Eftersom jag, klumpigt nog, inte laddat batteriet i kameran,

till utställningen i Ängelholm, så försökte jag mig på en "ståbild" själv i dag.

Vår fina Ronja, som trots fällning, har ganska mycket blank päls kvar.

Har sökt med ljus o lykta, efter en person, som jag vet fotade oss under BIR o BIM.

Bara det att jag inte hade en blekaste aning om namnet.

Den här händelsen är ju inget som händer "till vardags" precis!

Men, med hjälp av goa´härliga vänner, lyckades jag få tag i vem det var.

Tack snälla, rara, Monica Edel,

som har fotograferat och skickade mig bilderna.

Och tack för att jag fick använda en här!   

Jaa, så här glad blev jag i alla fall!!!  

Helt otroligt.........så häftigt!

Stort tack till Otto Tuxen-Meyer, som fotograferade oss!!!

Nu så, tillbaka till vardagen.

Sol och ett helt underbart väder, då drar vi oss raskt iväg ut.

"Vi har ju massor av bus att ta igen!!!"

(Det är fortfarande Ronjas svans som jagas mest)

Njaa, det här vet jag inte riktigt vad, eller hur..........

Ser lite trassligt ut!

"Tjolahej, Tjolahopp, jag flyger till dig, matte!!!"

Vår äskade lilla tokstolla, som man får många glada skratta av, varje dag.

"Hm.........vad var det nu matte sa att jag skulle göra???"

"Tänk, tänk, tänk!"

"Just det, sitta lite i sanden bara!"

Inte bara lek, bus och promenad i solen.

Träningen fortsätter..................

Jag/vi, har inte så många dagar på oss, innan nästa arbetsprov ska köras.

Testade ytterligare en ny variant av "slalomträning" i dag........gick väl.....ok

Vi får se vad som sitter kvar i lilla hjärnan i morgon   

SITT!

LIGG!

Bara söt!

Slut för i dag.........

Kram

Susanne

I dag ska vi presentera en ny kompis!!!

Han heter Anton, och är en jättetrevlig berner i sina bästa år!

Men först.......tänkte jag berätta lite om söndagens Arbetsprov med Ronja.

Som ni vet, så tränade vi väldigt flitigt förra vecka, framförallt på slalomen.

Och, jag VET!!! Det skulle jag tänkt på låååångt tidigare.

Men, av någon anledning sköt jag på det ideligen.

Hur som helst, så var mitt mål att förbättra resultaten lite.

Det tycker jag att vi lyckades bra med.

Futtiga 47 poäng på förra provet vi gjorde, och nu 118  poäng!!!

Tjohooo, det går!!!

Väderförhållanden var väl inte dom optimala,

men det ska ju inte heller spela någon roll egentligen.

Inget kul att lägga sig ner i vattenpölarna, men platsliggningen gick kanonbra!

Och en vacker dag, då jäklar ska vi ta oss igenom banan (helst) felfritt.

En annan väldigt rolig grej som hände var,

att en "kompis", som jag aldrig träffat IRL,

utan bara på FB, åkte en lång resa med sin familj,

enbart för att vi skulle få träffas!!!

Även hon har en berner, vid namn Anton!

Efter att dragtävling och allt annat var klart,

åkte vi till en plats, där vi kunde släppa hundarna lösa,

och få prata några ord med varandra.

Tänk va, att man kan träffa på människor över "nätet",

och det känns som om man känt varandra väldigt länge.

Så trevligt!

Nu följer bara bilder på när hundarna träffades för första gången

Ronja gjorde en ordentlig "koll" av Anton, innan Skorpan ens fick komma i närheten.

Grundlig undersökning!

"Gör vad du måste," tyckte Anton!

"Ok, han är OK!!!"

"Nu kan du leka med honom Skorpan!"

"Kom igen nu då, grabben!"

"Jaa, jag vet.....visst är jag gullig va?"

"Nu kör vi!!"

"Leka mera?"

"Inte mig emot", sa Skorpan!"

HAHAHA!!

Joo då, Ronja var också med "på ett hörn" och lekte,

och då "går det hett till"

En mysig och go kille var han, Anton.

Pustar ut lite, efter massor av skönt spring.

En, helt enkelt, toppen-helg, på alla sätt.

Utställnig, rasspecial, som gick över förväntan bra, med båda flickorna.

Drag, arbetsprov III, som också gick mycket bättre än vad jag hoppats på,

om man ser till min dåliga träningsstrategi.

En helg som den här, innebär tyvärr att kroppen/ryggen tar väldigt mycket stryk.

Egentligen inte försvarbart att göra det här.

Men det är jag själv som väljer, och jag vet konsekvenserna.

Å andra sidan, så betyder det så enormt mycke, att man mår bra i själen,

och det gör jag av det här.

Att jag sedan har helt underbara läkare/syrror,

som tar emot mig, när jag "slarvat", det är fantastiskt.

Så idag har jag fått smärtstillande sprutor i ryggen,

och det gör livet lite drägligare igen.

(Tolka inte detta som gnäll, för det är det INTE.

Min dagbok, helt enkelt)

Nu, nu ska jag sluta.........

Nästa chans till arbetsprov, det är redan den 21 september,

så här gäller det att fortsätta med den intensiva träningen.

Meeen......det finns en liten hake där............

I helgen åker vi utomlands för en vecka,

så där försvann den träningen.

Ja ja, det ordnar sig.

Kram till er alla.

Och ett stort tack igen, ingen nämnd ingen glömd, för alla tumhållningar, och grattis i helgen.

Om ni visste vad det värmer.

Kram

Susanne