När vi (mina döttrar, barnbarn och jag) i dag besökte en "hamburgerkedja", (inga namn)

så hände en olycka.
En äldre man, och hans dotter kom in för att handla mat.
Helt plötsligt, säger en av mina döttrar, "Nej, vad händer med mannen??"
Den äldre mannen segnar ner mot golvet, och dottern försöker på alla sätt hålla honom upprätt.
Jag är glad, att akutsjukvården "sitter i blodet" vid tillfällen som dessa.

Man tänker inte, liksom. Bara studsar opp, och fram för att hjälpa.

"Går in i en roll"

Slänger sig ner på golvet, talar om vad andra ska göra.

Fick ner farbrorn på golvet, där han ganska snabbt vaknade till.

Kollade andning puls, medan dottern berättade för mig att hennes pappa var döende....i cancer,

och dom var på väg genom Sverige, för att pappan ville hem, till Malmö.

Det kändes så ledsamt. Han var helt klar i huvudet.
Innan vi lämnade restaurangen, och innan ambulansen kommit,

gick jag bort till dom, och frågade hur det var med dom.

Dom var så otroligt tacksamma, och det värmer mig så, att kunna göra lite skillnad.

Farbrorn tog min hand........och sa, >"Jag SKA hänga med ett tag till!!!"

Jag hoppas dom klarade den långa resan........

Det som jag reagerar mot i allt det här, det är att INGEN verkar bry sig!

Alla sitter bara och tittar, för att sedan vända bort huvudet, och fortsätta äta?

Pratade om detta med mina döttrar,

som sa att man kanske känner sig osäker på VAD man ska göra,

vilket jag kan förstå.

Men man kan reagera, tycker jag. Något kan alla göra!

Känns så bra att kunna hjälpa.

Efter maten, tog hundarna och jag en promenad,

som i dag innebar massor av spring utan koppel.

Lycka!

Vi hade haft en långt snack, Skorpungen och jag, om hur man uppför sig!

Nu är ju hon en väldigt förståndig hund, trots massor av små fasoner,

så det är klart att hon förstod mig   

Skitväder hade vi här.......Men, har man hund, så har man,

då är regn ingen ursäkt för att stanna inne   

Att man sedan får hem skitigaste hundarna, det får man liksom på köpet   

Pga regnet, tänkte jag ställa in dagens repris på i går.

Promenaden i Industrilandskapet, med "tokig Skorpa".

Meeeen, jag är ju ganska envis av mig, så vad sjutton, vi begav oss dit också!!!

"Kom ihåg nu Skorpan, vad vi pratat om!"

"Jag lovar, matte, lovar att inte flamsa runt som i går"

"Sittning", på precis samma ställe som i går........

"Jag tycker hon skötte sig jättebra idag, matte!!!"

"Vad tycker du???"

Absolut, Skorpan var preciiiis som vanligt, samma lyhörda lilla vovve,

som faktiskt KAN gå fint också   

En riktigt bra dag!

Känns som jag gjorde skillnad, vilket är en bra känsla.

Kram

Susanne

 

Susanne P

23 oktober 2013 00:04

Oj....
Jo det är inte lätt att veta vad man ska göra vis olika situationer om man inte har det i ryggmärgen.
Men om man bara tränar rätt och ofta så sitter det där. (den passade både på Skorpungen och på ditt hjältemodiga ingripande)

Kram <3

http://www.susannep.blogspot.se

 

Ann-Margret, Vinja & Bozza

23 oktober 2013 00:13

Ja visst är det lite "läskigt" hur lite folk reagerar när det händer nått. Visst kan det vara så att man inte vet vad man ska göra och blir osäker. Men man kan ju iaf resa sig och gå dit och försöka göra nått. Ringa 112 borde väl alla kunna.
Fast sen kan ju inte alla rusa dit så man vet ju inte om dom som bara satt såg att du hade allt under kontroll och skulle själva mest vara i vägen.

Duktiga tjejer du har :) Skorpan är ju stora damen nu. Är så synd att det inte blev av att komma och hälsa på när hon var liten. Får hoppas vi kan träffas igen nån annan gång när det passar oss bägge.

Kram

http://www.schafertjejerna.se

 

Solglitter

23 oktober 2013 05:59

Fantastisk insats av dig, hedervärt!
Det finns en flathet i samhället där civilkurage, hjälpsamhet/omtänksamhet många gånger fått ge vika för likgiltighet. :(

Vilka vackra bilder...som alltid hos dig...gillar dina närbilder, så levande vackra. Skorpan och Ronja, de har det bra de, med en engagerad och kunnig matte....så blir de väldans kloka också :)
Ha det så gott allesammans <3
Kram Lollo

http://solglittret.blogspot.se

 

Eva H

23 oktober 2013 10:55

Håller med det kan vara svårt att veta VAD och att inte alla behöver skockas - men därifrån till att bara glo eller bara strunta i är steget långt tycker jag.
Om man inte vågar/kan ge sig in i själva situationen kan man åtminstone ringa 112 eller lyssna och höra efter att ngn annan ringer.
Bra att du var där som vet vad som skulle göras (visste inte förrän nu ATT du vet :) ) Hoppas verkligen han får vara med lite till, och hinna uppleva Malmö i alla fall lite en gång till!
Kram!

http://fyrfotingar.blogspot.com

 

Quila o Ronja

23 oktober 2013 17:18

Självklart kan inte alla människor på en restaurang, göra något samtidigt. Men det är likgiltigheten jag reagerar mot och vänder mig mot.
Jag menar absolut inte att "slå mig för bröstet", men varför är det så svårt att bara vara en bra medmänniska?
/Susanne

http://quilaoronja.bloggplatsen.se

 

Christina

24 oktober 2013 20:23

Blev alldeles kall när jag läste din berättelse och det kändes bra att just du fanns på plats när detta hände.

http://socialahundar.blogspot.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...