Direktlänk till inlägg 22 januari 2014
Så gör jag väl om allt igen då......
Ni vet, när man skrivit ett helt inlägg helt klart?
Så bor man på landet, där uppkopplingen inte alltid är på topp.
"POFF" så har allt gått upp i rök......(när man dessutom glömt spara)
Men nu kör vi igen......
Först av allt, ett STORT TACK, för alla värmande ord under dagen,
det har hjälpt mig otroligt mycket.
Kontaktade veterinär direkt i morse, eftersom Skorpan var helt blockhallt.
Hon satte inte ner tassen över huvud taget.
Oj oj, vad ont hon hade.
Inte så värst tuff, som hon brukar, utan liten och ömklig.
"Vetten" var precis en sådan människa som man önskar att få möta dagar som i dag.
Så gullig mot Skorpan (och även mig)
Han frågade direkt om det var jag som varit där tidigare med en Quila.
Joo, det var det ju.
Han mindes henne, och hur sjuk hon var,
Hur som helst, undersökte Skorpan ordentligt, från topp till tå.
När han närmade sig baktassen, så kände jag, att NEJ, jag fixar inte det här.
Märklig känsla.......hela mitt yrkesverksamma liv,
har jag arbetat på operations - och akutavdelningar, och sett eländes elände.
Men när det gäller "mina egna" då går det bara inte.
Jag blev avlöst av personal.
Gick där i väntrummet, med fingrarna i öronen,
men hörde ändå tydligt hur lilla Skorpan skrek och skrek
Här en till tjej som var mycket ledsen i dag
Det konstaterades att det onda satt i den yttre tåfalangen.
Och där hade hon rejält ont!
Så var det dags för rtg!
Först lite lugnande.....
Och POFF, så sov liten Skorpa.
Det var tre veterinärer inblandade, som alla var mycket intresserade.
Dom böjde och vred, hit och dit, men allt var så bra, så bra!!!
Hon måste ha slagit i ovansidan av tassen???
Eller, blivit trampad av en häst???
Det sista är ju helt uteslutet, men jag drog mig till minnes,
att hon i förrgår, innan vår låååånga promenad, skulle "skutta" in i bilen,
halkade på kofångaren, och ramlade ut!!
Jag vet att jag tänkte.....Jäklar, där slog hon sig.
Men hon sa inget, och visade inga som helst tecken på någon smärta.
Nu vet vi i alla fall!
Inget jätteallvarligt, (tack för det) strikt vila i 14 dagar!! (Kul, om man heter Skorpan)
Medicin mot inflammation och smärta.
En liten trötter väntar på att få "uppvaknande-sprutan"
Man kan inte tro att dom här bilderna är från igår precis.
Inga som helst tecken på smärta.
Tror Ronja kom ihåg den här bollen från förra vintern,
hon blev så glad när den plockades fram igen.
Skorpan, ja, hon blir glad av allt hon kan sno från Ronja
Jag blev också glad över veterinärernas fråga till mig, om hur mycket vi tränade.
"Det här är en berner, som inte ligger på tomten och slöar hela dagarna", sa dom.
Skönt att se, för stora raser som just berner,
behöver verkligen ha muskler.......och det är det enda hon har, muskler.
Överdriver lite, så klart,
men jag tycker verkligen att det ÄR viktigt att hålla igång hundarna.
Nu har vi en "gråtande" Skorpa här, som mår lite konstigt i huvudet.
I morgon får vi se om hon svarar på smärtlindringen. (Det gör hon säkert)
"Vem ska jag jaga nu då?"
"Vi kommer inte ens att få vara på tomten tillsammans."
Som tur är går dagarna fort,
och det enda viktiga är att det här läker och blir helt bra igen.
Leken finns ju kvar!
Och inomhusträning, med lite kluriga uppgifter,
det kan man göra, även om man har ont i tassen
Fy, vad trist det här blev.......men ändå tur.
Det kunde varit så mycket värre.
Än en gång, TACK för ert stöd, i situationer som i dag.
Det värmer gott
Kram
Susanne