quilaoronja

Alla inlägg under januari 2014

Av Susanne - 15 januari 2014 20:53

Snö alltså!

               Man förstår att denna ras härstammar från ett snöigt land.                  

Vi har fått en hel del snö här, ju mer dessto bättre, tycks hundarna tycka.

Dom kryper ihop som "små" bollar i en snögrop, och vägrar att komma in.

Det dröjer inte lång stund, förrän dom är borta, helt översnöade.


"Måste ju säga, att visst är det skillnad att springa som en tok i snö,

än att springa på barmark!"



"UR SPÅÅÅÅR!!!"



LYCKA!!



"Hade inte en aning om att snö kunde vara så här kul!!"



"Näpp, nu tänker jag ligga här........för resten av dan' "



Skorpan och hennes "attityd-svans".

Hon har en och annan "tomte på loftet" för tillfället,

och enligt henne lurar faror på dom mest konstiga ställen.

Då, då är hon redo att skydda oss ALLA, direkt!!

"Knäpp-Fia"



Ronja kollar av läget, vad det kan tänkas vara, som Skorpan tycker sig se.........



"Joo, jag tror bestämt att det rörde sig därborta i skogen!"



"Ledsen kompis, men jag ser INGENTING!"

"Kom o njut i snön i stället"



"Ligga ner??"

"Vem har tid med det?"

"Tar o springer lite......



"Försöker fånga snöflingor"



Ännu en snöig dag.....och jag gnäller inte   

Tänka sig.....inga skitiga hundar!


Om jag nu skulle önska något mera,

då skulle det kanske vara en liten gnutta sol......men det är inget krav   


Och nu....åter till morgondagens planering........  


Kram

Susanne


Av Susanne - 14 januari 2014 22:11


Ok......tidigt, tidigt, startade dagen i dag.

Blir så full i skratt åt hundarna,

(ja, det blir jag ju flera ggr varje dag)

    full i skratt åt hur dom lägger sig till med vanor.

Och ovanor med, för den delen.

           Av olika anledningar, så startar inte mina dagar så tidigt, och förr,

då gick maken ut en sväng med dom på morgonen, så behövde jag inte ha så bråttom.     


Men numera, nu är det minsann ändring på det.

Det går inte, under några som helst omständigheter,

att få upp dom, när maken ska till jobbet.

I bästa fall, lyfter någon av dom på ena ögonlocket, med en blick som säger;

"ÄR DU HELT TOKIG, HUSSE???"

"UT? NU?"


Som ni förstår, så blir dagar som i dag, väldigt märkliga,

när helt plötsligt Matte är uppe tidigt?

Hm.....så har vi det där med procedurerna på mornarna....."Hälsnings-procedurerna"!

Jösses ja!

Näe, jag kan nog inte berätta det......


Summan är med andra ord.....hundarna är morgontrötta.....   


När jag fått gjort det jag skulle, åkte vi hem, och tränade.

Fritt följ!

Fick stänga in Ronja, som ändå stod och "ylade" så det ekade ut.

"JAG VILL, JAG VILL, TA MIG I STÄLLET!!!" 

  

Ja, Ronja var sedan så himla taggad........och skötte sig dessutom riktigt bra i dag.



Så, dags för lek.......

"Hallåååå, Ronja.......vill du leka med mig?"



Joorå, leka vill man väl alltid!

I dag var det tydligen brottning, som stod på deras schema.....



Efter en hel del kamp, och jagande, och "hårda ord"  på hundars vis,

tog Ronja ett nacksving på Skorpan.....PANG! så låg hon där!




Jag skrattade hejdlöst åt dom båda.....

Ronja bara låg där, helt stilla, PÅ Skorpan..........som i sin tur sprattlade

för att försöka komma ur hennes grepp.



Sprattlade hon för mycket, så hängde Ronja ännu mera på hennes mage......



"SUCK" jag kommer visst inte loss!!"



"HJÄÄÄÄLP!!"



"Okej då, lovar du att du är snäll nu då, Skorpan?"

Och Skorpan, hon lovade och lovade..........




Tills Ronja var schysst, och släppte taget.......

"Haha, jag bara lurades......!"


"Uhps......"

Jaa, ni ser ju själva, hur lugn hon är, Skorpungen!   



"Okej Ronja, vill du leka lite till med mig nu?"

"Jag lovar, jag äääär lugn"

  



Tur man har dessa underbara hundar........man får så mycket av dom.

  

I kväll rustade vi oss med alla möjliga reflexer,

och tog ett långvarv på landsvägarna här omkring.

Skönt, och lagom allt.

Dessutom rena tassar   



Kram

Susanne

Av Susanne - 13 januari 2014 19:34


Fotografera......hur kul är det?

Joo, det är vasinnigt roligt, tycker jag.

Många tycker säkert jag är precis galen,

och det är helt ok att tycka.


Började ju med detta intresse på äldre dar',

och trodde väl aldrig att jag skulle bli så "fast" i det,

den där dagen när jag fick en systemkamera i present av maken.

           Men fast, det är jag!!              

       

        

Och dagar som i dag.....då får man nästan lust att "skrika" av glädje!

Sol, snö, lagom allt....jaa, och kallt.


För att ni ska förstå, hur "illa" det är,

så ska jag berätta vad jag gjorde i dag.


"Laddade" för utgång, klädde mig varmt,

hundarna klara och väntandes.......och i väg var vi!


Efter si så där en halvtimmas promenad,

rakt in i "vår" skog, så skulle jag ta en (eller flera) bild på....joo, hundarna!

Det här blir toppen, tänkte jag.......och tryckte på avtryckaren........VA??

Ingenting hände???

Men, jag laddade ju batteriet i går??

Va sjutton?!?!

Hm..... neeej, jag hade glömt sätta tillbaka batteriet efter laddningen   


Första tanken var...."Äsch, jag struntar i det........(Troligt)

Vi traskade helt enkelt hem igen, hundarna och jag   

Ronja o Skorpan såg allt lite snopna ut.

"Vad sjutton, matte, ska vi redan gå hem?"


Ordningen återställd!!

Nu kör vi igen, flickor!!


Vi hade så kul i skogen.   

Snö är nog bland det bästa som finns, om man är en berner.


"Vi sprang o sprang........jagade varandra över stock o sten"



Letade efter dom allra bästa pinnarna............



Njööööt!



Hjälptes åt med skogsavverkningen........



Samlade ihop allt vi hittade......



"Hohooo, här kommer jag med en pinne till!"



"Eh....den här lilla pinnen, Ronja....Var ska jag lägga den?"

"Kan jag mala sönder den kanske?"



"Jorååå, lite kurragömma lekte Ronja med mig också."

"Hon är såå snäll....jag får alltid gömma mig, så letar hon"



"SUCK!"

"Skorpungen tror inte att jag ser henne

där under granarna.....men hon gömmer sig ju ALLTID under granar!!"    



Hoppträning över tippad gran!



Eller, var det kanske tall?   



Man glömmer tiden, när man har roligt!



Över två timmar senare, och lite småkalla fingrar,

var vi tillbaka där vi startade (två gånger) HEMMA.

Utan att ha gått vilse   



Vinterhundar!



Kul med så många kommentarer på gårdagens inlägg om foder.

TACK (Jag kommer svara alla....i morgon)

Ämnet är oändligt, känns det som.

Men också ganska kul att höra hur andra hundägare resonerar.

Alla hundar är ju individer, så det som känns bra för våra hundar,

kanske inte alls passar någon annan.



Nu hög tid att hoppa i säng!

För ännu en gång,

har jag lyckats boka in en tidig start på morgondagen.  

  

Det SKA gå (skakar på huvudet åt mig själv)


Kram-kram på er

Susanne

Av Susanne - 12 januari 2014 22:30


Det här är min personliga fundering,

och den är INTE vetenskaplig, på något vis.

Alla har vi rätt att ha en egen åsikt och detta är min.


(Dagens bilder i snön, med två galet, glada hundar, kommenterar jag inget om.)

(Att det handlar om flygande hundar ser ni säkert själva)   

   


  

Det handlar alltså om foder....hundfoder.


När jag fick min allra första hund, det var i slutet av 60-talet,

då fanns inte alla dessa olika sorter och märken av torrfoder.




Möjligtvis att det fanns Frolic, som helfoder,

men det var ju alldeles för kostsamt för mig.

Jag vet också att Freddy, som han hette, vid riktigt festliga tillfällen,

kunde få en liten BURK med "VOV".

Burken bestod nog mest av "vatten", tror jag.

Det finns nog än i dag?


     


Nej, Freddy, han fick helt enkelt resterna av den mat vi åt.

Men jag minns också att jag gav honom flera olika tillsatser på maten (som var ett måste, hette det)

Det var mineraltabletter, något pulver som skulle strös på maten,

och olika vitaminer, m.m, m.m. 


Han hade aldrig några problem med vikten, och mådde bra i  "lilla magen"!


   


Åren har gått och många hundar har passerat mitt liv,

och fodret, jaa, det har ju förändrats en hel del. (Så klart)


Första gången som jag över huvud taget tänkte på risken med övervikt hos en hund,

det var när vår första berner, Quila, kastrerades. (Innan hade jag mest haft hanar)

Då sa alla till mig, att "DU MÅSTE GÅ ÖVER TILL LIGHTFODER!!!"  ?

ALLA tikar som kastreras går upp i vikt!!

Ojoj, tänkte jag, det vill jag ju inte.

Sagt o gjort, jag köpte lightfoder till henne.


Men jösses, vad hon gick upp i vikt???

Jag minskade på fodret....och minskade, och minskade.

Till slut åt hon nästan ingenting.

Hon var ständigt hungrig.


     



Men det här kan bara inte vara rätt, tänkte jag.

Vi höll igång lika mycket då, som vi gör med hundarna i dag,

och självklart behövde hon få i sig energi.

Hon fick ju absolut inte tillräckligt.

Började dryga ut maten med havregrynsgröt, som ger en bra mättnadkänsla,

samt rårivna morötter.





Läste och funderade mycket i ämnet.....Det stämde inte tyckte jag.

Viktökning med lightfoder??

(Och jag lovar, hon fick så lite, så lite)


Så kom då Ronja in i våra liv.....

Även henne blev vi tvugna att kastrera, för att rädda livet på  henne.

Nu hade jag tänkt ut en annan sak.....


Tänk alla dessa tillsatser som är i foder.

Precis samma sak med vår egen mat.

Det är så mycket konstigheter i, som man inte ens kan stava till.....

Är det bra?

Kan det vara nyttigt?

Vi ska äta lightprodukter, undvika ditten och datten, allt för den perfekta kroppen.

Jag gillar't INTE!!!


   


Både Quila o Ronja sattes in på ett foder, med relativt hög energi och fetthalt.

Högre än normalt, om ni förstår?!


Gissa vad som hände?

Quila kunde äta sig mätt, utan att bli överviktig.

Ronja likaså.

Samma sak med Skorpan nu, hon äter samma foder som Ronja.

Jag tror (som sagt, min åsikt) att mina hundar behöver just det här.

Ett "hög-energi-foder"

Dom är båda väldigt aktiva hundar, som rör på sig mycket hela dagarna.

Dom behöver mycket energi, för att kunna ligga ute när det är kallt,

och orka med våra heldagsutflykter.


  



Det finns så mycket tankar om det här med foder,

och jag skulle kunna skriva så mycket mera......


Jag kommer nog aldrig ge mina hundar lightfoder igen......

Med alla dessa tillsatser som finns i alla lightprodukter,

så vet jag inte om det kan var bra?


Vill inte på något sätt gå till överdrift, åt varken det ena eller andra hållet.

Men så naturligt som möjligt, det tror jag på.


Nu behöver inte äggulorna i ett hundfoder komma från lösgående höns i Alaska precis.

(Som jag dessutom, förmodligen, får betala massor av extrapengar för)

Det spelar mig ingen roll var hönsen kommer från.

Men kanske jag tänker .......


Nej, nej, nu får jag nog lägga ner det här ett tag....

Skulle kunna fortsätta länge, att skriva ner tankar om just foder.




Vi hade en skön dag i skogen också....men det såg ni säkert ;-)


Kram på er mina vänner

Susanne

Av Susanne - 11 januari 2014 21:06

Tack för era kommentarer i gårdagens inlägg.

Joo, jag vet ju att det inte skadar, är helt ok, behöver inte ha dåligt samvete......m.m  m.m

Men likt förbaskat tänker jag så......men jag ska se till att slå bort min tanke  


          Snö!            

Ser ni någon snö på bilderna??? 

          Inte jag heller.......Bara ett litet pulver på marken,

          som med väldigt livlig fantasi skulle kunna vara snö.

          Det bästa av allt, det var i alla fall att det var lite fruset i marken = ganska rena hundar!    


Nu har även Skorpan snappat upp vad som är meningen med brunnar!

"Har du redan fått något, Ronja?"

"Luktar lite misstänkt, tycker jag"



Ingen vilodag i dag inte!

Nej, vi gav oss iväg på en rejäl sväng, precis när det "snö-blaskade" som värst.

Kameran fick hänga med, trots vädret.......innanför jackan.



"Skulle vi kunna få det där du har i handen nu, kanske?"


Stora ytor att sträcka ut på.

"Nu drar vi, kompis......."



"NÄÄÄE, Skorpan!!!"

"Nu får du sluta haka fast dig i min svans....bara för att du inte riktigt hänger med"

"Kan väl inte släpa omkring på dig?"



Tjolahopp, Tjolahej!

Här kommer världens tuffaste tjej!



"Snabb så in i vassen, det är jag"



 

Och väldigt söt   


För att inte tala om vad jag tycker om den här Ronja.

Hon är helt underbar.

Ronja blev 5 i oktober, och tyvärr så börjar den där oron smyga sig på mig.

Jag vet, jag vet, jag vet!

Men jag tänker på Quila, och många, många andra berner, som blivit sjuka i allt för unga år.

Ja, jag blir rädd....så är det bara.

 


 

Skorpan börjar se lite kraftigare ut,

kan jag konstatera på bilderna den senaste tiden.

Nu när pälsen börjar återvända, ska det bli spännande att se hur den blir.


Tror det är löp på G snart också.......


Här ungefär på promenaden,

började nog både Ronja o Skorpan få nog av mitt fotande   

  


SUCK!



Ok, jag ger mig.......Det var sista hundbilden.


Senare på eftermiddagen, kom det faktiskt lite mera snö,

men inte alls några 8 cm, som metrologerna sagt.

Jag är ändå glad för det lilla!



Så hände det något.....

Jag vet inte riktigt vad, det går nog absolut inte att förklara.

Baka, jag började baka!!   

Det enda jag ev gör, det är dom där Dumlekakorna.......


Det blev både kokostoppar..........och,



Några bullar, fyllda med äpple!

Joo, det är faktiskt helt sant!



Ja, just det ja....

Skulle tagit upp en intressant sak, när det gäller hundfoder   

Men, det får bli i morrn i stället.


Nu en sista sväng med flickorna.

Kram på er

Susanne

Av Susanne - 10 januari 2014 22:41

Ibland bara går det inte.

Man/jag bara MÅSTE........Nu händer det inte allt för ofta, men i dag var en sådan dag.

VILODAGEN!

     


Det var nog två till, som faktiskt tyckte det var helt ok........

    

             

Men varför?

Varför smyger sig det där dåliga samvetet runt på min axel?

Dåligt samvete, för att Ronja o Skorpan inte fått sig en rejäl, ordentlig, promenad i dag???

Vi har stor inhägnad tomt för lek och bus, där vi roat oss i dag.

(Och lite apportering hann vi också med)

Jag har varit med och lattjat,

och dom har även legat ute, på dom små, små snöflingorna som landade i går.



"Håll dig nere, ligg helt stilla, Skorpunge!"



    



Så var vi ju i stan' också, förstås, småsaker som skulle fixas.......



Min mamma skulle få lite tulpaner......åkte till hennes boende.

Så vi har inte legat på sofflocket, precis.



Näe, jag tror nog hundarna överlever dagen.......

Men mitt samvete sitter ändå där på min axel och studsar runt.


Fota gjorde jag också   



Kram

Susanne

Av Susanne - 9 januari 2014 21:33


Vilken Dag!

Jaa, kan inte säga annat, när man får den där känslan,

att det här, det är nog det bästa som finns. 

(Bland det bästa som finns att göra tillsammans med hundarna)

Att dessutom ha trevligt sällskap på vägen, det gör inte ont alls.

Ronja, Skorpan och Mammut, allra längst bort i diket. 


  

     Och om någon hittar en mycket intressant sak i ett dike,

jaa, då måste det så klart undersökas av ALLA!   

"Hm.......undrar vem som gått här?"

  



Kurragömma!

Man skulle faktiskt kunna tro, att Skorpan ägnar sig åt just det.

När Mammut och Ronja jagar henne, då gömmer hon sig alltid, i hopp om att hon är osynlig.

Antingen längst in under en gran, eller, som här, trycker ner sig i det höga gräset.

"Här hittar dom mig aaaldrig!"

   



Överallt, i alla skogar, finns det väldigt mycket vatten!



"Vaddå?"  

"Skulle jag inte bada, tyckte du?"     



Ronja var snabbt i vattnet........i ALLT vatten hon kunde hitta! 

 



Den enda, som under inga som helst omständigheter sätter tassarna i det "våta" vattnet,

det är tuffingen själv!

MAMMUT! 


 

"ALDRIG i livet, att jag blöter ner mig!"

"Dom här två tjejerna är helt galna"

 

                           


 Skööönt, sa Ronja........



"Väldigt SKÖÖÖNT!" 

"Jo, man väljer med omsorg ut det allra finaste grässtrået,

och drar försiktigt, försiktigt......."

"Mm.....!"



Mammut älskar att jaga Skorpan, och hon har så klart, kommit på,

att det enda stället han inte kommer åt henne, det är i vattnet. 

"Man får ju inte vara dum, inte!"

  



Fina vägar, mitt i ingenstans.

Och jag hade som vanligt ingen aning om var vi var!

Men, som tur var, hade vi vår alldeles egna, livs levande, GPS med oss.

Mammut's matte, hon har något inbyggt, som jag faktiskt INTE har?



 Mammut, han är en rikigt skön kille, som inte vill någon något illa.

Han har nog lite respekt för Ronja, så klart, men lilla Skorpungen,

hon är bara så rolig att leka med.

Kan bara inte låta bli henne.

"Joo, söt är hon också"   



 Skratta inte nu, är ni snälla!!!

När vi kom fram hit.......då tänkte jag först......vilka jättefina stenar!

Det ser ju nästan ut som sjösten........   

Hm......jag vet bättre nu.......inte sjösten.......BETOR, till vildsvinen!!!   

Men håll med om, att det liknar sten?!



 Om dessa gamla rester från byggnader kunde tala......då skulle jag få svar på alla mina frågor.

Vem har använt denna jordkällare?

Varför är det en stor, tung järndörr på? (som inte gick att rubba)

 



 Och det här?

Vad är det för litet hus?

Vad har det använts till?

Smedja? Eftersom det fanns en gammal eldstad i?

Många frågor som förblir utan svar. 



 Sent om sider kom vi hem, trötta, med blöta hundar,

men väldigt nöjda med dagen.


Och vad hände då?

Snöflingor singlar ner........

  

Var bara tvungen att föreviga bilden av snöandet.

Man vet aldrig när det händer igen.


     

 "Nu vill vi inte gå in!!!"

"Vi vill ligga kvar härute...."



Lite, lite, lite, har det blivit.

Risken, eller chansen, att det finns kvar i morgon är väl tyvärr inte så stor   



Många kilometer i benen i dag, och i hundarnas är det säkert minst det dubbla,

Känns bra!


Kram

Susanne

Av Susanne - 8 januari 2014 21:30

Jag hann inte i dag!

Hann inte kasta mig ut,

under dom där två sekunderna som den gula (som alla visst glömt namnet på) var framme.

Skogspromenad, "Tok-Bus", Kurragömma......Allt och lite till, utan kamera?

Hemska tanke!


Så därför, backade jag "bandet" lite, och fastnade i gamla bilder, från ca ett år tillbaka.

Det är så kul!


Sötaste som finns

     



      Blir alldeles varm i bröstet av att se det här.


 

Den Lilla Pratkvarnen!

Hon har alltid pratat otroligt mycket, vår Skorpunge.

Började i tidig ålder, och har fortsatt.......

Men i dag, då är det lite högre volym på henne   


 

EN TILL!


Det här skulle lika gärna kunna varit i dag.......lika skitigt och blött i alla fall.

Bara en väldigt mycket yngre Skorpa!



I morgon har vi beställt toppen väder!



Inomhusträningen fortsatte även i kväll.

Måste ju säga, att det ÄR himla kul, att se så snabba framsteg.

Från att i går, tycka att det var lite jobbigt att hålla apporten stilla några längre stunder,

till att i dag, sitta med den länge, länge. Utan tugg!

Tills momentet var avslutat.

  


I morgon är det dags att packa ryggsäcken igen.

Underbart!


Kram

Susanne

TJORVEN!

 

SKRÅLLAN!

 

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen


Skapa flashcards