I dag var det något med hundarna, som jag inte alls förstod.                        

Eller, egentligen gör jag väl det.

Dom blir så otroligt påverkade av min sinnesstämning.

Det är inte första gången jag ser det, men jag blir lika snopen varje gång det händer.

Vad är det där uppe, som Skorpan tittar efter?

Fick ett mycket sorgligt besked i dag.

En av våra allra bästa dragkompisar, fina, härliga Casper, har fått somna in.

Har verkligen svårt att skriva om det, för vi tyckte väldigt mycket om honom.

Han var den första bernerhanen vi träffade på.

En snäll, trevlig kille, som bara ville alla väl.

Det var av honom och hans matte,

som vi blev helt "sålda" på det här med drag.

Minns att jag tyckte han var så himla duktig, första gången jag såg honom träna drag.

Så där ville jag också göra!

Jag tror att han är en "Once in a life time" hund!

Har suttit och tittat igenom gamla bilder, och hittade bl.a den här!

Första mötet mellan Casper och Ronja.

Det var något som hände där och då, när deras blickar möttes.

Efter den dagen hade dom två något speciellt.

Han kämpade med draget, och ville så mycket.....

Men han började bli gammal, och kroppen ville liksom inte mera.

Snygg var han också, SE UCH minsann   

Vi är många, både två och fyrbenta,

som kommer sakna denna härliga, underbara hund.

Vårt lilla draggäng, som har så roligt när vi tränar (eller bara ses) tillsammans med alla våra hundar,

förlorar ibland någon, som vi alla saknar så.

I sommar blir det två år sedan vår Quila somnade in.

Sedan dess har även Qurry, och nu Casper lämnat oss och gått över regnbågsbron.

Men, jag är säker på, att dom alla tre har träffats igen.

Och  jag vet, att dom för alltid kommer finnas med oss på våra träffar.

På bilden;

Fr.v Linus, Milla, Casper, Dina, Tyra och Ronja

Vi kommer alla sakna dig så, Casper   

Våra tankar går så klart till Caspers nära och kära.

Att missta en kär vän gör så förskräckligt ont, man går sönder inuti.

Casper skulle ha fyllt 11 år snart, vilket man inte kunde tro när man såg honom,

för inte alls så länge sedan.

Jag kommer nog alltid tänka på Casper just vid draget.

Det var ju liksom där allt började för oss.

Tur att ingen kan ta våra minnen ifrån oss.......

Det finns inga ord som känns rätt eller tröstande i en stund som denna.

Allt känns bara "plumpt".

Tårarna rinner, och det är bara så tråkigt.

I dag var, med andra ord, en riktigt sorglig dag.........

Ta vara på varje dag............det har vi gjort, i dag också.

Kramar till Er

Susanne

 

Eva H

15 mars 2014 00:04

Jag kan med ärligt hjärta skriva att jag faktiskt mycket väl kan tänka mig in i dina känslor.
Fick veta i onsdags att en katt jag hälsat på några ggr dött hastigt och oväntat förra fredagen (matten hade inte orkat skriva innan).
Aneurysm el HCM (ett hjärtfel om jag googlat rätt). Inte ens 2 år. En liten pys jag inte kände så väldigt väldigt väl men jag gick i chock. Är oerhört arg på det orättvisa.
En mycket stilig herre och söt pojk den Caspern! (Säger jag som haft en Kasper)
Kram!

http://fyrfotingar.blogspot.com

 

Titti Modh

15 mars 2014 01:48

Å så fint skrivet om Casper, med rätta. Han såg ut som om han var en av världens goaste, snällaste och vackraste berner, som nu fått vandrat över regnbågsbron, över till våra andra älskade bernrar som redan är där.
Jag kan se dem alla tillsammans framför mig, springandes i det höga gröna gräset på ängarna, utan smärtor och med solsken skinande i den mjuka pälsen.
En dag kommer vi att få träffa våra älskade, saknade "hårbollar" igen ♡♥♡

Susanne

15 mars 2014 23:38

Tack, Titti.
Vilken härlig syn.
Kram

 

Björn

15 mars 2014 07:55

Ja detta var en underbar hund som när jag såg honom på utställningar alltid gjorde mig så glad. Ibland utstrålar vissa hundar den där genuina känslan av värme, klokhet och närhet. Han var så passande till Sanna och Björn som också är på samma sätt. Man kan inte få en ny Casper tillbaka, men som tur är så finns det många Berner som vill bli älskade – nu och i framtiden. Det ger alltid hopp.

 

Sanna

15 mars 2014 08:43

Ja, han var verkligen min "Once in a lifetime"-hund! <3 Tack snälla Susanne för att du hedrar hans minne med så fina ord och dina fina bilder på honom!! <3
Kramar!

Susanne

15 mars 2014 23:36

Kram Sanna

 

Sara

17 mars 2014 15:11

Usch, har inga ord.... Det är så tragiskt och hjärtskärande!
R.I.P Casper!!

KRAM

http://hungryeyes.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...