Inte bara jag som blev fullmatad i dag!                                

Kameran och nu även bloggen, blev ganska fullt. (Av bilder)

Packade ryggsäcken, och gav oss i väg,

med en tanke om att hitta något kul ställe att vandra vid.

På väg i bilen, fick jag ett telefonsamtal, där jag nämnde min tanke.

Fick då ett "hett tips" som självklart måste kollas!

Det här är vad jag hittade först.....

Här bröts med andra ord gatsten,

och det var redan på 1800-talet.

En slinga mitt i ingenstans,

som hela tiden matade mig med historik.

En fin skylt!!!

Bredvid skylten satt den här "grabben" (ganska söt faktiskt)

Tur den var väldigt oäkta.....ormar är inte min grej, precis.

Stammen till ormgranen..........

....som är en väldigt sällsynt gransort nu för tiden.

Den har väldigt långa, och färre grenar än en vanlig gran.

Så kom vi då fram till det mest intressanta......

Här fanns för länge länge sedan en gruva.

Över 60 man arbetade här.

Tänka sig va, vad människor det måste funnits mitt inne i skogarna förr!

För att se den största gruvan i området,

fick man ta sig över en smal liten kanal, med hjälp av en flotte.

Den drog man över för hand!

Nu vågade jag mig inte på detta i dag, ifall jag skulle "drutta" i vattnet.

(Självklart kommer jag återvända till det här stället)

När gruvan var i drift, fanns här en lite bro....

Den är rasad sedan länge.

Flotten!

Ronja och Skorpan hade absolut inget emot att bada i dag!

Skorpan simmade och simmade, och man såg verkligen hur hon gillade det!

Vad Ronja tycker om att simma, det visste vi ju sedan tidigare.....

Sååå skööönt!

Duktig har hon blivit, Skorpan.....inget hysteriskt plaskande längre!

Det här var lite mera hysteriskt....rullandet!!

Hon var som en golvmopp, som samlade upp ALLT i pälsen....

Kullerbytta på kullerbytta......

När alla var nöjda efter badet, tog vi oss upp på en hög höjd,

där det funnits en.....

Här fick vi också svar på frågan....

"Vad gör en bäver som fått något mellan tänderna?"

"Ska du ta och öppna den där ryggsäcken någon gång i dag, eller???"

Behöver jag säga att vi haft en skön dag, på många sätt.

På vägen hemåt, tog vi ett stopp här också.

Till min glädje hittade vi dom här fina!

Gullvivor är bland de finaste vårblommorna, tycker jag.

Dessutom står dom sig en stund i en liten vas på köksbordet.

En "Tag-vara-på dagen-dag" det blev det verkligen av i dag.

Kram

Susanne

Tråkigt att det inte blev något spårande för oss idag,

men ibland måste man väl lyssna på kroppen.

(Tyckte nog att jag var rätt duktig som gjorde det)

Körde runt lite med alltan-tvätten i dag också, det är ju inte så betungande.

Staketet fick sig en omgång i dag, och det är helt otroligt vad fint det blir.

Inte som nytt kanske, men nära.

I övrigt blev det mest "pekande"!

Det var en del växter som skulle flyttas,

så jag fick peka och visa maken var jag tänkt    

Sol och värme, det är skönt, men en berner är ju inte överförtjust, precis.

Så hundarna dom har mest legat i skuggan och käkat frusna märgben.

Helt ok, tyckte dom nog.    

Vi tog en efterlängtad skogröjs-promenad i kvällssolen,

då var det betydligt svalare.

"Man ser knappt skogen för alla träden"     

"Det finns massor av toppenbra pinnar i vår skog!"

"För att inte tala om alla stubbarna!!!

"Jag hoppar upp på ALLA!!"

"Just den här stubben börjar bli till åren,

och det dröjer nog inte länge, förrän jag brakar ner...."

Än så länge håller den.......

Kan till och med ligga ner på den,

om jag klämmer ihop mig allt vad jag kan.

Både Skorpan och Ronja blev riktigt trötta i kväll?

Visserligen sprang dom och busade ganska  mycket, men jag är ju lite nojig.......

Såå varmt var det inte?

Äh, det är säkert bara jag som får för mig.

Blir lite trött på mig själv, att jag har ett mellannamn som är ORO!

Mycket störande, faktiskt.

"Ingen fara med mig inte!!"

Ännu en stubbe.......

Ett ord om fästingarna också!

Det sägs att det kommer bli otroligt  mycket fästingar i år   

Jag har infört att jag blåser hundarna varje kväll (med hundblåsen)

Det gör att jag blåser bort en hel del små odjur, (tror jag)

Men faktum är, att när jag gör det, så har dom i princip inga fästingar.

(Att jämföras med när jag inte blåser dom,

då har dom mängder dagen efter, som sugit sig fast.)

Rullar man sig, då samlar på sig mycket skit, har jag hört!

En "långhelg" redan över för denna gång, men snart kommer en till.

Då ska vi ha kul!!

Resan går då till Gävle, och träningsläger i sennendrag.

Har hyrt en stuga vi vattnet, (Dalälven, tror jag) och vad jag hört, så är det ett toppenställe.

Nu önskar vi att vädret följer med oss dit, så vi får några härliga dagar.

Hoppas ni haft en riktigt skön påskhelg.

Kram

Susanne

 Kom nu, hundarna!!!

Nej nej, inte bråka nu!!!

Ronja Ronja.....Hon SKA komma först i alla lägen, och nu är det ju så,

att Skorpan är väldigt snabb i benen.

 Då, när Ronja känner att Skorpan kommer ikapp henne, jaa,

då kastar hon sig över henne i stället.     

"Ingen, jag menar INGEN ska komma före mig!"

"Comprendido?"

"Va?"

"Ok, nu kommer vi!"

Skorpan kan ge igen!!

Det är inte bara hon som får ta emot "skit" från Ronja   

"Ouch....min kind!"

Som sagt, Ge och Ta   

   Alltantvätten fortskrider, och det blir så himla bra.

Men, det är vid den här tiden varje år,

som man ångrar lite att man gjorde alltanen så himla stor!

Nu är det i alla fall snart färdigt, och det är ju inget tungt jobb, bara tidsödande.

(Bara oljan kvar då, förstås)

Vilka härliga dagar det är!

Bara att passa på.......och njuta.....

Skorpans päls ser nästa bronsfärgad ut i kvälssolen.

Här fick maken jobba en hel del!

Backa, nej, framåt lite med handen.....ner en bit.....stilla!!!

Jaa, ni f attar va?

Till slut var jag rätt nöjd.

Solen hamnade mitt i handen, precis där den skulle vara.

Men vi släppte den fri igen   

"Mixtrade" lite till med inställningarna på kameran........

Gillar solnedgångar.

Här har jag inte direkt någon inställning alls........

Här en annan bild.....som jag tycker blev ganska häftig, trots att den är mörk.

Bara Skorpans konturer som syns, och dom blev helt röda av solens strålar.

Med blixt!

Kul att prova sig fram, men visst tar det lite tid.

Man får inte ha bråttom, inte.

I morgon skulle vi spårat igen.....  

Men....pga av.....

...i ryggen, så får vi hoppa över det den här gången.

Stannar hemma och tar det lugnt......kan var bra ibland.

Kramar

Susanne

Tjoff bara, så var värmen här!

Vilken dag vi haft i dag, vädermässigt är det precis det man önskat sig.

              Skööönt, sa Skorpungen.....skönt att ligga och bara njuta i gräset.

"Åh NEEEJ......nu kommer hon igen........!!!"

Ronja är verkligen som förbytt!!!
Hon har iofs alltid varit en glad hund, dock lite vuxnare i sitt sett, kanske....

Men den senaste tiden är hon som en liten bångstyrig valp?

"Nu ska vi leka, Skorpan, jag hittade en boll!!!"

"Kanske bäst att flytta på sig, innan man blir översprungen av "Tok-Ronja"!!!"

Hon är som en gummiboll, den där Ronja!

Studsar opp o ner, opp o ner.

Man får sig alla fall alltid ett gott skratt när man umgås med hundarna,

vilket är mer än vad man  kan säga om umgänget med många tvåbenta varelser.     

"WOW.....kolla här då....vem som har övertaget!!"

"Ronja blev nerbrottad.......av MIG!!"

"Jag vann, äntligen!!"

"OCH, jag tog bollen från henne!"

"Oh no, nu kommer hon rusande igen, som värsta ångloket igen"

Efter alldeles på tok för mycket påskmat i magen,

tog vi en rejäl långpromenad i kvällsolen.

(Skorpan först upp på brunnen den här gången, och det fanns inte rum för någon mera)

En berner i kvällsol!!!

 Och en till! 

Lite bild-lek   

Nej, nu laddar vi om inför ännu en fin dag i morgon,

då alltanen SKA bli färdig-fixad (är tanken i alla fall)

Kram till er, och hoppas er dag varit bra

Susanne

Klockan ringde tidigt.......och som vanligt blev det inte så många timmars sömn.

Men det går ju lättare att komma upp ur sängen, när man ska iväg på något kul!

Och det skulle vi i dag.

Till skogen på viltspår!

Vi går ytterligare en "kurs", bara för att vi tycker det är så roligt, både hundarna och jag.

År 2011 gick vi vår allra första kurs i viltspår, och det har blivit några stycken sedan dess.

Ronja skulle väl egentligen inte behöva gå kurs, (hon har ju redan tagit championat i viltspår)

Men det är som sagt så kul, att kunna ge henne svårare utmaningar, att jag själv får lära mig mera,

och att få gå spår som någon annan lagt.

Först ut av "flickorna" var Skorpan i dag.

Skulle bli spännande att se henne, eftersom hon verkar vara en riktig "stjärna" på att spåra.

Hon springer och hämtar skanker och andra skelettdelar stup i kvarten här hemma.

Hade inte behövt undra.....Skorpan gick som på räls.....jösses, vad hon var duktig!

Stolt som bara den, när hon hittade belöningen!

Ronja gjorde också bra ifrån sig, hon känns säker i sitt spårande,

och jag själv har också kommit en lång bit på väg.

Jag litar på hundarna.....vilket är A och O!

Ronja gick jag med själv i dag (brukar alltid gå två och två)

Men, av flera orsaker, kändes det skönt att gå själv......

Jag är absolut inte emot förändringar, tro nu inte det.

Men på dom här "kurserna" var vi från början inte alls många.

Ett härligt gäng, som hade väldigt skojigt på våra träffar i skogen.

Nu har det blivit så otroligt populärt att viltspåra, och kurserna är mer än proppfulla.

Spelar inte mig någon roll, men den där "familjära" känslan finns så klart inte längre.

Min åsikt är precis densamma oavsett vilken kurs man går.

Jag gillar när antalet deltagare är så där lagom många.

Det blir en viss skillnad på att vara 6-7 stycket och att vara 26 stycken.

Alldeles för många på en och samma gång, i min smak.

Det blir mest rörigt......kanske mest i mitt huvud.

Så vet ni vad jag gjorde........?

Joo, jag tog bilen och åkte till "vårt" spår ensam.

Gick spåret med Ronja, gick tillbaka en lååång väg  till bilen,

som stod långt in i "öde-skogen".

Där satte vi oss, hundarna och jag, tog fram vårt fika, och bara njöt en stund.

Njöt at tystnaden, av en bäck som porlade, av fågelsång........

Var liksom  tvungen att samla på mig lite av det där, som är så härligt.

Det är nog bland det bästa jag vet, att bara sitta där i skogen,

utan att höra ett litet pip från någon annan.

I övrigt har vi lagat lite påskmat till morgondagen,

då hela familjen kommer hit.

Ovanligt att alla kan komma på en och samma gång, det ska bli så kul!

Avslutade med ytterligare en sväng i vår skog,

med bara lek och skoj!

"Har vi sagt att vi gillar stenar?"

"Hamster???"

"Vadå hamster??"

"Näe, jag har väl inget i munnen?!?!"

När jag fick se Ronja göra....vad det nu var hon gjorde....

...då skrattade jag så att magen värkte, hahaha!!!

En stubbe, som hon naturligtvis skulle upp på......

helt plötsligt började hon backa upp på den?!?!

"Japp, då var man uppe då!!"

"Gick ju väldigt bra det där!"

Omtänksamhet!

Det är det här.....Ronja väntar på Skorpan,

och ser så hon kommer upp på berget ordentligt.

Önskar er alla en Glad Påsk

Kram

Susanne

Joo, äntligen tror jag att jag törs säga JIPPI!

Skorpan har nästan varit precis som vanliga, lite tokiga jag, i dag.

Har aldrig varit med om något liknande, och jag trodde ett tag att hon var sjuk på riktigt.

Men, hon trodde "bara" att hon fått valpar, och helt glömt bort var hon lagt dom.

Om man räknar efter lite, på hur många månader på ett år,

som en tik är helt normal, och inte påverkad av alla märkliga hormoner,

ja, då är det inte så lång tid.

                  Två löp /år är väl ganska normalt, och så går dom in i ett förlöp innan löpet.......

Själva löpet.......och tiden dom tror att dom är dräktiga......skendräktigheten........

Men jösses!!

Skorpan började löpa 1 februari, innan dess hade hon varit annorlunda ett bra tag,

och nu har vi 17 april!!

Låt oss säga 3 månader av en lite annorlunda tik, gånger två.......det är 6 månader på ett år!

Inte mycket kvar alltså.

Tur Skorpan är världens bästa Skorpan, så att det uppväger hela hennes beteende.

Och nu.....BILDER från dagen!

Simning!

Tror Ronja blåser bubblor i vattnet.....

Här har Ronja fått på sig flytvästen,

vilket hon inte alls tycker är nödvändigt egentligen.

Så fort vi kommer in, rusar hon fram till rampen, och tittar frågande på mig....

"Är det ok att jag går i vattnet??"

Jaa, gör det du, sa jag i dag.

Att se hennes glädje över att få simma, det är obetalbart.

(det har jag nog sagt förut....många gånger)

Ronja simmade sedan 3 rejäla pass, utan att få gå ur bassängen,

och jag tror hon börjat förstå, att när vi simmar, då simmar vi, och ingenting annat.

Bästa bästa vattenleksaken!
Hon släpper den INTE....inte ens för lite godis.

Det är så himla skoj att simma med hundarna,

och en toppenbra träning för ALLA delar av kroppen.

Så var det då den här lilla tjejens tur i vattnet.

Hon har blivit säkrare och säkrare för varje gång vi är här.

Det är bara dom första metrarna i vattnet som går lite som i blixtens hastighet.

Nästan så hon springer på ytan, hahaha!!!

Men ganska snabbt, "planar hon ut", lugnar ner sig, och tar lååånga fina simtag.
Vilke skillnad....

Minns dom första gångerna, när hon var som galen i vattnet, och jag stod och gapskrattade åt henne....

Det såg så himla roligt ut.

I dag är det ingen som skrattar åt en liten Skorpunge,

för hon är så duktig på att simma.

Med oss till simmet i dag, var en av våra döttrar.

Och det går ju lite snabbare med allt, när man är två som kan hjälpas åt.

För det är inte bara simning när man är där.

Hundar ska spolas rena från klor, och sedan torkas så gott det går.

I dag hade jag faktiskt med mig hundblåsen, och kunde stå utomhus och torka dom.

Perfekt!

Det ska sedan städas ordentligt efteråt, vilket tar sin tid det också.

Ett stopp efteråt, på väg till grannstaden.
(Hundarna blir så väldigt kissnödiga efter simmet)

Redo?

Då åker vi igen då!

Inhandlat nya dynor till utemöblerna, och en stor utomhusmatta.

Inte en sådan där grön "konstgräsmatta", utan något som faktiskt såg ut som en vanlig matta,

men att den tål regn och rusk, samt går att spola av.

Kommer nog bli kalas-bra, tror jag.

Nu i säng.......i morgon uppe med tuppen.....

Gissa vad?

?

?

?

Kram på er

Susanne

Hur glad blir man, när man skrivit ett helt inlägg färdigt,

och precis ska publicera det.....men något fel inträffar...

och man dessutom glömt trycka på sparaknappen???

INTE GLAD, kan man säga   

Å andra sidan, det är väl verkligen ett I-landsproblem.

 Jaja, gör om......

Ronja, vår lilla "Tok-Fia" som är så full av liv.         

Veterinärbesök i dag igen,  och Ronja är så duktig och framförallt lugn och trygg.

Så fort vi stack in näsan, blev hon rejält utskälld av några små arga individer,

men hon ägnade dom inte en liten blick.

I stället ägnade hon sig åt att hoppa upp på disken i receptionen,

bara för att tala om att hon var här nu.

Och det blev ju ganska populärt bland personalen, kan man säga.

Jag tror, jag tror, att den här lilla "Skorpungen" börjar bli normal igen!!!

(Peppar, peppar, ta i trä)

Från förmiddag till eftermiddag....så vips, började jag se tecken på hennes normala jag.

Frågade även veterinären om det här med att ALLA hanar är så intresserade av henne,

och det kan vara så att hon luktar något extra gott just nu, när hon tror sig ha valpar.

Ett gott tecken är också sättet Ronja och Skorpan leker.....full fart!

Haha, se upp du Ronja, nu börjar hon visst ta för sig, den där lilla   

Fick mycket gjort i dag, så skönt.

Påskfix i största allmänhet, och så klart, en skogspromenad.

"Men, vad sjutton, måste godiset sitta så himla högt upp?"

Ronja fick sträcka på sig ordentligt.

Uhp uhp uhp, Skorpan!!!

Vad sysslar du med då???

"Eh, jag hittade den bara....trodde det var till mig....."

Upp och leta du också, Skorpan!

"Inte här....och inte där....."

Kan man använda den här "mojängen" som släde tro???

Fin, tycker jag.

Den har stått på samma plats i skogen i så länge vi bott här!

Fixade min trasiga tand i går, och det skulle inte bli något billigt kalas precis.

Men min tandläkare är en riktigt  bra tandläkare, och jag tror han tyckte lite synd om mig,

när jag baklagade mig över att det var den andra tanden på väldigt kort tid, som bara ramlat sönder.

Han skulle sätta dit en "krona" även här, och det skulle kosta otroliga 2500:-!!!

Det finns nog ingen tråkigare utgift.

Men gissa vad?!?!

Jag fick den av honom!!!

Helt utan kostnad.........bara en liten hake dock.

Jag måste lova att använda min bettskena, som jag inte känt någon positiv effekt av.

Å andra sidan, inget negativt heller.

Klart jag lovade det!!

Nej, vad klockan blev mycket nu, vi som ska upp tidigt i morgon!

Simning står på schemat.

"Se så, i säng med mig nu!!"

Kram och allt gott

Susanne

Det här inlägget kanske kommer uppfattas som att jag blivit tokig.

Men jag har inte det.....eller, kanske har jag det?

Hur som helst, så är det också OK, om det är så här det känns.

Det har hänt en del saker i mitt liv, både tråkiga och roliga, så klart,

men den senaste tiden har jag verkligen "tagit tag i saker", som inte varit ok.

Saker som gjort mig ledsen, som tagit så mycket energi,

att jag helt glömt bort det viktiga i MITT liv.

Får ofta höra, att människor verkligen tror att mitt liv alltid är rosenrött,

vilket det självklart inte är.

Ingen har det så! I så fall är det en lögn.

Men, som sagt, jag jobbar på det, och gör stora framsteg i "TA VARA PÅ LIVET I DAG"

(Men just här, i bloggen, där har jag valt att bara vara positiv, för det gör mig glad)

Eufori är lycka.
Stor lycka.
Den som är euforisk är alldeles upprymd.

Vi tar det från början.....

Har vid några tillfällen haft en känsla i hela kroppen, en känsla av lycka.

Jaa, visst låter det lite skumt,

men jag har verkligen kännt en sådan glädje över det jag har.

Tänkte mycket över detta i dag, och kom att tänka på ordet EUFORI.

Jag har aldrig använt det tidigare, inte vetat riktigt VAD det betydde.

Men jag tror faktiskt att jag vet det nu.

Vad betyder då detta märkliga ord?
Ursprunget ur grekiskans euphoros, frisk.
Det är bildat av eu, god eller väl, och pherein, bära.
När ordet kom in i svenskan på 1930-talet användes det främst om psykiatriska problem.
Så brukas ordet eufori fortfarande, men i dag har ordet fått en mycket bredare användning.

Vad händer i då kroppen, när man känner den här känslan av lycka?

Jo, det är endorfinerna som skapar lyckokänslorna och hejdar även smärta.  

Vill du känna dig glad och må bra?

   Lär dig då att aktivera dina endorfiner. 

Hur gör vi då det?

Bl.a genom att skratta, känna harmoni och glädje.   

Endorfinernas har några grundegenskaper:
* Skapar fysiskt välbehag och hejdar smärta.

I extrema fall kan kroppen producera endorfiner som är tusen gånger starkare än morfin.

* Främjar läkning av skadade och sjuka vävnader.

* Stimulerar immunförsvaret.

* Skapar eufori och lyckokänslor som upplevs som en djup andlig förbindelse med naturen och universum.

Visst är det helt otroligt!

Kroppen är fantastisk, helt enkelt.

För min egen del, finns det flera saker som aktiverar mina egna endorfiner.

Min familj, våra hundar, mina och våra kära vänner.  

Det finns även platser som kan ge mig den här känslan.

Och, så klart är det på mina utflykter i skogen, tillsammans med Ronja och Skorpan.

Ställen jag tycker om och gärna vill besöka,

ensam eller tillsammans med en "endorfinaktiverare"

 Haha, det ordet kom jag på nu.......ENDORFINAKTIVERARE!

Dom ska man vara rädd om!

Det är endorfinerna som åstadkommer den euforiska kicken.

  Den engelske psykologen William Bloom hävdar bestämt att vi genom att

själva aktivera våra endorfiner kan skapa vår egen inre glädje och frid.

Bilderna som ligger mellan raderna,

symboliserar aktivering av mina endorfiner........mitt egna "MÅ-BRA-HORMON"

Inget kan toppa det......total lycka, att se lyckliga hundar.

Nej....nu glömde jag ju........

Blev så uppslukad av detta ämne,

att jag glömde bort vad jag EGENTLIGEN skulle skriva om. 

"Mutad av min tandläkare" skulle det handla om!

Det får bli i morgon, för det är en helt otrolig händelse, tycker jag.

(Eufori, igen)   

Grattis till er som lyckades ta er ända ner hit....det blev lite mycket i dag   

Kram

Susanne