En helg med mycket hund....och så barnbarn.

I går var vi alltså på Djurexpo och visade upp lite av det vi pysslar med inom sennendraget.

Kändes som det var ganska uppskattat av åhörarna.

När man säger att man håller på med drag, tror nästan alla att vi drar så tungt som möjligt.

Att det är det som är poängen.

Men det handlar mera om precision.

Att visa hur man förr använde sig av dessa hundar,

för att frakta kärror med mjölkkannor i alperna, på väldigt smala, slingrande vägar.

   HAr säkert sagt det förut, men tar det igen.....första gången jag kom i kontakt med drag,

tänkte jag, att det här går ALDRIG!!

Vi kommer aldrig ens komma i närheten av att fixa det här....

Men tänk, vad fel jag hade!

Det här är så roligt.

Det kommer bli mycket träning nu framöver.

Små korta pass, och vi ska bara ha roligt.

I morse klev vi upp i ottan, för färd till spårskogen.

Där ändrade jag om lite.....Brukar alltid starta med Ronja, när vi ska spåra.

Enda anledningen till det, det är egentligen att hon "ylar" så mycket när hon får vänta.

Så i dag började jag med Skorpan, och lät Ronja tjoa bäst hon ville i bilen. (Avundsjuk!)

Det var svårt i dag....värme är det svåraste att spåra i.

Spåret håller sig inte på backen, så att säga.

Skorpan löste uppgiften riktigt bra, om man ser till hur pass ung och oerfaren hon är.

Hon går öppna spår nu, och det här innehöll en del svåra passager för henne.

Envis och noga, det skulle man kunna säga att hon är,

så hon tog sig fram till spårslut och den eftertraktade rådjursklöven.

Vi tränar också på att INTE tugga på klöven!

SVÅRT, tycker Skorpan, den är ju så himla god.

Det slutade med att jag tog den.....efter att hon knäckt den mitt itu.

Så var det då äntligen Ronjas tur....som hon väntat!

Rent av förskräckligt att HON skulle vänta.

Men jösses vilken fart hon satt i spåret.

Hon har blivit så otroligt duktig, och får svårare och svårare utmaningar.

I dag låg hennes spår straxt intill Skorpans, vilket hon kände av och kollade upp noga,

innan hon fortsatte på sitt spår, och gick rakt på skanken.

  Hon har lärt sig bära skanken utan tugg, hela vägen tillbaka till "kursledaren",

för att överlämna den "personligen".

Jätteviktigt, tycker Ronja!

Vi gick även med på spår, vilket är väldigt intressant, då alla hundar spårar olika.

Man lär sig otroligt mycket av att se andra. hundar och förare.

Frampå middagen, var vi åter på väg hemåt, och kände oss ganska "sega" efter helgen.

Eller kanske inte alla då.....rättare sagt, var det nog bara jag!

"Jaa, vi har ju bara jobbat hela helgen....inte lekt alls!!"

Man såg riktigt hur dom i samförstånd,

satte igång att busa, som dom är så bra på ;-)

   Spengummi....hållbar leksak!!

Hade en tanke på att slappa en stund, men ångrade mig,

och tog mig an bilens insida i stället.

"Inte så farligt, tänkte jag, den är ju inte så väldigt gammal"......men ack, vad jag bedrog mig!

Fy sjutton vad mycket gammalt äckligt jag hittade under säten och i vrårna.

Där hade det INTE städats innan försäljning inte!

Dåligt, men firmor städar väl bara på ytan, det som syns.

Men nu, nu är den tipp-topp!

Luktar t o m gott igen, (ni minns kanske Skorpans "bad i dynghögen")

Mycket HUND i helgen, m a o, och jag gissar på att även veckan kommer innehålla detsamma.

Det var allt för oss.

Kram

Susanne

 

Sofia

18 maj 2014 22:07

Bra att du påminnde mig. Vår bil behöver också en vårstädning. Tyvärr.. :)

http://www.echosierra.se

Susanne

19 maj 2014 22:15

Varsågod, Sofia ;-) Det var väl inte det jag längtade till i dag när vi kom hem, men när man väl börjat, då gick det av bara farten...och skillnad blev det :-)

 

Anna, hundarna och hönsen

20 maj 2014 22:33

Jag har inte varit så aktiv här inne, det är första gången på länge som jag tittar in igen. Har inte haft lust att blogga alls och då har det blivit att jag heller inte läst andras. Tur att jag har dig på fb så jag håller mig lite uppdaterad där :D Men nu ska jag läsa igenom bloggen och jag kommer inte orka kommentera varje inlägg (så att du vet :P *fniss* ) Kram Anna

http://www.annaslantligaliv.blogg.se

Susanne

21 maj 2014 10:44

Hej du Anna! :-) Du behöver inte förklara dig, hehe. Jag känner lite samma sak, att man har så mycket, och även om jag oftast går in och läser mina vänners bloggar, så är jag rätt dålig på att kommentera. Men, som du säger, vi, och många andra, "ses" ju på fb, och håller oss uppdaterad där ;-)
Många kramar till dg
Susanne

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...