Quila.......för er som kanske inte vet, så var Quila vår första berner.    

         Hon dog för snart 2 år sedan.....2 år!!! Men ibland känns det som det var igår.  

   Satt och tittade på bilder från den tiden, och fastnade på några,

som togs för precis 2 år sedan i dag.

Den här t.ex

Quila hade fruktansvärda smärtor, och på natten var det som allra värst.

Hon stod upp, kunde inte lägga sig, och bara skrek och skrek.

Minns att jag satt och ringde och ringde den natten, ringde till veterinärer,

i hopp om att få hjälp.

Till slut fick vi komma till Strömsholm.

Jag minns den bilresan så väl.....Quila stod upp hela vägen.........åh, vad ont hon hade.

Det var fruktansvärt.

I dag, jaa, då tänker jag att man kanske skulle låtit henne somna in där och då.

Men veterinärerna trodde nog inte att hon var så sjuk, som det senare skulle visa sig att hon var.

Smärtlindring, kortison, antibiotika.......

Den här bilden är tagen efter att vi kommit hem, och tar en sakta tur in i vår skog.

Ronja var såå orolig, släppte inte Quila många minuter.

I dag, då ser jag så tydligt på bilderna, att hon var så trött, så trött.

Dels av alla sömnlösa nätter, och all smärta.

Allt började med hjärnhinneinflammation.......sedan gick det snabbt.....alldeles för snabbt...

Underbara Quila.......jag saknar dig fortfarande så......hon blev bara 6 år.

Kämpade in i det sista.......tills det inte gick längre, och vi fick låta henne slippa....

Ronja Ronja......utan dig vet jag inte hur det hade varit.

Nu hade vi dig att ta hand om, du som förlorat din bästa vän......

Ronja blev så sjuk....sjuk av sorg.......det tog lång tid innan hon blev sig själv igen.

Ända tills den här lilla älskade Skorpungen kom in i våra liv.

Det finns såå mycket av Quila i Skorpan....jag är säker på att vi hade någon med oss,

när det bestämdes att just Skorpan skulle följa med oss hem, den där dagen.

Det tog lite tid.....ganska lång tid faktiskt,

innan Ronja kunde släppa sin oro, och ta till sig Skorpungen.

I dag betyder dom allt för varandra....

Livet går vidare.....och även att vi ju vet att detta kommer hända,

att vi förlorar våra kära, älskade hundar, så gör vi om det....igen och igen.

För när dom finns här hos oss, så gör dom så otroligt stor skillnad.

Jag skulle inte vilja leva ett liv utan dom....aldrig.

Vi försöker därför att njuta av ALLA dagar tillsammans......

Utan dom, vore  det ganska innehållslöst för min del.

Har gråtit, men har även kunnat le, åt alla fina minnen som för alltid finns kvar.

Minnena kan ingen ta ifrån oss.

Men, kommer den där smärtan vi känner någonsin försvinna helt?

Förmodligen kommer jag skriva ner en hel del minnen den kommande tiden.

Minnen fram till den där dagen.....

På min förra blogg, som någon "stal" ifrån mig, där fanns allt dokumenterat.

Det kändes på något sätt bra att få skriva av sig där....bearbeta sorgen.

Men nu finns den inte där, allt är borta för alltid,

så därför kommer mina minnen skrivas ner igen.

Kram från oss

Susanne

 

Elin. Dizel o Octan

5 juni 2014 07:34

♥ stora kramar från oss.

Susanne

6 juni 2014 09:58

Tack Elin ❤️

 

JUNITJEJ

5 juni 2014 19:52

Så fint skrivet!!! Jag vill inte tänka på den dag vi tvingas ta adjö av vår hund. Yambo har hunnit bli nio år och vi kan se att han har börjat bli stel i bakpartiet.
Jag minns tydligt när vi tvingades att avliva vår berner sennen. Veterinären gick ner på knä och sa till Baileys: Ska du bli en änglahund?

http://junitjejen.se

Susanne

6 juni 2014 09:58

Tack!
Inte alls roligt när den dagen närmar sig,
men samtidigt får man ta vara på tiden vi har tillsammans
Krama om Yambo från oss ❤️

 

Carina

6 juni 2014 10:55

Tårarna rinner på mina kinder när jag läser detta, det är så jobbigt att förlora en kär vän. Många kramar från mig och tjejerna

http://carinaduvefjord.se

Susanne

6 juni 2014 22:10

Tack Carina....ja, det är tungt.....även om tiden runnit iväg, så finns sorgen ändå kvar.

 

Frida

6 juni 2014 19:25

De är omöjligt att hålla tårarna inne när man läser dehär.. Finns inget värre en att ta farväl av sin bästa vän! Men såå fina tjejer du haft/har! Skickar lite styrkekramar!

Susanne

6 juni 2014 22:08

Tack snälla Frida, det värmer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...