Direktlänk till inlägg 9 augusti 2014
En lördag passerade i ett nafs......
Vad hände?
Joo, barnbarnen, Mille o Meya "tittade förbi", och då rusade visst tiden mera än vanligt.
För så är det ju......tiden går fort när man har roligt, eller hur?
Vi har grillat och fikat, och fikat och fikat, och så blev det visst en och annan glass också.
Är man hos mormor och morfar, då kan det bli så här, hehe!!!
Trötta hundar......Det finns olika sorters trötthet märker man.
Trötthet, som fås vid fysisk ansträngning, då är man trött precis efteråt,
pustar ut en liten strund, och är snabbt tillbaka och vill springa mera.
Så har vi den psykiska ansträngningen, som pågår hela tiden!
Då är hundarna med varje sekund.
Kollar maten på bordet, kollar om något kanske ramlar ner från bordet???
Framförallt där Meya sitter...
När huset blev tomt från barn i kväll, då sa det "PANG",
så slog hundarna ihop som små korthus!
Och sover fortfarande...
I dag blev det en salig blandning av alla bilder.
Den enda gemensamma nämnaren, det är väl just HUNDAR!
Eller, jaa, Ronja och Skorpan då, förstås.
Som ni vet, så älskar jag det här med att fota.
Går inte många meter utan min kamera.
Vet inte hur många bilder det blir varje dag, och dom flesta åker i "soptunnan"
(äsch, det vet jag visst det!!! Men ni skulle få slaget om jag sa det)
Men ibland, då lyckas jag bli super-duper-nöjd med bilden.
(Nu vet jag vad ni tänker....!!!)
Med nöjd nöjd, då menar jag alla dom där små detaljerna.
Dom som nästan inte syns......(guud vad jag ska förklara hela tiden..)
I alla fall....den här bilden, den tycker jag jättemycket om!
Klart att det också handlar mycket om hur, i mitt fall, hundarna ser ut i fotoögonblicket.
Blundar, tittar hit, tittar dit......(Jag säger då det, petig är jag!!)
Vackraste Ronja
Och så lite mera bilder....bilder bilder bilder.......
Behövs väl inte skrivas vem som är vem längre?
Sötaste Skorpungen, i en av sina favoritpositioner
Ronja kan hon....hon kan vara en riktig clown också,
och det ser ut som om hon vet när man skrattar åt henne.....
för då gör hon ännu mera tokigheter
Jaa, har jag sagt det här med att jag tycker såå mycket om våra hundar någon gång?
Ifall någon missat det, så upprepar jag det ännu en gång.
Å, så himla mycket jag tycker om Ronja o Skorpan!
Dom gör mitt liv lite härligare, jag vet inte hur det sett ut,
om jag inte hade haft dom omkring mig varje dag.
Förmodligen hade livsgnistan falnat efter allt elände....
Men, tack o lov, så finns dom här, och jag hoppas det blir länge länge till.
Kramar till er, mina vänner
Susanne