Direktlänk till inlägg 14 augusti 2014
Laddade med "fika-ryggsäcken", vägbeskrivning, och kamera,
gav vi oss iväg på "äventyr".
Alltid lika spännande att se var egentligen hamnar till slut.
Joo, jag kände mig rätt trygg med att det skulle gå bra i dag.
Det är ljust ute hyfsat länge, så vi hade gott om tid på oss.
Efter några slingriga grusvägar, med en del backande,
(eftersom det inte fanns någonstans att vända när jag kom liiiite fel)
och pratande med människor som kände till platsen dit jag skulle,
var vi så äntligen framme vid början.
"Men kom nu då, matte!!!"
Efter att ha hittat rätt "led", så startade vi vår "historiska vandring".
Här har torpare och "backstugesittare" vandrat under många generationer.
Här finns t o m ridstigar från 1300-talet!
Man slutar aldrig förvånas över hur dom kunde överleva.
Skogen har nu tagit tillbaka dom små åkrar, som odlats med mycket möda.
Vandringsstigarna går runt en sjö, och naturligtvis var vi tvugna att ta oss fram till vattnet.
Vad sjutton, vika av en liten bit från stigen, det är ju ingen fara, tänkte jag!?
Uppskattat med svalka!!!
Solen värmde ganska rejält, så det var nära att även jag "hoppade" i vattnet...
"Kom i, vettja!"
Näe, jag stannade kvar på land, och kastade pinnar till hundarna i stället.
Någon ska ju göra det också!
Alltid alltid måste man ha tag i samma pinne!
Avsvalkade och redo för att fortsätta.....
"Vänta på mig....jag kommmer"
Ja, som sagt......var kom vi ifrån nu då???
Blir så irriterad på mig själv....Hur svårt ska det va, att komma ihåg från vart jag kom, liksom?
Skitsvårt i min värld!
Gick lite hit, och så lite dit.....inte smart alls, för jag var helt "lost" efter en stund.
"Hoppa upp här, matte...här på toppen kanske vi kan se var vi är!"
Tror vi sätter oss en stund, och fikar lite här, tjejer.
"Är det verkligen sant?"
"Vet du verkligen inte var vi är?"
"Jag spanar lite här!"
"Och jag kollar här!"
Det var i alla fall gott med den medhavda matäcken, där uppe på berget.
Nähe, nu skärper vi till oss, och ser till att hitta rätt väg att gå!
Haha....efter en stunds irrande, fick jag se den!!!
Den "blå pluppen" på trädet....
Hurraaa!
"Du kunde ju sagt det från början, att det var "pluppen" vi letade efter"
Nu blev allting mycket lättare.
En helt tyst och mossbeklädd skog.
Gammelskog, som är så fint.
Undrar hur den här stenen hamnat här?
Slutet gott, allting gott!
Jag vet inte om jag någonsin kommer bli bättre på att hitta rätt?
Men vi hade i alla fall en härlig dag, och tur med vädret.
Vi klarade oss helt från regnet, men på vägen hem hade det regnat ordentligt.
Och då tittade regnbågen fram.
Självklart var jag tvungen att stanna bilen, och hoppa ur o fota den.
För att få med hela, använde jag mig av "Panorama" på mobilen.
Kul att det blev så här!
Kram
Susanne