Det här med hundars språk med varandra, det är så himla intressant.

Skulle vilja lära mig mycket mycket mera, och jag antar att man aldrig blir fullärd,

för den ena hunden är ju inte lik den andra.

Dessutom så kanske inte alla förstår varandra så där på en gång, vad vet jag?

Först var vi på Skorpans kurs.....i regn, vilket så klart inte gjorde så väldans mycket alls.

Som vanligt känner jag att jag tappar hakan,

får flera aha-upplevelser, vilket gör allt ännu mera kul.

Att se hunden/hundarna, se dom små små detaljerna i deras sätt att kommunicera.

Vill bara veta mera och mera!!!

Så var kursen över, och vi styrde bilen mot andra äventyr!

Vi hade en "date" med den här killen och hans matte, Kaitaq.

Han är en Siberian Husky, och fulll av energi.

(Tyvärr hade fick jag inte med alla tre hundarna på en och samma bild....fel objektiv,

och orkade inte backa längre)   

Jag har nog aldrig träffat en "Husky" så nära tidigare,

och det är så kul att se hundarnas olikheter.

En Husky är en ganska tuff och envis hund, som är mycket olik våra berner.

Kaitaq är otroligt trevlig och söt, men det är mycket hund, om man säger så.

Till skillnad från en berner, som skulle finna sig i det mesta.

Ronja har ett litet "behov" av att ha koll på hundar runt henne, om dom är yngre vill säga.

Och visst, i det här fallet, så är hon bra mycket äldre än både Skorpan och Kaitaq.

Just det här pratade vi om på dagens kurs, så det var kul att studera dom.

Ronja "sa till honom att lugna ner sig", och han svarade upp mot henne,

vilket han så klart inte ska.

Det hände absolut ingenting, och Kaitaq´s matte har full koll och mycket hundvana.

Man lär sig mycket varje dag  med hundar....

Vi hade en jättemysig promenad, som vanligt, som innehöll.....precis, massor av hundprat   

Klockan gick, inte mycket bilder hade blivit tagna under dagen, pga allt regnande.....

Och vad gör jag då?

Joo, stannar på vägen hem, där jag såg ett "fint ställe",

enbart för att fota lite, när det nu äntligen slutat regna.   

Här ser väl spännande ut.....

Vi tog oss över och in i kohagen......

Vackert? Mm....jättevackert, med mossbeklädda berg....som visade sig vara stora gravhögar!

Men vad gjorde det...tror inte dom som låg där under misstyckte,

att vi njöt lite av platsen för deras sista vilan.

Gamal ekar, gamla grenar...vackert så det gör ont.

"Och ni då, mina kära hundar, ni är med på precis allt"

Här någonstans, blev jag medveten om dom där kossorna, som "bodde" i hagen....

Jag känner inga kor direkt, så allt jag tror skulle kunna hända, det är enbart hörsägen.

Men jag tog det säkra före det osäkra, och tog mig bort till stegen,

som tog oss över stängslet igen.

Tog en kort liten promenad utmed Göta Kanla, och kunde bara konstatera att det nu är höst.

Här brukar annars vara fullt av båtar, men nu var det helt öde.

"Jag vet nästan helt säkert, att matte tappade en godis för en stund sedan....DÄÄÄÄR!!"

"Ser du den, Skorpan?"

"Mm....vad gott det skulle vara om vi hoopade ner och tog  den, eller kanske delade lika"

Troligt, att ni skulle dela. Störst går först, hade nog gällt   

Så där ja!!

Kontakt....det har vi också pratat om i dag   

Åter igen, en "Jag-är-så-nöjd-med-dagen-dag"

Och jag vet, att morgondagen kommer bli preciiiis lika bra   

Kram kram

Susanne

 

Monica & Caspian

9 september 2014 06:36

Godmorgon! Vi har en husky i familjen, sonen har en som är 4,5 år. Kaxig så det heter duga mot andar hundar och allra helst hanar.. och världens gosigaste när jag är själv med honom:)
Är det snart dax för bebis hos dig? Här går jag och väntar på sonen och hans sambo att det ska komma en grabb vilken dag som helst. Beräknad förlossning den 12 sept. Underbara tider nu:) om en månad så är det dax för äldsta dotra och få en till..
Kram till er alla från mig och Caspian <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...