Direktlänk till inlägg 21 oktober 2014
Alltså, jag är helt enkelt "SKIT-TRÖTT" på det här eviga regnandet!
I dag var det nästan så det inte regnade....ni vet säkert hur jag menar.
Fint fint äckligt regn, som man knappt ser....men det känns.
Man blir dyngsur!
Blött blött blött!
Det bekommer inte Ronja o Skorpan alls, bara MIG!
Varför då?
Det går inget bra att ta med kameran ut!
Jättelöjlig anledning, men helt sann.
Och tar man några bilder, med en regnskyddad kamera, då blir bilderna ändå inget bra.
Efter mysig träff med kompis, med babbel och "go-fika" i stan',
for vi iväg till skogs i alla fall.
Dom blev allt ganska trötta på mig, hundarna, för jag var på dom som en hök,
när dom försökte äta "smaskiga" saker i skogen.
Inte så mycket som en liten kotte skulle in i munnen på dom,
det hade jag gett mig sjutton på.
Till slut fick dom bara sitta där bredvid mig,
när jag "länsade" skogen på trattkantareller.
Nej då, ingen risk att man tar slut på dom, det finns hur mycket som helst nu.
"Men, jag gillar ju tallkottar, dom smakar ju jättegott!!"
Jaa ja......som jag höll på?!
För en tid sedan inhandlades ett stativ till kameran. (billigt)
Kan väl vara bra att ha kanske, tänkte jag nog?
Har haft det liggande i bilen, och hade tänkt prova under helgens tävling.
(Men det regnade visst lite då!)
I alla fall, i dag då.....kunde väl vara kul med en bild på hundarna och mig,
fast från lååångt håll då, så klart.
Regnet höll sig borta för en stund, nu skulle det testas.
Bland alla fina höstlöv, perfekt!
Riggade, testade, riggade lite till....
Jag hade så en plan....Jag ställer in självutlösaren, "springer" bort, så långt jag nu kan hinna,
får med mig hundarna, och helt enkelt går lite sakta mot kameran!
Och så "KLICK", så är det klart!
Först lite taktik-snack.
"Ok, så här gör vi nu!"
"Om ni bara lyssnar på mig, så blir det så bra såå!"
På med kameran, trycker på knappen....
"springer" (försöker ta mig fram fortast möjligt) som en tok.....och vad händer då?
Hundarna tror förstås att vi ska leka!
"JIPPIIII, skriker dom båda, tjohooo, matte är på G och ska busa......"
"ANFALL matte!!"
"Nej nej, inte leka nu......gå bara lugnt och stilla här bredvid,
och försök se helt oberörda ut!"
(Det var inte helt lätt att hålla sig för skratt,
och jag hade ju ingen aning om när "klicket" skulle komma, hahaha)
Gissa hur många "omtagningar" vi gjorde!!
Och för varje gång, blev hundarna bara mer o mer uppspelta.
Av alla (massor) bilder blev det några i alla fall,
där inte mitt huvud var helt bort-kapat, eller halva benen för den delen.
För att inte tala om alla bilder där jag hade två berner
som hysteriskt försökte få sin matte på fall.
(och lyckades någon gång också)
Att säga, "Vi hade i alla fall tur med vädret" det funkar ju inte, men vi hade roligt!!
Jätteroligt!
Kram
Susanne