quilaoronja

Alla inlägg under januari 2015

Av Susanne - 14 januari 2015 21:40


Vilken himla fin led!!!

Den här lägger vi till samlingarna, och återvänder mer än gärna hit.

Med oss på dagens härliga äventyr......Mammut!

(Ja, och hans matte förstås)  

                                                  
                    



Ok, då startar vi då.

Till och med "starten" var lite annorlunda.

Över en bro......



Mammut tycker det är liiite läskigt med broar, så han går helst med sin matte....för säkerhets skull.

Han är så söt   


"Det här ska bli kul!"




"Men kom nu då.....står inte bara där och fota....."




Så var vi på en halvö, på en av alla Sörmlands etapper.

Tänk att få gå ALLA etapperna, från norr till söder....det vore väl ett riktigt äventyr.

Och övernatta i vindskydd, hämta vatten i någon av källor utmed vägen.....


"Jaa, jag kommer.....skulle bara utforska lite...."

Skorpan, jaa, hon är en riktig "utforskare" av ALLT!!



Var lite "rädd" att hundarna skulle gå ut på isen (vilket jag tycker är skitläskigt)

men dom höll sig på land, tack o lov.




Det här med att vandra på befintliga leder, det är något jag upptäckt under senare år.

En tjusning som jag är helt såld på, och dessutom, det finns "PLUPPAR" överallt,

så jag inte ska gå bort mig.

  




Gamla gårdar som man passerar som här, det är också en tjusning.

Att stanna till, och se framför sig hur människor levde förr, helt självförsörjande.


Fina gänget   

Mammut, Ronja och Skorpan.




Åh, så fin päls Skorpan börja få igen...."Love it"




"Japp, dags att svänga av här!!"

Ronja, förste spejare   



Ofta finns en kallkälla, där man kan släcka törsten med kallt och gott källvatten....som här!



Bara att öppna luckan, ta upp vatten med den skopa som också alltid finns tillgänglig.

Skorpan kollar lite.....



Vad letar dom efter??




"Ingenting....bara spårar lite"

Vackert!!



Kul att springa under....som en tunnel.



Och så kommer även dessa två......



"Var tog Mammut vägen??"




Lite snö fanns kvar på sina ställen, och i övrigt var det ganska fruset,

så vi hade rena hundar med oss hem även i dag.



En flitig bäver som jobbat hårt.

Otroligt, vilket jobb, för en liten varlelse som "han"!!!

Och det var inte bara ett träd han vält.......




Naturen är allt bra vacker!



På slutet av vår vandring började mörkret komma.....



Blixt på, vilket inte alls ger så roliga bilder,

i alla fall inte om man fotar hund!

(men hon är ju väldigt söt ändå, röda ögon eller ej, den här lilla Skorpungen)



Oj då, nu hoppade det in en ljus bild här.......jaja....   




Tillbaka vid bilarna, fick vi se en "konstig brygga" en bit bort.

Klart den var tvungen att utforskas lite.....


Och då undra man ju vad sjutton den använts till?

Så stor, så långt ut i vattnet......och dessutom.....



...ett gammalt skjul, med en "läskig" skylt.

Och det fanns flera skyltar, "Förbjudet, larmat.....Vad kan det ha varit här????

Hur ska jag kunna få min nyfikenhet stillad nu då???




Det var en härlig dag, med matsäck som intogs i ett vindskydd vid strandkanten,

hundar som fick vara hundar och ha roligt, två vänner som babblade oavbrutet i många timmar, hahaha


En etapp tilll avverkad med andra ord   


Kram

Susanne


ANNONS
Av Susanne - 13 januari 2015 22:45


                  "VA?"              

"Sa du SIMMA?"



"Du luras väl inte nu, Matte?"

"För bada/simma är ju det bästa vi vet"



Så klart jag inte luras!!!

Så himla bra att vi hade simtid i dag, nu när det är rena rama isgatan ute.

Jag tänker inte bara på mig själv heller, utan även på hundarna,

som lätt skulle kunne "vricka" till sig i halkan.



Här slår man verkligen många flugor i en smäll!

Det är skojigt!

Det är skönt!

Det är bra motion!

Det är något vi alla gillar!



Effektiv simtid för Ronja, (utan trams) 20 minuter,

+ lite lek i vattnet   



Ronja skulle mer än gärna fortsätta "hänga i vattnet" en stund till, men nu.....




...nu var det Skorpans tur.

Hon har inte simmat alls mycket efter sin operation, bara i sjöar förstås,

men det är ju en helt annan sak.





I dag var hon redo, för hon drog iväg i full fart, (som vanligt) vilket hon inte får....

Här tar vi det lugnt, ingen stress inte.

Hennes effektiva simtid blev kanske tio minuter, då menar jag tio minuter i ett sträck,

som hon bara simmar hela tiden.

Tror hon blev lite trött på slutet, vilket inte händer ofta....eller, det händer väl aldrig.



Schamponering blev det också, nu när vi ändå var igång och var blöta.



Som vanligt stod det några människor och tittade när vi simmade,

vilket är väldigt spännande, tycker Ronja.

Hahaha, Ronja kanske tycker det är som att se på apor i bur.

Hon tittar ut, dom tittar in, vem tittar på vem här egentligen?



Filmade en hel del simning i dag, men det får bli en annan dags "mission"

Nu måste jag förbereda morgondagen.....dra ut en karta, göra mackor,

bäst att ta med extrakläder också.....


En bra dag! ....och en bra dag för mig, det är när hundarna mår bra,

och att dom har fått det dom behöver av omsorg.....och jag gör det mer än gärna, 

för ingen kan få mig att må så bra som dom.

    


Kram

Susanne

ANNONS
Av Susanne - 12 januari 2015 21:56


        En fundering, som jag tänkte skriva om i dag....


Halsband vs sele!


    Kanske är det av tradition och iom att hundträningen blev mera allmän för många många år sedan,

som dom flesta hundägare använder halsband till sina hundar,

till hjälp att ha dem under kontroll?

När stryphalsbanden kom,

ansågs dom vara mycket effektivare när det gällde att TVINGA hunden till lydnad.

Ryck i kopplet blev en vanlig träningsmetod och var i bruk vid alla tillfällen man tränade.

Så fruktansvärt!!!   

Men jag tror inte man förstod då, hur mycket skada det kunde orsaka?!


Skorpan på väg att anfalla....under lek med Ronja   


Jag vet att Anders Hallgren (bl.a) gjort en undersökning om detta, i mitten av -90-talet,

och kunde då konstatera att en fjärdedel! av alla hundar (i undersökningen)

hade påverkan/skador på nacken.


Skorpan går till anfall på......BOLLEN!!


Luftstrupen på en hund är extremt känslig, och tänk så mycket otäcka skador det kan leda till,

om man utsätter det för hårt tryck.

Trakeal kollaps t.ex

Läser man om orsaker till den diagnosen står det; Upprepad påverkan, av t.ex halsband!

Trycker man på sin egen luftstrupe, kan man bara konstatera att det inte känns så skönt precis.



"Och hon har blommor i sitt hååår ♫♪♪....eller, jag menar fjäril...!" ♫♫♪♫♪♪

  


Det är inte slut än, det finns mera otäckheter som påverkas av halsband....

Om det uppstår ett tryck runt halsen hämmas självklart blodflödet, bl.a upp till hjärnan.

Det i sin tur påverkar ju ALLT!

Hunden kan få huvudvärk, pga att dom spänner nackmusklerna, för att skydda sin hals, helt enkelt.

När vi människor går omkring med spända nackmuskler får vi ju ofta spänningshuvudvärk.

I vissa fall har man även sett ögonskador på hundar som utsatts för tryck från halsband.


Ett jäkla mörker i dag, därav mycket "bild-lek", som jag iofs tycker är buskul   


 


Och det fortsätter.....

Hundar är lika känsliga som vi människor, när det gäller våra halsar, vi är rätt lika anatomiskt.

Ett kraftigt ryck, oavsett vanligt halsband eller stryphalsband, kan faktiskt ge whiplashskador!!


Hm....att träna hund, genom att orsaka den svår smärta???

Det kan ALDRIG vara ok enligt mig, ALDRIG!!!




Ibland använder jag sele och ibland halsband på Ronja och Skorpan.

Det beror liksom på vad vi ska göra.

Jag kan tycka att sele är bra om man går i stan t.ex, bland mycket folk,

då är det enkelt att hålla i handtagen på selarna, för att ha dom nära mig.

Det finns massor av olika anledningar till det ena eller andra,

och jag förkastar varken selen eller halsbanden.

Men jag tycker man bör tänka till.....varken halsband eller sele är ett träningsredskap, jag menar,

det är inte det valet som är det viktiga för träningen.

Självklart är tanken att hunden inte ska dra oavsett sele eller halsband,

men vägen dit, då är det enbart träning träning och TRÄNING som gäller.

Finns inga genvägar där inte.



Och tro nu inte att jag sitter här och slår mig själv för bröstet, och säger att vi,

vi har ABSOLUT INTE NÅGRA SOM HELST BEKYMMER MED HUNDAR SOM DRAR!!!

För joorå, Ronja o Skorpan, dom kan dra dom   

Men jag ger mig inte, vi tränar varje dag, på allt möjligt visserligen,

men framförallt startar våra promenader med "Anti-Drag-samtal" med flickorna.


Och nu skulle jag vilja säga en sak till.

Vi har mest använt halsband på Skorpan.....men så för någon vecka sedan,

så började vi använda hennes sele mera...och till saken hör att Skorpan är ibland hemsk med att dra,

och hon måste påminnas om att man INTE gör så.

När hon nu har selen på, så drar hon inte alls, inte en enda gång....och då mindes jag alla tidigare hundar.

Det har varit samma sak med dom.

Mycket dragande = sele på = inget dragande alls?


(Vi använder inga anti-dragselar, eller vad dom heter, utan helt vanliga selar, rätt o slätt.)


 



Jaa, jösses vad det blev mycket på pränt i dag då.

Men ett ämne som jag tycker är viktigt,

att vara medveten om att det inte finns någon "Quick-Fix",

inte i någonting som gäller hundträning,

den finns bara en sak....att träna med sin hund.

Och det är rätt kul faktiskt, eller snarare jättekul att träna! 

När man till slut lyckas med det man eftersträvar....då är det,

Lycka!

Och det är en gemensam lycka, hos både hundar och förare.

Tjohoo, liksom, vad VI är bra. 





Nu ska jag inte skriva mera....lovar   


Kram

Susanne

Av Susanne - 11 januari 2015 21:55

Vårdhund?


Nej, vi är INTE utbildade till detta, men vi gillar det, och tror att andra gillar det....

Det är väl det som räknas?


Om att vara "vårdhundar", så här står det bl.a

      "För att fungera som vårdhund ska hunden vara social, trygg,

             ha lätt för att samarbeta och skapa god kontakt med andra människor".           

Och där tycker i alla fall jag att dom båda flickorna platsar.



Man måste ha utbildning, både förare och hund, vilket vi inte har.

Men vi gör lite skillnad för många när vi hälsar på, det har jag fått reda på av personalen.

Många av dom boende har haft hund i hela sitt liv, och saknar det enormt.

Därför blir just en vårdhund en länk tillbaka till något normalt och levande,

i den annars ofta så sterila miljön.


"Måste vi sitta här och blunda?"

"Kan du inte bara säga var vi ska, Matte?"

"VAD SKA VI GÖRA NU?"

  



Förväntansfulla.....dom vet precis var vi ska!!

"Nu mot hissen, sedan ta det lugnt, vänta,

ta det lugnt....och så leta (äsch, vi behöver väl inte leta, för vi vet ju)

Fram till dörren där HON bor, det känner vi så väl till!"



Som en liten grej bara, så har dom alltid halsdukar på sig vid "arbete".

Vet inte om det har så stor betydelse, men det uppskattas nog, om inte annat av alla "tanterna"


Ronja o Skorpan backar gärna in och sätter sig tillrätta, på bernerns vis,

för att få njuta av att bli klappade en stund.



Så till skogs!

Stormen Egon blev inte så besvärlig här, tack o lov,

men man lider verkligen med alla drabbade runt om i landet.


"Och så kan jag göra så här också....!"



På en del ställen finns nästan ingen snö alls,

medan det på andra ligger kvar en hel del....

Och för min egen del får det gärna komma lite till, i ett mera jämnt lager kanske   




Mot ny vecka, och nya händelser.....lite roliga saker inplanerade, typ äventyr t.ex, som vi gillar så mycket.

I vilket fall som helst, så tänker vi ta vara på dagarna.....


Kram

Susanne


Av Susanne - 10 januari 2015 19:40


Härligt! Det snöar!!

Gillar så klart INTE den hemska storm, Egon, som stora delar av landet drabbats av....Fy vad hemskt!

Just blåst/strom, det får mig att känna mig så liten....hoppas Egon drar bort fort!!!


Precis lagom till dagens "långrunda", tilltog snöandet, och det gillas ju av hundarna i alla fall.


          HURRAAA!!!                


Som tokiga, spring spring, över stock o sten, och jag förvånas återigen över HUR det är möjligt,

att två så pass stora hundar klarar ut det?

Klarar att parera alla träd/grenar, m.m, som ligger ivägen.

Men, på något sätt lyckas dom, och snabbt går det....

  


På en höjd!

Eller, näe, det var ingen vanlig liten höjd.....helt plötsligt stod dom bara där och kikade ner,

på taket av en gammal jordkällare?!

Puh, tur taket höll, för man vet ju aldrig....



"Det här du matte, det gillar jag...snö i "håret"

  


Och Ronja, jaa, henne är det svårt att få in.

Hon ligger helst utomhus när det snöar som värst, och bäst av allt är när hon inte syns längre.

Allt är vitt vitt vitt!



Stackars kameran, inte bra att följa med på snöiga dagar,

men som vanligt kunde jag ju inte låta bli, och större delen befann den sig under min jacka.

Några väldigt snöiga, suddiga bilder blev det i alla fall.



Det ökade.......



Ser ut som Ronja funderar på var det kommer ifrån egentligen, det där vita,

som är så gott att äta, om man blir törstig.



Ett gott skratt, det får man nästan dagligen om man är hundägare,

det tror jag dom flesta håller med mig om.

Dagens skratt för min del blev när Ronja slänger tassen över Skorpan,

som var på väg att kliva upp, en aningens för tidigt.


"Stopp där, unga fröken, matte har inte sagt något ännu!!"

Söta     


Och så var det då det där som hände under gårdagen!

Ska jag berätta, tänkte jag?

Kanske dumt.....men vad sjutton, det hände, och jag skäms inte av mig.


Vi var alltså i skogen, hade fika med mig och jag hade som vanligt druckit ganska mycket kaffe.

Jaa, jag gillar ju kaffe!   


OM man dricker mycket, så helt plötsligt kan det hända att det där kaffet måste ut.

I min ålder är det heller inte så att man liksom kan säga,

"Ja ja, jag är ju hemma om några timmar"

Näe, det måste ske ganska omgående, om man säger så.

Men jag var i skogen, där är vi ganska ensamna, och nöden har ingen lag.

In bland granarna och buskarna.....och så alla dessa kläder den här årstiden.

Hundarna var intill, och jag såg hur dom liksom "skvallrade".

Äsch, inte sjutton kommer det någon här? Det skulle jag märkt tidigare.....


På med kläderna ganska snabbt, ut ur granskogen, och ja-men-vad-sjutton....???

Där står en människa, med sin hund i koppel??? 

Jag sa så klart HEJ! och kopplade mina hundar och trodde kanske

att människan och jag skulle utbyta några ord.

Båda med hundar i skogen, som i övrigt var helt öde.

Men NIX!

Inte ett ord utbyttes, inte ens ett svar på mitt HEJ?

Kanske skrämdes jag när jag kom ut ur snårskogen med håret fullt av granbarr, eller, jag vet inte?


Snopen blev jag hur som helst...

Tyckte i alla fall att Ronja o Skorpan skötte sina kort väl!

Dom skvallrade, dom höll sig kvar hos mig, och sa inte ett knäpp dom heller   


Heja tjejer, ibland är ni så duktiga, att man kan bli tårögd....  



och mitt lilla problem var avhjälpt.....  


Kram

Susanne

Av Susanne - 9 januari 2015 19:19


Den 11 september, ett datum vi aldrig glömmer,

av så många olika tragiska, hemska  händelser.

Den senaste i raden av hemskheter, var den 11 september 2014.

Kommer för alltid minnas vad som hände, det spelas upp gång på gång, liksom i slow motion.


Var och hälsade på kompisar, ute på hundpromenad, hundarna badade och simmade, allt var så kul!

Då plötsligt ser jag hur Skorpan ställer sig i vattnet och sträcker på sig.

Så där som lite äldre hundar kan göra efter att dom legat länge, t.ex


Minns att jag tänkte, "KONSTIGT"?

Hon sprang sedan upp ur vattnet, och lade sig i gräset, en bit bort från oss andra.

Kände det direkt!!!

Kände att något var väldigt galet!



    Vad sjutton hände?

   Gjorde hon sig illa i allt bus med dom andra tre hundarna?

      Haltade hon....näe.....gick som vanligt, men ändå inte.

   Vände tillbaka hem till kompisen.....tog en ordentlig koll.....

Då helt plötsligt kräks hon, rakt ut bara.....

Vatten!

Massor av vatten!!!

Ringer djursjukhus, dom säger, gör som du vill.....

På dom 8 milen vi hade hem, passerade vi djursjukhuset,

och jag bara kände att JAG MÅSTE ÅKA DIT!


På bara en timma blev Skorpan jättedålig. Tog sig knappt ur bilen själv.

Personalen tog henne direkt, in på rtg.....och där fanns svaret!

Den där majskolven, som skvalpat omkring i magsäcken i över 5 veckor,

och sedan bestämde sig för att ta sig ut genom tarmen....Där blev det tvärstopp!!!


Jag vet att hon hittade majs vid en grillplats i skogen 5 veckor tidigare,

och visst såg jag att hon åt, innan jag fick stopp på ätandet.

Plockade ut massor ur munnen på henne, hon bajsade majs i många många dagar, sedan var hon precis som vanligt.

Så klart att jag inte misstänkte något då!

Kunde väl aldrig tro att det var möjligt.

Men det var det.



Efter rtg-bilderna, gick det i ilfart till operation,

och en stor majskolv plockades ut ur tarmen.

Det hängde på sekunder......om jag inte svängt in till djursjukhuset,

då hade vi nog inte ens hunnit hem, sa veterinärerna, så illa var det.


Alla vet nog resten av denna långa historia, hur dålig hon blev, infektioner i såret,

buken som läckte, feber, ett flertal olika antibiotikakurer, stort viktras...Listan kan göras lång.


Men Skorpan klarade det....sakta men säkert har hon jobbat sig tillbaka.

En som varit till stor hjälp, det är så klart Ronja, den bästa vän man kan ha.

Och visst vet jag att Skorpan var dålig, visst såg jag occh visste att hon tappat massor i vikt.

Nu har vi sakta försökt få henne på "tassar" igen, och att gå upp i vikt.




Kikade som så ofta på bilder......och höll på att få en chock i kväll, när jag fick se den här!!!

Den är tagen när Skorpan var som sämst.....tappat all päls, alla muskler,

massor av fett, jaa, det var inget kvar av henne.

Jag grät floder när jag såg den.....Men jösses????

Lilla lilla gumman.

Tunn.....ser inte frisk ut...


Och nu gråter jag ännu mera....när jag ser den här bilden från i dag!!!

ORD ÄR ÖVERFLÖDIGA tror jag.

Vilken tjej!

Vilken skillnad!

Nu som först ser jag.....

Underbaraste Skorpunge       

Pälsen är blank (nej, visserligen inte på långa vägar utväxkt helt, men på god väg)

Jag ser hur bra hon mår nu.

Muskelmassan börjar återvända....

På sista veterinärbesöket fick jag så mycket "lovord" att hon var i så god kondition när det hände,

annars hade hon inte orkat med denna pärs.


Visst är det fantastiskt!

Jag är såå glad o lycklig!



"Jag mår bra nu matte, du behöver inte oroa dig längre"




Ronja Ronja, du har också varit till stor hjälp och stöd uder den här tiden.

      



Skulle berättat något annat tokigt som hände mig i dag. Ganska skrattretande faktiskt,

men nu blev jag helt uppslukad av den här bilden på Skorpan.

Och det var kanske lika bra det.......eller, näe, det var så komiskt att jag nog måste skriva ner det,

men det får bli i morgon det....




"Jaa, men jag sa ju att det var någon som kom, matte!!"

"Du har ju sagt att det är bra om jag skvallrar?!"




"Du skulle lyssnat på oss, matte....då hade det aldrig hänt!!"



Söta, kloka flickor.......   


Kram

Susanne

Av Susanne - 8 januari 2015 21:33


Lite konstigt kan jag kanske tycka?

Man bor i skogen, bara några steg, så vips är man på en fin skogstig.

Aldrig att man möter en människa, hundarna hittar överallt (OCH ÄVEN JAG, TRO'T ELLER EJ)

              Underbart helt enkelt....men så glömmer jag liksom bort allt det där fina?

Tar mig ofta till andra skogar, andra leder, för att jag vill se nya ställen,

                    och så älskar jag ju utflykter förstås.                  


Men i dag.....då blev jag påmind om just detta.....Vad sjutton, jag har ju skogen här!
Marsch iväg med oss!!


Första stopp, med tillhörande träning...."Hoppträdet"!

Det har legat här så länge jag har bott här, mao snart 30 år!

Och joo, jag har "kvistat av" lite grenar, så ingen ska göra sig illa.



Här är jättekul att hoppa....fram o tillbaka, fram o tillbaka.

Kanske inte direkt liknar en lydnadsplan,

men det duger gott åt oss och vår träning.



"Sa du HIIIIT, matte??"

"Jag kommer...."




Man tror knappt det är sant?

En morgon/förmiddag, som såg så hemskt grå och tråkig ut, förvandlades helt plötsligt till detta!!

Joo, det är helt sant.....SOLEN smög sig fram

  

"Sicken" tur att jag hade kameran med mig!   



"Älskarattfotahundarna"   

Och lyser dessutom solen, då blir det ännu roligare!



Så var det dags för ytterligare en övning!
Balans!

Det här trädet är också en "långliggare" i skogen.

Många hundar har tränat sin förmåga att balansera här.

Det framgår väl inte riktigt hur högt det är,

men det är bra mycket högre än vad jag är lång i alla fall.



Ronja känner igen det här, och vet precis vad hon ska/kan göra.

Rusar i full fart upp så långt det bara går (joo, jag fick hejda henne, tokstollan,

hon höll på att börja klättra bland grenarna

  


"I'm handsome in my coat of black, with curly waves upon my back.

With russet trim and snow tipped paws.

And on my chest is the white Swiss cross.

I'm a little miss, from the land of Swiss....The Bernese Mountain Dog"

BMD

  


Två timmar tog dagens runda?  Skönt att jag inte hade långt hem....

Och går man i skogen, blir man inte så smutsig om dom "små" tassarna,

bara blöt av allt spring i alla diken.

Helt ok!



Inte så brett att sitta på.......ganska vingligt faktiskt, (sa matten och skrattade gott   )




På banvallen....Inga "kringelikrokar" där inte!



Förutom fortsättning av min bildrensning, ska jag planera/göra upp en plan,

över nästa veckas lite större äventyr.

DET ska bli riktigt kul!

Jag tror att det kan vara ett sätt för mig, att lära mig  hitta bättre, att jag faktiskt har en plan,

och det INNAN jag ger mig ut i okända skogar.

Nu kommer så klart inte vara ensamna, hundarna o jag,

nej då, vi har likasinnade äventyrslystna kompisar med.


Nu är min dag slut, i morgon väntar en liten liten stunds barnvakt,

åt lilla söta Leon, som inte är så värst liten längre.


Kram

Susanne

Av Susanne - 7 januari 2015 22:00

                  


Kan man tänka sig va, i morse hade vi snö?!     

Tänkte säga, att ingen blev gladare än jag, men självklart var dom här två ännu gladare!

Att se dom "studsa" ut, slå volter av glädje...jaa, sämre kan ju en dag starta.



"Tack snälla snälla för all snö!!"

  


Att sedan bästa "tvåbeningen" kom och hälsade på, WOW, så himla kul!

(Det är sonen det, som är världsbäst på hundbus)

"Nu blir det busa av!"



Som ni ser var det inga mängder med snö, men man får väl vara nöjd o glad för det lilla!!

Det bästa bästa Ronja vet, det är att sno någons vante!!

Nu skulle hon nog inte komma på tanken att försöka ta min, det händer liksom inte,

men "hussarna" och deras vantar, där lyckas man ALLTID!


Hon blir så himla lycklig, springer som en tok med vanten i munnen....och skulle då

ägaren till vanten sätta igång och jaga henne, haha, jaa, då tjuter hon av lycka.

  


Vi har provat att ta med en begagnad vante,

som man inte är "rädd om", men si det går inte hem.

Inte alls intressant, det ska vara ordentliga, användbara vantar.


Jag tycker det är kul att se alla hundars olika egenskaper, alla är egna individer,

olika, precis som med oss människor.

Ett ämne jag skulle vilja veta mycket mera om.


Här vet jag i alla fall att Ronja o Skorpan väntar på klartecken på att få ge sig iväg.



"Ingen rädder för Ronja är, Ronja är.... tra lala lala laaa ♫♫♪♪♪



En härlig dag i snön, som tyvärr, enlig experterna, ska förvandlas till regn   



Att fånga snöbollar, det innnebär att få hela huvudet fullt av snö,

men vad gör det, för allt som har med snö att göra, det ÄR kul.

Njae, kanske inte alla gigantiska snöbollar som fastnar runt benen förstås....



Mycket spring i tung snö, det är träning det, så nu sover vi gott, allihop.



Jag har ett "projekt"!

Ta hand om, gå i genom, ALLA bilder på datorn!

Jösses va bilder det blivit genom åren.


Sonen har tömt, rensat och installerat om allt på en av datorerna,

och då lagt ALLA bilder på en extern hårddisk.

Så nu bara MÅSTE jag ta tag i det här.

Hua, varför har jag låtit det gå så långt,

varför har jag inte tagit bort alla misslyckade bilder med en gång för???


När jag någon gång är klar med detta uppdrag, då SKA JAG aldrig mera låta det hända.....tror jag   


Kram kram   

Susanne


Presentation


Ronja o Skorpan, två bernerflickor. Dom är bästa vänner, och den här bloggen handlar om dom.
Häng med oss på våra utflykter, vid havet, i skogen eller på stadens gator.
Eller kanske när vi tränar drag och viltspår :-)

OBS! Bilderna.

  Alla bilder är tagna av mig, (om inget annat anges) 

Det är inte ok att ta bilder, men om du skulle vilja ha någon, så fråga alltid först!

Tack   

/Susanne  

Facebook

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

LÄNKAR

Instagram

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Länkar

Sök i bloggen

Fråga mig

3 besvarade frågor

RSS

Bloggportalen

Bloglovin

Follow on Bloglovin

Gästbok

Blogkeen

quilaoronja

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se