Jaa, det där att man åker i badet, det händer både nu o då, framförallt när snön har försvunnit.

Men den här gången var det nog mest mitt eget fel.....så klantigt av mig!

JAg vet att Ronja är lite känslig i huden, det har hon alltid varit,

men jag har lärt mig hur jag ska hålla allt under kontroll.

Jag VET ju hur viktigt det är att ALLT schampo sköljs ur ordentligt.

ALLT!!!

Inte fuska där inte!

För om jag nu gör det, fuskar alltså, så mår inte hennes hud bra alls.

Nu kände jag det på mig, att jag inte var så nogrann sist......

Bäst att ordna den saken direkt, för det är enkelt att lösa....bara att börja om från början igen,

och det gjorde jag i dag.

Tur dom gillar sitt badkar, och tur att dom njuter av att bli ompysslade.

"Det vore rätt bra om du kunde komma ihåg den där lilla detaljen hädanefter, Matte!!!"

"Att skölja ur allt schampo ordentligt!"

"Tack för det!"

Nu kommer den där årstiden som innebär vädligt skitiga hundar.

Vägarna är som lervälling, tomten är....som lervälling den också!

Men jag ska inte gnälla, jag har bra hjälpmedel,

och jag tycker nog att det är rätt  mysigt att fixa med hundarna.

Hade jag inte tyckt det skulle jag nog inte haft långhåriga hundar......och det är ju det enda jag kan tänka mig.

Med två rena hundar, blev det en stunds arbete i dag (jaa, som "vårdhundar" då)

Pratade med en av dom boende i dag,  som alltid haft hund i sitt liv.

Tänk så hemskt när det inte går längre.

För självklart går det inte för sig att ha hund på ett serviceboende.

Det är vid sådana samtal som man känner att vi gör nytta,

vi som tar med våra hundar när vi hälsar på hos äldre människor.

Alla blir glad, ja, även hundarna, som också njuter av att bli omklappade,

av händer som vet hur en hund vill ha det.

Jag tror vi är många som mår bra av att kunna glädja andra!

Man blir liksom varm inombords av att se andras glädje.

Att glädja någon, att göra någon glad, det är helt gratis, det krävs ingenting tillbaka.

Så tycker i alla fall jag.

Men.....så kanske kanske, att även vi, som många tror är så starka, skulle behöva känna den där känslan.

Känslan av att någon annan gjorde något för just vår skull.

Bara en liten tanke.....

    Kanske det låter som en massa svammel bara....men jag skriver bara precis som jag känner.

 I alla slags relationer, måste man nog både ge och ta, från båda håll.

Annars kan det nog lätt bli så att en part enbart känner sig väldigt utnyttjad.

Eller så är det så att jag och många med mig, är alldeles för godtrogna, och tror gott om ALLA.

Man blir allt lite snopen när man upptäcker att så inte är fallet.

Men jag reser mig igen, som många med mig, så faller man ner i en pöl ibland.

Jag vet att jag kommer resa mig även denna gång.

Nya saker på G, nya utmaningar som jag ser fram emot att ta mig an.

Och som sällskap på min väg, har jag som alltid mina underbara följeslagare.

Har gjort upp en "plan" för allt jag vill se och utforska,

leder som går genom gamla bruksorter, mycket historia som jag läst om.

Trodde väl inte att jag skulle göra det själv, men, det blir inte alltid som man tänkt sig, som sagt.

Och ensam....NÄE, det är jag ju aldrig

En "trötter" efter allt arbete i dag   

Och en till......  

I går blev det ingen blogg överhuvudtaget.

I dag blev det kanske lite djupare än vanligt.

Men snart är allt som vanligt igen, ska bara ta mig upp lite igen...

Kram mina vänner

Susanne

 

Anna

21 februari 2015 00:24

Vilken härlig text! Jag känner så väl igen mig i det du skriver om att glädja andra. Men tyvärr också det om att det är lätt att andra tar en för given. Det är nog viktigt att vi snällingar övar på att sätta gränser också.

Vilket bra badkar du har till hundarna! När vi väl skaffar hus och får lite mera utrymme så ska jag helt klart investera i något liknande.

http://fantasium.se/photoblog

 

Quila o Ronja

21 februari 2015 13:40

Hej Anna! Sätta gränser ja....tycker det är svårt....ligger inte för mig direkt 😉
Jaa, badkaret är toppen, det önskar jag alla att få ha ett, och spara på sina ryggar!
Ha en bra dag 😀
Susanne

http://quilaoronja.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...