Mot spårskogen även denna morgon, dock inte så tidigt denna dag.

Bestämt träff med en god vän för att lägga "ett gäng" spår till morgondagens spårekipage.

Vi på kursen hjälps helt enkelt åt med alla spår som ska läggas, och jag lovar, det är MÅNGA!

3 spår var, men vi bestämde oss för att göra det tillsammans, det blir liksom roligare då.

Och tänk om någon av oss skulle ramla eller så, då är det inte kul att vara helt ensam i skogen.

Det tog en bra stund av fm, men det är klart, vi babblade en stund också   

Hemåt igen, och ladda för nästa roliga händelse.

Vad h undarna gör på dessa bilder?

Joo, dom väntar så klart på att få ta det där godiset som ligger på golvet!

  "Mmm.....det var gott....när vi änltigen fick ta det!" 

För en tid sedan, skrev jag om en stor mur, liknade delar av en borg, som jag hittat i en skog.

Hur jag än letat, har jag inte lyckats hitta något svar på VAD det är.

Men, jag kom på att jag visste en tjej som är arkeolog!!!

Hon har dessutom en halvsyster till Skorpan, och bor inte så långt från mig.

Tog kontakt, och vi hade bestämt träff i dag, dels så hundarna fick träffas,

men också för att titta lite närmare på "borgen".

Här är dom, alla tre....Ronja, bredvid henne Lilla Smulan,

(som fått sitt namn efter SKorpan, Skorp-Smulan)

och Skorpan längst bort i bild.

"Men vänta på mig, det är faktiskt MIN syrra!!"

"Hej!"

"Tänka sig, vi är syskon, du och jag!"

"Ska vi leka!"

Full fart, från början till slut!!!

Men ibland stannade dom upp för en stunds nosande....och vila.

Just det, vi hade en till liten tjej med oss!

Taxfröken.

Hon var en "fena" på att jaga, så det var koppel på....och jösses vad spår hon fick upp.

"Men vad är det ni tittar på hela tiden?"

Det var så klart det här!?

Fortsättning följer.....

Det vore så himla kul att fåå reda på lite mera om detta. 

Att fota SKorpan och Smulan, det var inte det lättaste!

Mest svarta streck på bilderna.

Dom fann  varandra direkt!

Där Skorpan var, där var också Smulan.

Smulan är endast 6 månader ung.

Mycket äckliga saker fanns att hitta, så det gällde att hålla koll på damerna.

Ronja skvallertanten...."Tror dom hittat något äckligt där nere....!"

Som sagt, roligt hade dom verkligen, det syntes lång väg.

Men så helt plötsligt.......så var dom två systrarna borta!!!

Vips bara?

Var sjutton tog dom vägen????

Ropade, visslade......men vad.....

Vet att det finns en damm i närheten, men jag såg och hörde inget därifrån.

Ronja tittade dit, och ville springa, men jag stoppade henne......nej nej, inget bad i dag, tack!

Men Ronja gav sig inte.....rätt som det är kommer Skorpan springande, dyngsur!!!

NEJ! Då är säkert Smulan där vid vattnet trots allt?

Vi rusade dit, och joodå, där, i mitten av dammen, där låg hon, helt stilla,

tog sig inte varkenn framåt eller bakåt.

Som fastfrusen!

Ronja kastade sig ut i vattnet, som vanligt "räddaren i nöden".

Även Skorpan hoppade i igen, mendan vi med hejarop försökte få henne att röra sig.

Så klart var vi även redo att kasta oss i och "rädda henne".

Men så till slut så fick hon fart.....Vet inte om det var Ronja som sa åt henne? 

"Kom igen nu, du kan!"

Smulans simstil var exakt densamma som Skorpans, innan hon lärde sig simma ordentligt.

Smulan såg allt lite chockad ut när hon kom upp ur vattnet.

Hon gillar nämligen inte vatten, och har aldrig badat tidigare, inte i en damm i alla fall.

Hahaha, Ronjas min där bakom....."Tur ni har mig va....eller hur?"

I kväll hade vi två trötta hundar.....och hungriga!

"Blir det någon mat i dag, eller??"

En härlig lördag......som tar slut nu för min del   

Kram

Susanne

 

Eva H

3 maj 2015 18:22

"Småtjejer...." sa Ronja o skakade på huvudet. Eller :D
Himla tur de har dig gumman!

http://fyrfotingar.blogspot.se

Susanne

7 maj 2015 00:31

Precis så sa hon, Eva, hahaha!!!
Ibland blir jag stum över hennes sätt. Så himla klok, och ofta förstår jag det inte ens...inte förrän någon påpekar det för mig.
Stor kram till dig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...