Direktlänk till inlägg 5 juni 2015
Ännu en sorgens dag är förbi....
Vackert, precis som det brukar vara på begravningar, men också tungt.
Ingenting händer, allt fortsätter i precis samma spår....
En olustig känsla.
Man har lust att skrika STOPP!!
Stanna allt för en stund!
Vi besökte en oas mitt i Norrköping, en otroligt vacker plats.
En plats för omtanke, lugn och ro.
Givetvis var Ronja o Skorpan med oss,
(och givetvis kom många till vårt bord för att hälsa på dom, och prata berner med oss)
och joo, dom är ett mycket stort stöd.
När dom lägger sina huvuden i våra knän,
tittar på oss med dom där snälla o vänliga ögonen....ögonen som säger...
"Vi förstår, det är ok att ni är ledsna.....men inte för länge, det kommer vi se till!"
En minnesvärd dag på många sätt.
Var rädda om varandra.
Kram
Susanne