Direktlänk till inlägg 22 september 2015
En mellandag måste man också ha.
I dag var en sådan dag, efter gårdagens fjällvandring.
Ryggen blir lite av ett stort sår, men med en portion envishet
och vetskapen om att det blir bättre när man kommer igång,
så begav vi oss mot Norge.
Det här med att ta med sig hund in i Norge är något som många tolkar på olika sätt.
Även veterinärer.
Nu tror jag absolut inte att vi gjort fel,
men det slår mig hur besvärligt det är om man bor permanent intill gränsen.
Träffade en hundägare som gjorde det, och frågade hur man gör då?
Det kan ju inte vara rimligt att avmaska var femte dag?
Så klart inte, men den här hundägaren, vars hund var räddningshund,
han var tvungen att avmaska var 28:e dag!!
Han åkte ofta över gränsen för att söka efter människor.
Hundägarna här uppe har en önskan, det är att man hittar dvärgbandmask även i Norge,
då slipper allt det här.
Och som dom säger, rävarna vandrar fram o tillbaka över gränsen hela tiden,
man kan ju gissa om det finns smittad räv eller inte även i Norge?
Jag vet vad jag tror!
Vi började med att åter besöka denna fina fäbod.
Valdalsbygget.
Blir lika fascinerad varje gång när jag ser platser som den här.....
Hur var det att leva och bo här??
En småbaernsfamilj drev denna fäbod varje sommar för några år sedan.
En levande fäbod!
Nu har den stått helt tom under året,
men länstyrelsen söker med ljus och lykta efter någon som vill driva denna härliga plats,
några månader varje sommar.
Ronja hade gärna velat kolla insidan på boningshuset......
....men fick nöja sig med att sitta på trappan.
Straxt intill denna plats är gränsen till Norge.
Klart vi skulle in dit också.
Så kommer man in som i en trollskog!
Som att gå i en saga....
Färskt gott vatten finns det alltid nära om man blir törstig,
vilket man blir när man rör på sig en hel dag.
Efter en stunds vandring kom vi så till nästa fäbod.
Gammelvallen!
Som gjord för skön rast och något att äta.
Se där....finns även dass!!
"Näe tack, jag ska INTE gå in där!" sa Ronja
Under tiden som grillen blev klar, undersökte jag dom gamla husen.
Så klart hade jag följeslagare med....Lika nyfikna som sin matte, kan tänkas.
"Är inte korven klar snart?"
"Förresten, jag ta en rå korv!"
Det smakar aldrig så gott som ute!
Joo då, trots att dessa miner säger något helt annat,
så fick hundarna både korv och annat gott!!!
Skenet bedrar, kan man säga.
"Vad vill du?"
"Vi tigger inte alls, bara pratar lite med hussen"
TROLIGT!!!!
"Säg vad vi ska göra, så gör vi det!"
"Vi kan allt...diska, städa, jaa allt!! (om vi bara får smaka lite lite)
Fortsatte vår vandring på norska sidan.
Såg en hel del spår av renar, men ingen som gick att fota....inte i dag heller.
Men det hinner vi.
Här är väldigt mycket renar på sommarbete.
Så var vi åter på väg att korsa gränsen....vet inte för vilken gång i ordningen i dag.
Ronja envisades så klart med att gå PÅ färisten.....dumt, för då åker benen ner i gallret.
Som tur var gick det bra!
Hann nästan bli mörkt innan vi var tillbaka i stugan,
och då gäller borstning, blåsning, kamning av skitiga hundar!!
För att sedan stretcha och massera.
Dom älskar't, och jag tror det gör gott.
"Är vi klara snart?"
Så där ja, då kan alla gå in!
Barr, mossa, blåbärsris, lingon, m.m bortblåst.
Nu återstår bara mat, sedan ser vi inte till dom fyrbenta så mycket mera under kvällen.
Men vi hör dom...ZNAAARK!
Vi har haft en väldig tur med vädret, bara några små regnstänk,
t o m solen kikade fram en stund i dag.
Just nu spöregnar det ordentligt,
men det är bara mysigt när man själv är inne i stugvärmen.
Kram
Susanne