Direktlänk till inlägg 11 november 2015
Undrar vem Ronja har kontakt med?
(Jag tror jag vet)
Dagens plan gick åt skogen!
Det blir inte alltid som man tänkt sig,
men jag känner mig ändå lyckligt lottad som får hjälp.
Ska absolut inte tjata om mig nu, men jag tog mitt förnuft till fånga efter morgonens lasarettsbesök,
och gjorde som jag lovat, TOG DET LITE LUGNT.
Dom här dagarna är extra värdefulla.
För hade jag inte haft mina följslagare,
då hade det enkelt kunnat se så annorlunda ut.
"Du menar att du tycker om oss, alltså??"
Efter en lugn fm med givande telefonsamtal, packades ryggsäcken ännu en gång.
Under tiden står hundarna och trampar.....och trampar o trampar.
"Ska vi inte åka snart?"
Även om jag gått i samma skogar i si så där 30 år,
så hittar jag alltid nya spännande stigar.
För varje gång väcks intresset för historian bakom platsen mer o mer.
Här t.ex, under alla dessa löv, ligger en stentrappa, som ledde upp till en dansbana.
Bilden visar inte hur brant det faktiskt är.
Det syns inte mycket av trappan, men går man där,
så känner man stegen under alla lager av jord o löv.
Stigen alldeles nedanför "trappan" kallades förr för kärleksstigen.
Det här är så kul tycker jag, att riktigt känna historiens vingslag.
Men återigen, hade jag inte haft hundarna, då hade jag säkerligen inte ens tagit mig hit.
Skorpan på kärleksstigen!
Det blev en del bilder tagna i dag,
det går verkligen inte att låta bli när ljuset är så gynsamt.
Ronja har nog inget emot att vara med på bild, tror jag.....
Och oftast inte Skorpan heller, (eftersom hon gör o tycker precis som Ronja)
"Men ibland, matte, då blir jag så väldigt trött!!"
"Perfekt plats för fika va? Eller vad säger du, matte?"
Som en sommardag, 11 november!?
Har fortfarande inte riktigt fått klara svar på vad det här är?
Men jag tänker ju så klart inte ge mig, och ett litet steg närmare svaret har jag allt kommit.
En mycket rik man, som ville visa hur rik han faktiskt var, lät bygga denna....jaa, vad det nu är.
Det är högt, det är stort, det är mycket snyggt gjort....men till vad?
Samma man ägde även detta lite annorlunda hus.
Hittade en bild från husets glansdagar, och jösses vad fint det var.
Nu ramlar det snart sönder totalt, tyvärr.
Näe, vi kan ju inte bara traska runt och leta historia,
lite lek och träning måste vi också ha.
HAr hört många hundägare säga samma ord som jag tänker.
Det är så rogivande och roligt att bara stå och titta på hundarna,
se deras kroppsspråk, deras minspel, hela tiden lär man sig något nytt.
Mina ni gör så stor skillnad.
Alla dagar.
I morgon ser vi fram mot lite arbete igen.
"Tanterna" på serviceboendet ska få besök av oss.
Min lilla mamma och hennes grannar gör verkligen bästa "jobbet"
med att klappa och kela med Ronja o Skorpan.
Det gör skillnad, helt enkelt, för alla inblandade.
Kram
Susanne