quilaoronja

Alla inlägg under november 2015

Av Susanne - 19 november 2015 22:39

"Här passar vi väl rätt bra, bland graffiti, och dessutom på en scen!!"

        "Näe, så klart, den används ju inte direkt, men, en scen är det allt"          


   


   "Kollar hur det ser ut från andra hållet....Här uppe ser man ju helt perfekt!"

Skorpan och Ronja med sin absoluta "favvo-tvåbening"!!

  


Här var det ofta uppträdanden förr i tiden, i ett gammalt vattentorn.

I dag är det mera ett tillhåll, med massor av skräp, tyvärr.

Man fick passa var man satt ner tassarna, glas vill man ju inte trampa i.



Lite trädklättring!

Hade vi inte stoppat Ronja hade hon gladeligen klättrat opp i topp.

Tokan!

  


Skorpan hittade ett eget bra klätterträd.

  Man kan absolut inte använda samma inte!!



Vi lyckades klara av promenaden helt utan regn, perfekt.

Inte för att jag är rädd för regn.....men det är ett litet problem då...

Det går inte så bra att fota!   

   



Söt-Skorpa...klart man vill fota henne!   

  Men om ni scrollar en liten liten bit till, ska ni få se på söt.....



Leon, barnbarn nr 3 i ordningen.

(och tänk att vi snart har nr 4 hos oss)   


Var barnvakt en stund i kväll, och även om det inte var såå länge sedan vi sågs,

så händer det så otroligt mycket. Bara på kort tid.

Lika gullig som alltid är han så klart.


Vatten är roligt.... 



Jag har ju ett fb-konto som strulat en längre tid.

Nu äntligen har jag tagit tag i problemet.

(kontot var "hackat" och massor av konstigheter hände som jag inte rådde över)

Startat en ny fb-sida, och håller som bäst på att lägga till vänner igen.

Det tar sin tid, för så enkelt som att flytta över allt är det självklart inte.

Kommer inte flytta med allt, bara så där rakt av.

Dom jag aldrig har någon kontakt med över huvud taget ska slippa mig nu.

För visst är det väl så att man inte samlar på vänner!

Jag vill ha roligt, finna utbyte av dom jag är vän med, på ett eller annat sätt.

Annars kan det va.



Dags att blunda en stund, i morgon opp i ottan (gillas INTE!)


Kram

Susanne



Av Susanne - 17 november 2015 22:15


          Klara.....färdiga......        



   SPRING!!!  




   Gissa att jag njuter av hundar som mår bra!

Knappt jag törs säga orden, att Ronja o Skorpan verkar må just BRA.

Vi tränar på några småsaker som satt lite käppar i hjulen,

men vi ska nog komma till rätta med det också, om jag får bestämma.




En bra dag på många sätt.....



En kär "gammal" vän från ungdomens dagar kom och hälsade på.

Att det är just en kär vän, det vet man liksom, när man ses och fortsätter där man slutade sist.

Man känner varandra väl, ingenting behöver förklaras, man har bara trevligt. 

Med sig hade hon en liten Dizel, Chihuahua-kille, och jag förvånas alltid över hur små dom är.

Tänk att kunna ta sin hund under armen och tvätta av den i handfatet, t.ex

Otroligt, men kul att prova på

  

 

Långpromenad, klockan inte alls mycket, men ändå mörknar det fort.

 


"Hallååå, syns jag nu här bakom?"

    


Nu laddar vi för morgondagen, ser fram mot en härlig dag.

Har bokat solsken och blå himmel.



"VA?"

"Vad händer i morgon?"



Mot bilen i full fart!



  



  



Ha det gott därute.


Kram

Susanne


Av Susanne - 16 november 2015 20:04



Innan du tar för givet, lär dig fakta.

Innan du dömer, förstå varför.

Innan du sårar, känn efter.

Innan du talar, tänk efter.

Och kanske det viktigaste,

innan du spottar ur dig massor av anklagelser, 

tag reda på fakta.


I dagens värld kan jag verkligen inte förstå

hur någon kan låta bli att tänka en gång extra, för det sagda ordet kan aldrig bli osagt..


Alla kan inte älska alla,

men alla kan vara ödmjuka och visa respekt för andra människor.




     Skorpan med sina fynd i skogen!

     Lite mera utmaning i uppletandet, sakerna mera osynliga,

då måste man "slå på nosarbetet".

       


Samma sak gällde Ronja!

Saker i stubbar, under stenar.....jättekul!

        


Några dagar har gått sedan det skrevs något här,

och anledningen till det är något jag kanske bör akta mig för att skriva.

  Har fått erfara att allt jag skriver kan och kommer vändas mot mig.

Alla har vi ett val att göra, att läsa vad jag skriver är helt frivilligt.

Gillar man inte något, då struntar man väl i det?

  

Fina Ronja   



Och hennes "bästaste" vän....Skorpungen    



     

I dag hade vi simning på schemat!

Men först lite vardagsträning på hemmaplan, som avslutades med "väntan"

"Väntan" på det magiska ordet.....






På plats i vattnet.

Ronja har så bråttom, att första doppet blir utan flytväst.

Men eftersom vi tänkte köra lite intensivare i dag, togs en liten väst på i alla fall.

Ronja är en duktig simmare, så hon klarar sig utan, men jag vill att hon ska simma rätt.

Med västen kan jag se att hon gör rätt, tar ut bentagen ordentligt.

Skorpan registrerar allt vi gör...."snart är det min tur!"

 


15 minuters simning, (med jetstream i slutet) sedan några minuters paus.......så kör vi iegn.



"Men hallå...har du glömt bort mig, eller?"



Så klart glömmer man inte bort en Skorpa!!



Så glad jag är över Skorpans simtag i dag!!

Hon tog verkligen ut bentagen, ritkigt riktigt ordentligt.

Bakbenen har hon slarvat lite med, vilket jag tror berott på att hon ev haft lite ont.

Nu är det löst, allt ser bra ut,

och jag håller alla tummar för att det fortsätter precis så.



Att hon dessutom var riktigt duktig i dag,

simmade nog också ca 15 minuter i ett streck,

lite vila, och därefter hämta lite saker i vattnet, bara på skoj.

Kul som tusan!!



Två torra och fluffiga flickor ligger vid min fötter....en otroligt skön känsla

Tur jag har dom båda....


Kram

Susanne


Av Susanne - 13 november 2015 21:36


Ägnade inte en endaste liten tanke åt dagens datum,

är väl inte så skrockfull av mig, direkt.

       Däremot har jag många ggr tänkt tanken att jag har någon med mig.

Någon jag inte ser, men som alltid finns vid min sida.

    


Som i dag....På en smal väg, utan någon möjlighet att hålla åt sidan,

möter jag en bil som till största delen befinner sig på "min" väghalva.   

Det tog några sekunder innan jag faktiskt förstod vad som hände.

Vad gör man....blinkar med lyset, släpper gasen.....till slut börjar jag bromsa...

Precis innan jag trodde det skulle gå åt skogen,

insåg den andra föraren avd som höll på att hända, och väjde i sista stund.



Jag fortsatte köra....men stannade snart vid kanten...Puh, det var nära ögat.

Så snabbt allting kan ändras.

Minnena från den hemska krock jag en gång var inblandad i spelades återigen upp,

som i en film som körs på "repeat", igen o igen.



Det konstiga är att det klaraste minnet är ljudet.

Ljudet av plåt som knycklas ihop.

Man har en tanke om hur det ska låta, men det stämde inte alls.

Det lät som en tidning som raskt knycklas ihop.....och så blev allt knäpptyst!


Undrar vad den andra föraren tänkte i dag? Stannade gjorde han inte.



Vi var på väg för ytterligare en IR-behandling.

Skorpan älskar det, hon njuter verkligen.

Hon var betydligt mjukare i sina muskler i dag, märktes stor skillnad.

Så snart kan vi nog ta tag i dragträningen på lite mera allvar.



Hittade en ny lite grusväg på hemvägen i dag,

som ledde till en plats vi inte besökt tidigare.

Lättgånget och vackert, men då hade regnet börjat vräka ner,

så kameran fick stanna i bilen.



Hoppas ni alla får en skön helg, 

och var rädda om varandra.


Kram

Susanne

Av Susanne - 12 november 2015 20:47



Föreställ er ett sällskap med äldre damer, halvsovandes i varsin stol,

i dagrummet på ett äldreboende!

  Dom har precis fikat, och tar sig nu en liten lur....

In genom dörren kommer nu en virvelvind, i form av ett stycke SKORPAN!


"Tjenare tjenare, här har ni mig...Ni sitter väl inte o sover va??" 

 

När hon sedan sätter igång med sitt babblande (joo, Skorpan pratar mest hela tiden)

så är det nog säkrast att man lyssnar!

Om inte....det är då det händer....hon ger ett skall som ingen kan missa!!


"Men hallå, ser ni inte att jag är här, eller?"

 


På riktigt blir man rädd att hon ska orska en hjärtinfarkt!

Tanterna hoppar HÖGT ur sin stol.

Uj uj uj!


Då är det kanske tur att Ronja är med, för hon är av det lugnare slaget,

i alla fall när hon "jobbar"....



På "jobbet"!

Sonen var med oss i dag, för att hälsa på sin mormor,

och han släppte Skorpan i korridoren när vi kom in....och av alla dörrar som finns där,

valde hon helt rätt.

"Här ska vi in, det vet jag säkert", sa hon! (tror jag)



Efter att ha gjort min mamma fin i håret, och självklart fikat,

lämnade vi dagens arbete.

Nu var det hör tid för lek!

Att vara ordentlig är skitsvårt för somliga fyrbeningar.

"Näe, tacka vet vi leråkrar!!"

"Där sjunker man ner så skönt med tassarna!"

 


Solsken, regn, mulet, ösregn, blåst.....så började allt om igen!

Det är väl det som kallas växlande, kanske?



EGentligen var det eken i bakgrunden som skulle bli mittpunkten, 

men som vanligt trängde sig Ronja fram,

placerade sig så där perfekt för att komma med på bild.

Och vem kan väl låta bli att fota henne då?

Inte jag....för vad är väl en stor fin ek i jämförelse...



Koncentrationsövningar, något vi sysslat med på em i dag!

Ska försöka lägga ut en film på detta när vi kommit en bit på vägen.

Vi är precis i startgroparna än så länge.


Det är jättekul.....och det verkar även Ronja o Skorpan tycka.

Bara en liten detalj, dom är så ivriga, att första kvarten tränar vi "LUGNA NER ER LITE, TACK"

Jag får stänga ut en hund (läs Ronja) för hon blir helt knas när Skorpan "jobbar"

Det är nog väldigt störande för en Skorpa, att höra någon tjattra i bakgrunden...hela tiden.

"Jag kan, jag kan!!!"

Men kul är det, framförallt när man ser framstegen dom gör.



Lite trött tror jag minsann   



Nu dags för kvällsrundan, i bäcksvarta skogen...


(eller kanten av skogen ska jag nog säga)   




Det var vår dag i dag.

  

Kram

Susanne

Av Susanne - 11 november 2015 20:45


        Undrar vem Ronja har kontakt med?        

(Jag tror jag vet)

  

   

Dagens plan gick åt skogen!

Det blir inte alltid som man tänkt sig,

men jag känner mig ändå lyckligt lottad som får hjälp.

Ska absolut inte tjata om mig nu, men jag tog mitt förnuft till fånga efter morgonens lasarettsbesök,

och gjorde som jag lovat, TOG DET LITE LUGNT.



Dom här dagarna är extra värdefulla.

För hade jag inte haft mina följslagare,

då hade det enkelt kunnat se så annorlunda ut.

  

"Du menar att du tycker om oss, alltså??"

  


Efter en lugn fm med givande telefonsamtal, packades ryggsäcken ännu en gång.

Under tiden står hundarna och trampar.....och trampar o trampar.

"Ska vi inte åka snart?"



Även om jag gått i samma skogar i si så där 30 år,

så hittar jag alltid nya spännande stigar.

För varje gång väcks intresset för historian bakom platsen mer o mer.

Här t.ex, under alla dessa löv, ligger en stentrappa, som ledde upp till en dansbana.

Bilden visar inte hur brant det faktiskt är.

Det syns inte mycket av trappan, men går man där,

så känner man stegen under alla lager av jord o löv.



Stigen alldeles nedanför "trappan" kallades förr för kärleksstigen.

Det här är så kul tycker jag, att riktigt känna historiens vingslag.

Men återigen, hade jag inte haft hundarna, då hade jag säkerligen inte ens tagit mig hit.


Skorpan på kärleksstigen!


Det blev en del bilder tagna i dag,

det går verkligen inte att låta bli när ljuset är så gynsamt.

Ronja har nog inget emot att vara med på bild, tror jag.....



Och oftast inte Skorpan heller, (eftersom hon gör o tycker precis som Ronja)

"Men ibland, matte, då blir jag så väldigt trött!!"

 

   

"Perfekt plats för fika va? Eller vad säger du, matte?"



Som en sommardag, 11 november!?




Har fortfarande inte riktigt fått klara svar på vad det här är?

Men jag tänker ju så klart inte ge mig, och ett litet steg närmare svaret har jag allt kommit.

En mycket rik man, som ville visa hur rik han faktiskt var, lät bygga denna....jaa, vad det nu är.

Det är högt, det är stort, det är mycket snyggt gjort....men till vad?



Samma man ägde även detta lite annorlunda hus.

Hittade en bild från husets glansdagar, och jösses vad fint det var.

Nu ramlar det snart sönder totalt, tyvärr.


 


Näe, vi kan ju inte bara traska runt och leta historia,

lite lek och träning måste vi också ha.

HAr hört många hundägare säga samma ord som jag tänker.

Det är så rogivande och roligt att bara stå och titta på hundarna,

se deras kroppsspråk, deras minspel, hela tiden lär man sig något nytt.



Mina       ni gör så stor skillnad.

Alla dagar.


 


I morgon ser vi fram mot lite arbete igen.

"Tanterna" på serviceboendet ska få besök av oss.

Min lilla mamma och hennes grannar gör verkligen bästa "jobbet"

med att klappa och kela med Ronja o Skorpan.

Det gör skillnad, helt enkelt, för alla inblandade.



Kram

Susanne

   

Av Susanne - 10 november 2015 19:07


      Skullle det äntligen bli av?      

Joo, idag kunde äntligen min vän hänga med till en plats som är så otroligt vacker.

Av olika anledningar har det inte riktigt varit möjligt tidigare,

och jag anade att hon skulle tycka om det, precis lika mycket som jag.


Det behövs inga ord för att beskriva.....



    VAd Ronja o Skorpan tyckte, det behövde jag inte heller undra över,

det räckte att se dom, när dom fick syn på vattnet.



  Jag kan väl undra om det inte känns lite kallt om magen i alla fall?

Men nej då, så verkade ingen av dom tycka. 


Simma en sväng, opp och rysta av sig lite....och så ner i vattnet igen....


   

"Prova vettja, matte...det är jätteskönt!!"



Ronja sitter på tork en stund.



Medan Skorpan springer sig torr!


      

Och så är jakten i full gång......


  

En stunds eftertanke.....och fika   


    

På den här platsen har det varit liv o rörelse en gång i tiden, 

men det var länge länge sedan nu.

Många spår av bebyggelse och av människor, det är så spännande.

Skulle så gärna vilja veta mera, än det jag hittat hittills...



Vackert är det i alla fall.....




Ronja o Skorpan verkar vara ganska nöjda dom också.



Ett av många gamla hus.....spännande att kika in.

Undrar vem som bott i det rosa huset?



Ronja i motljus...."Kommer ni, eller?"



Efter denna härliga dag känner man sig glad.


Hundarna verkar också nöjda...och trötta.....snarkar högt i ryggläge.

För att förtydliga lite, efter en fråga jag fått, så JA!

Hundarna blåses helt torra efter bad, samt stretchas.

Jag tror på att det är viktigt för deras kroppar.



Kram

Susanne


Av Susanne - 9 november 2015 19:38


              "Det mesta gör vi tillsammans"                    

"Som att springa över en leråker...."

 


"Eller leta godis i träden....

(Vad nu det ska vara bra för, att stoppa godis högt upp i ett träd?!)"



     


Och ser man på....någon har sett hur det går till att göra minspel?!

Skorpan har sett hur Ronja gör, visar alla fina tänder på en gång.

  


Kanske var lite dumt när Ronja var i närheten....

Skorpan for i backen på stört!


  

"Akta dig du, din lilla Skorpunge.....Här är det jag som bestämmer!!"

(Jag är helt övertygad om att Skorpan ligger där och GAPSKRATTAR!!!)

  


Och snabbt är hon på benen igen, för att fortsätta reta sin vän....

Ronja är inte sen att hänga på.

  


  

Men snart är allt glömt,

och dom kommer på att det var en spännande doft som skulle undersökas en bit bort.

Och dom gör det tillsammans, så klart!

Dessutom flyger dom visst dit, med alla åtta tassar i luften, samtidigt!!



"Haha, ta den om du kan, ta den om du kan!!"



Kvick som en liten vessla!



Och rätt stark i käkarna minsann.

Här blev tennisbollen ett minne blott, helt platt!



"Just det ja, man ska springa med munnen öppen också,

så alla tänder syns...det har Ronja också lärt mig!"



Vi har haft en skön dag i dag.

För mig innebär det:

Att umgås med hundarna, att verkligen se dom.

Man lär sig så mycket av att bara studera dom, deras lekar, deras kroppsspråk.

Det har tagit lång tid för mig att få till en fungerande vardag,

och dagar som i dag tycker jag det är ok.


Hundar är ju kloka djur, dom känner helt säkert av hur vi mår.

Dom finns alltid där runt omkring mig, dom tröstar, dom spelar apa och får mig att skratta,

är helt osjälviska, och jag slipper höra lögner.


För mig får människor vara hur dom vill,

jag tänker inte lägga mig i det, men....något som jag inte kan acceptera, det är lögner.

Jag blir så besviken på folk som ljuger, för jag förstår inte varför, vad tjänar det till?

Dom sätter sig själva i en väldigt dåligt sits, sanningen kommer alltid fram, alltid.

Och då biter den hårt i rumpan!


Jag föredrar hundarna alla dagar,

framför en människa som spottar ur sig lögner både nu o då.

Inget bra, går aldrig att lita på, vad är sant, vad är falskt?

  


Så kom dom då i brevlådan!

  

Dom nya halsbanden.

Joodå, det finns en uppsjö av olika färger, texter, ja allt, men jag gillar dom här bäst.

Dels syns dom otroligt bra, materialet är väldigt annorlunda, mjukt o skönt, och dom håller länge länge.

Snygga helt enkelt!

  


Att få till en bild med båda halsbanden på båda hundarna samtidigt, det var ingen lätt "kombo".

Det blev Skorpan som får visa, så får man tänka sig att Ronja har ett likadant, och står där bakom.

HAHAHA!

  


Kram

Susanne

 

TJORVEN!

 

SKRÅLLAN!

 

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen


Skapa flashcards