quilaoronja

Direktlänk till inlägg 28 december 2015

Kanske jag bara hittar på...eller??

Av Susanne - 28 december 2015 20:11


          Jag skrev rubriken....så smart, ja rent av vitsigt faktiskt, tänkte jag.....?

Men vad sjutton, så glömde jag helt bort VAD som var så där smart o vitsigt.

Ibland blir jag verkligen mörkrädd för mig själv   

      Något blir det naturligtvis skrivet ändå, och vem vet,

en vacker dag kanske jag åter får användning för den geniala rubriken.

         

I dag var det åter dags för en titt på det där huset vi funderade på.

In i skogen bar det, och joo då, maken fick jag "in i bilen" också.

(Tack o lov att han vaknat upp ur den höga febern igen....det var otäckt som tusan)


Och solen!!

Den gör gott för oss alla.



Mera ingående inspektion av det man missat första gången,

hur mycket jobb är det egentligen?

Man vill ju sätta sin egen prägel på sitt boende, få det som man själv vill ha det.....

Står fortfarande och stampar åt två håll.

Ja - nej - ja - nej-....

Tror att den negativa känslan kommer av allt som hänt oss nu,

man orkar nästan inte starta något nytt projekt.

Ja, vi får se.....



Det bästa av allt, den där promenaden vi tog efteråt.

Sakta, strosande bara....

(inte hundarna då så klart, dom for som vanligt omkring och njöt på sitt egna sätt.)



STANNA!

Bra träning flickor.

  

  

"Har du en aning om hur det känns i baken?"

"Att trycka ner ändan rakt ner i dom vassa vassa frusna stråna?" 

"INTE SKÖNT NÅGONSTANS, MATTE!!!"

"Var snäll o skynda på.....!!"

 


Tror dom tänkte ut precis hur dom skulle gå till väga!

Ligga kvar så duktigt så, och på "friordet" studsa opp samtidigt, springa mot matte, springa PÅ matte,

liksom låtsas att dom inte fick stopp på sina kroppar...

"Här ska du få för fota!"

  


Nej då, jag skadades inte, föll inte hårt, mera välte lite bara.

Och att sedan få dom här två björnarna över sig,

så lyckliga, så glada, det är mest bara roligt/mysigt.



Skrattandes tänker jag...."Så bra man kan må av så lite".

Hundarna blir ju verkligen överlyckliga när man är lite tokig själv, liknar en kedjereaktion,

för dom gör verkligen sitt bästa att få oss att skratta.

Maken har ju lite svårt just nu med att vara tokig och rumla runt,

men snart snart, hoppas jag allt är bra igen.

Del 1 av utredning startar i morgon.....



Näe, titta på mig var svårt just här!

På gärdet bakom mig skuttade "Hoppe-Hare" raskt förbi,

och frågar ni mig så var han/hon fullt medveten om att Ronja o Skorpan inte skulle komma efter.

(hur han nu visste det?)

Jag är mest imponerad över Skorpan, som faktiskt stannade kvar, utan att röra en "fena".

Man skulle kunna tro att hon senare skulle ta upp spåret, men ICKE!

Kanske kanske kan man få ordning även på små Skorpungar.



Skönt var det, men helt plötsligt sjönk solen snabbt nedåt, så var den borta.

Innerst inne var nog alla nöjda med dagen,

även om det blev lite sura miner när vi skulle återvända till bilen.


"Men Skorpan....vi kan inte vara ute o leka hela dagarna, det går bara inte"

Hon kan se så otroligt ledsen o sur ut....

Inte konstigt att vi sätter ord till våra hundars beteende,

dom är verkligen individer, egna individer allihop.



Kram

Susanne

 

(Undrar fortfarande VAD rubriken handlade om???)

    

 
ANNONS
 
Ingen bild

Siv E

29 december 2015 01:06

Lugn, Susanne! Du kommer att sätta dig upp i sängen kl 02.00 på natten och komma på det!
Förstår vimmeltankarna omkring huset. Kan bara säga LYCKA TILL vad ni nu bestämmer er för!

 
Eva H

Eva H

29 december 2015 10:05

SÅ skönt vi är fler! :D
Och helt underbart maken orkade hänga på! Det gjorde säkert töserna ännu tossigare (hur nu det fungerar....).
Rätt åt dig du damp i backen ;) Var det vassa strån där också?
Kram!

http://fyrfotingar.blogspot.se

 
Ingen bild

Inga-lill Jansson

29 december 2015 15:41

Vilka underbara kort och dessa ljuvliga tjejer

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Susanne - Fredag 13 april 23:00

  Mycket i livet är mycket smärtsamt. Att få reservdelar insatta i ryggen för att kunna gå o stå, att få en knäprotes insatt efter ett trauma, Det gör ont som tusan!   Men det är ingenting i jämförelse med smärtan när hjärtat brister, o...

Av Susanne - Söndag 4 mars 21:56

  Tjorven Ronja Skorpan.....Härligt med snö!!     Så mycket som hänt, och så mycket som händer. Samtidigt rusar tiden i en rasande fart.       Snart har det gått ett helt år sedan jag skrev här, det har verkligen inte funnit...

Av Susanne - 24 april 2017 19:18

  Joorå......det börjar arta sig i flocken!!Ingen är lyckligare än jag, så klart......(Joo, kanske några till)   Skorpan mår bra, Tjorven mår BRA, (äntligen) och vi kan börja leva det där hundlivet vi älskar, med sköna promenader. Utforska ...

Av Susanne - 7 april 2017 22:03

Det har gått lång tid nu, men så kände jag att det var dags igen! Dags att försöka låta livet gå vidare, trots att jag för ett tag kände det som omöjligt. Det kommer inte alls bli massor av tråkiga ord om mig (det är ju faktiskt en hundblogg) ...

Av Susanne - 14 januari 2017 20:16

Visst fick vi snö! Alldeles lagom  mycket! Härligt, tänkte jag, och njöt av att se hundarna busa i snön,  utan att bli det minsta skitiga. Så klart varade inte det här under någon längre tid, men vi roade oss så länge vi kunde.   Det ä...

Presentation


Ronja o Skorpan, två bernerflickor. Dom är bästa vänner, och den här bloggen handlar om dom.
Häng med oss på våra utflykter, vid havet, i skogen eller på stadens gator.
Eller kanske när vi tränar drag och viltspår :-)

OBS! Bilderna.

  Alla bilder är tagna av mig, (om inget annat anges) 

Det är inte ok att ta bilder, men om du skulle vilja ha någon, så fråga alltid först!

Tack   

/Susanne  

Facebook

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

LÄNKAR

Instagram

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Länkar

Sök i bloggen

Fråga mig

3 besvarade frågor

RSS

Bloggportalen

Bloglovin

Follow on Bloglovin

Gästbok

Blogkeen

quilaoronja

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se