Direktlänk till inlägg 10 januari 2016
Näe.....det är inte riktigt sant....
Det fanns ingen sol i sikte någonstans i dag...heller,
men så tänkte jag att lite lite sol vill man ju se,
så det fick smyga sig in en bild från häromdagen, då den behagade visa sig.
Det här, det var hur dagens sanning såg ut när vi tog vår långpromenad.
Men vem bryr sig?
Inte dom här två töserna i alla fall.
Ett kärt möte i stan' hade vi i dag!
Och det hemska med det, om man frågar Ronja,
det var väl att hon inte fick vara med i pulkabacken!
Hon vill så hemskt gärna vara med barnen och springa med dom i backen,
vilket skulle vara rent av vansinnigt, och livsfarligt.
Vi har så klart provat att sätta henne en bit ifrån, och sedan stanna där, men uj uj, vilket liv...
Hon ylar och har sig, "MEN HALLÅÅÅÅ, JAG VILL LEEEKA!!"
Så hundarna fick snällt vänta i bilen en stund.
Syns ganska tydligt vad "någon" tänkte om det
Barnbarnsdag!
Mille o Meya gillar snö o vinter....som dom flesta barn säkert gör.
Och snögubbar!
Man får nöja sig med att skratta och titta på dom i backen,
ingen smart ide' att kasta sig ner i en pulka precis.
Opp o ner, opp o ner för backen
Nöjda med snölekarna, traskade vi hemåt för att få våfflor....Inte dumt alls.
Så var det dags för vovvarna!
Knappt några minusgrader alls, tungt att ta sig fram.
Jag är fortfarande nöjd att vi får komma hem med rena hundar.
Tack snälla husse, att du "tinar upp" mina tassar,
och tar bort isen som envisas med att fastna där.
Tror Ronja har fotsvett.......som gör att isen fastnar lättare på henne.....?
Snart drar fästingsäsongen igång igen, det vet jag säkert.
En ganska kort tid som vi slipper dom där vidriga krypen.
Vad har ni för tankar om det i år?
Medel?
Kram
Susanne