Direktlänk till inlägg 26 januari 2016
Nääe, det är väl så att du "hamnat mellan stolarna"?!
DET där har jag hört förr, ett beprövat talesätt inom många områden.
I dag handlade det åter om sjukvården i detta landsting.
BEDRÖVLIGT!
Den här gången gällde det inte mig, utan maken.
Efter hans fallolycka, har det varit ett heltidsjobb att hinna med alla undersökningar och provtagningar.
Jösses!!
Det man har ägnat mest tid åt är alla "bifynd" som hittades på några inre organ.
"Var inte oroliga nu" "Det här behöver ju inte vara farligt" "Det kan vara godartat"
OSV....det var kommentarer vi fick.
Gissa om man blir orolig då!
Den kotfraktur som fallet orsakade, den sas det inte ett ord om, inte av någon!
Inte förrän i dag, då det ifrågasattes varför han börjat jobba igen??
Det tar minst 4 månader innan frakturen är läkt.
Så nu hade då skadan förvärrats, pga för tung belastning.
Kul....NOT!
Det är helt otroligt vad tid allt tar som måste ordnas nu.
Ska man dessutom ha tag i någon viktig person via tfn,
då får man snällt vänta....ibland i timmar, på att komma fram.
I regel blir man inte mycket klokare efter det samtalet heller.
Hur som helst, vi simmade i dag igen.
Har en liten "plan",
att vi simmar tre ggr i veckan, varannan dag, nu innan vi ska åka iväg.
Från början tänkte jag att det var smart när det nu är så hiskligt halt på våra vägar,
rena rama isgatan här hos oss, och svårt att gå.
Simning är så väldigt bra träning, OCH Ronja o Skorpan har inget emot det,
det märks liksom rätt tydligt!
Lite tidspress i dag, men inget problem alls.
Är så tacksam att jag får så mycket "hjälp" med tider!
(Tack, Sussie )
"Ååh, vad länge Skorpan får simma....mycket längre än mig!!"
"Är det inte min tur snart.....?"
Duktig Skorpan.....Jobba på med bakbenen!!
Trötta, och jag tror rätt nöjda efter dagen!
Snarkar så rutorna skallrar här hemma nu.....
Kram
Susanne