Vaknade av ett märkligt ljud.....REGN??? 

Ja, faktiskt.

Men jag tycker nog det kan kännas rätt skönt, och det brukar ju aldrig vara särskilt länge,

inte heller denna dag.

Blev hämtade i bil för att ta oss till en strand lite längre bort.

Inte mycket människor alls, några få som trotsade det molniga vädret som rådde en stund.

Och värmen var det verkligen inget fel på.

Maken och jag bestämde oss för att vandra utmed stranden när vi skulle hem igen.

Jag älskar att gå, gör det vareviga dag hemma, så man började få lite abstinens nästan.

Visst, det är varmt här, men man kan alltid slänga sig i havet om man skulle behöva svalka.

Nu fick vi se en helt annan del av denna plats.

Små hyddor utmed i stort sett hela stranden, där man kunde få sig en bit mat,

något att dricka, eller kanske en massage.

Det man slås av när man går så här, det är att ALLA människor man stöter på är så fantastiskt trevliga.

ALLA thailändare vi mötte, mötte oss med ett stort leende,

och ev några ord på något blandat språk.

Den här delen verkar ha varit ganska stort o fint förr i tiden.

I dag ser man mest "vrak" av en svunnen tid,

stora hotellkomplex som bara lämnats åt sitt öde.

En stor semesterby, med mängder av bungalows,

som i dag står där och ser spöklika ut.

Här smög vi oss faktiskt opp från stranden, för att utforska lite närmare.

Ett gigantiskt hotell som i dag ser ut som en riktig spökstad.

Måste varit massor av fina rum, en mängd faciliteter, stort poolområde.....parkliknande trädgård.

I dag finns ingenting kvar.

Helt tomt, bara ett skal som sakta vittrar sönder.

Det här kan man ju undra lite över.....påkostat är väl bara förnamnet.

Vi kom till en pytteliten väg, och på varje lyktstolpe fanns en spelande gubbe i toppen.

Det här var nog den enda stolpen som var hel.

Känns som att "någon/några" ville så mycket, 

men allt gick åt skogen innan det ens blev klart.

Lite sorgligt.....

Å vi gick o gick....så som vi trodde var det rätta.

Nu vet säkert många av er att jag är en riktig "fena" på att gå lite fel.

Och även att maken var med (som jag vet hittar så bra) så fick jag min vilja igenom, 

vilket resulterade i att vi hamnade totalt galet.

Kanske inte direkt i en öken, men varmt var det, och kaktusar fanns det!

Inte har jag någonsin lyckas få en kaktus som blommat!

Skulle Val vara julkaktus då, som man tar hem MED blommor på.

Bouganvillan växer som ogräs!

Den här blev jag lite kär i.

Så otroliga blommor, som satt i stora klasar på detta träd.

Luktade gudomligt gott.

Den "lilla" extrasvängen vi fick gå, den berodde på att vi helt plötsligt stod på en pir!

Vi skulle behövt komma över till andra sidan, vilket så klart inte gick,

och det betydde att vi snällt fick vända.....Kul.....(NOT)

Men men, det gick ingen nöd på oss,

vi gick inte i racerfart precis, och när vi så småningom kom ut till "Main road"

då fanns allt att köpa.

Vatten t.ex

Vi fick oss en riktigt kul upplevelse, pratade med flera utmed vägarna.

Dom är nog inte vana med att se någon GÅ.

När vi sa hur långt vi skulle, tittade dom med stora ögon.

VA??? Ända dit?

"Are you sure? 😂"

En ung kille stannade t o m på sin motorcykel, 

och frågade om vi ville åka med....BÅDA TVÅ!

Tack, men nej tack, sa vi.

Bensinmack ala Thailand.

Man pumpar med handkraft direkt ur bensinfat.

Slutet gott, allting gott.

Efter tre timmar i lugnt traskande tempo, "landade" vi på rätt plats.

Med lite mera kunskap om denna plats i bagaget.

En sak till!!!

I detta fina land finns inget godis! 

Kan ni fatta det?!

Jag älskar godis! (Och några saker till)

När man väl börjat tänka i dom där "jag-är-sugen-på-godis-tankarna"

då går dom inte stoppa.

Det blir bara värre o värre.

Då finns google, tack o lov.

"Godis i Ban Phe?" blev min fråga.

Joorå, hittade en "svenskbutik" som blev min räddning.

Det fanns väl inte så mycket att välja på, men i krislägen som i dag, då gör det ingenting alls.

Mm....så gott det var!

Nu sova en stundminnen vår transport till ön, Koh Chang, kommer.

Det här ska bli riktigt spännande!

/Susanne

 

Andy

21 februari 2016 19:16

Hur kommer det sig att så mycket är övergivet?

http://charterresor.pen.io

 

quilaoronja

22 februari 2016 02:15

Andy! Jag vet faktiskt inte, men vad vi hörde var att pengar helt enkelt tagit slut på många ställen.

http://quilaoronja.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...