Direktlänk till inlägg 24 februari 2016
Beostare, en vacker fågel med otrolig "sång".
Man hör den väldigt ofta, kan säga att jag blir glad av dess läte.
Vi har ett par boende som grannar.
Hemkomna till "vårt" hus efter några dagar på resande fot.
En otrolig upplevelse på många sätt,
att få möjligheten att se allt detta.
Tycker om att ta reda på fakta om saker o ting,
oavsett vad det gäller,
så nu har jag pluggat lite.
Ön vi bott på heter alltså Koh Chang.
Den är Thailands tredje största ö efter Phuket och Koh Samui.
30 km lång och 10 km bred, stort som halva Phuket och är till stor del oexploaterad,
cirka 75% av ön är täkt av regnskog .
Ön ligger 320 km sydost om Bangkok, och väldigt väldigt nära gränsentill Kambodja!
Det är ganska nytt med resenärer till ön.
Inte förrän 1997 byggdes vägen till västra sidan, där vi bodde nu.
Förr var det mest backpakers på ön, som inte behövde varken hotell eller hus att bo i.
Det gick säkert bra med en hydda på stranden.
😊
Hade svårt att se antydan till elefanthuvud först,
men, med lite fantasi så ser jag ju att ön faktiskt ser ut som det.
Här ser man även Ban Phe där vi bor.
Ett otroligt rikt djurliv här.
För mindre än trettio år sedan, fanns det tigrar just där vi hyr huset.
En hisnande tanke.
Ingen bild på någon kvarglömd tiger,
men väl en stor vacker fjäril!
Ingen klar bild......men den är 10 cm bred!!!
Enormt stor!
Vi gick ut och kikade på balkongen innan vi lämnade hotellet i dag.
Massor av apor!
Eller, mera riktigt, makaker.
Dom var helt klart ute efter något att äta.
"Ok, vi kommer opp!!"
Hur skulle det gå till, vi bodde flera våningar opp, en husvägg kunde dom väl ändå inte klättra på???
Joorå, det fick så bra så!
Roligt att se!
Stannade till på en balkong och spanade.....
....på dom små aporna som lekte i träden nedanför.
Bananer är supergott, om man är apa!
Mmm.....
Koh eller Ko betyder ö och "Chang" betyder "elefant" på thailändska.
Men sitt namn har ön fått av att den till sin form liknar ett elefanthuvud.
Att färdas i Thailand kan ske på så många sätt.
Så smart den var, hotellets "Cable Car"!
Vägen opp för berget hade jag aldrig klarat, galet brant!
Den här gick sakta opp opp, genom djungelliknande område.
Att åka hela vägen tog 5 minuter.
En mycket behaglig resa.
Något som var väldigt populärt på stränderna på ön var gungor.
Stora gungor med plats för två
Där kunde man sitta och gunga ut över vattnet, och samtidigt se solnedgången.
Jaa ja, jag bara babblar o babblar.....men det här blir en form av "resedagbok" fär min del.
För jag vet precis hur det kommer bli, man har massor av bilder från resmålet, oftast kanske bara på datorn.
Det händer inte så väldigt ofta att bilderna i ett fotoalbum kommer fram för beskådning.
Tycker om det här sättet att spara på minnen.
Några har "messat" och frågat hur jag mår, (med tanke på revben, rygg, m.m )
Jag blir så rörd över er omtänksamhet. Stort tack till er
Klart det känns, klart det är lite tufft, men jag har valt själv.
Jag vet vad som gör ont och varför, då blir det lite lättare, tycker jag.
Vägrar låta mig nedslås av mitt mående, inte min grej,
och jag vill inte prata om det heller.
Nej tusan, vad klockan är mycket!
Mycket mera än hemma.....6 timmar ;-)
Slut för i dag
/Susanne
Finaste Skorpungen!
Kan väl inte utesluta en hundbild heller