Direktlänk till inlägg 28 februari 2016
Nu är det slut!
Sista kvällen här, och vi har ännu en gång ätit gott på en mysig restaurang,
mitt i ingenstans.
Tidigt som sjutton blir vi hämtade för vidare färd mot Bangkok,
där vi ska tillbringa en natt på ett av världens högsta hotell.
Vi kommer bo på våning 62 - 72, vet inte exakt,
men högt opp lär det vara.
Ska bli jättespännande att se denna stad, eller en liten del av den.
Därefter är det väldigt nära......
Undrar vem som blir gladast?
Hundarna eller jag?
Dagens händelser går i hundars tecken (konstigt va?)
Vi tillbringade denna sista dag på den galet fina stranden,
och fick plötsligt se en man som drog ut en hund i vattnet.
Han satte fast hunden i en boj, drog ner den i vattnet för att den skulle bli helt blöt.
Aha, tänkte vi, ska han tvätta den?
Men nej, så var det inte...
Han lämnade hunden där i vattnet, fastbunden, så körde han iväg med en båt???
Vi på stranden började skruva på oss, det här var inte alls ok!
Någon hittade en "ansvarig", som förklarade att det inte var någon fara för hunden.
Den stod ju i vattnet, och blev inte varm......Ingen fara, ingen fara.....
Men nu var vi ju några svenskar på stranden, och vi alla tyckte det var hemskt att se
den stackars hunden stå bunden ute i vattnet, under ganska lång tid.
När ingen verkade komma och släppa hunden, tog en av alla svenskar saken i egna händer,
och släppte loss honom.
PUH!!!
Hundar har liksom inget värde här, men ändå får man,
som jag sagt tidigare, absolut inte avliva dom.
Inte ens svårt skadade.
Men så kommer vi till den lite gulligare delen!
Gick en promenad i området där vi bor,
och bland alla dessa hundar kom den här lilla parveln mot oss.
Tänk vad glad man blir......(i alla fall jag)
Så söt så söt, och trots att dom flesta hundar kliar sig oavbrutet, och är allt annat än rena,
så satte jag mig ner en stund.
Den var såå kelig.
Ser ni ryggen!?
Lite "ridgeback" kanske, plus massor av andra raser, förmodligen.
Så där härligt vassa små tänder....
"Jag bara måste få bita lite i dig!!!"
Mamma var med hela tiden, och kollade så allt gick rätt till.
Hon var så mån om sin lilla bebis.
Nam nam nam......
Nästa "skådespel"!
Hunden som hälsar på hos oss varje dag,
stod o snackade lite med Herr Ödla, på gatan.
Det blev en lång, ganska hetsk diskussion, kan jag nog tycka.
Tror inte dom båda var riktigt överens....
"Näe vet du vad....nu får det vara nog!"
"Vi fortsätter vårt samtal en bit bort....."
"Här, på gräset blir väl bra?"
"Vad var det du sa nu då?"
Föjlde detta skådespel en lång lång stund.
Till slut kom någon som inte tyckte det var ok,
och försökte mota bort hunden, vilket så klart inte gick.
Han fick helt enkelt bära bort hunden!
(Som var av en helt annan uppfattning.....samtalet var inte klart på långa vägar!)
Vad som hände med ödlan, det vet nog bara hunden.
Det lär dröja innan jag får se dessa underbara solnedgångar igen.
Nu sova en stund, innan klockan ringer.....
Kram
Susanne