Direktlänk till inlägg 31 maj 2016
Jag har väl inte riktigt kommit igång med bloggandet igen,
det är fortfarande lite trixigt att skriva......dom där små rörelserna påminner mig om att axeln inte är riktigt ok än.
Men att sluta blogga har jag inte någon tanke på....ännu,
tyxker fortfarande det är kul att skriva, och kanske framför allt, att fota.
Så här följer några av den senaste tidens bilder,
och som vanligt har det med hundar att göra.
Jag tror dom väntar på köttbullar från himlen!?
Det har faktiskt blivit roligare att fota, efter den där kursen jag gick.
Visst tar det lite längre tid med alla olika inställningar, men med tiden kommer det nog gå lite snabbare.
Vi har haft några riktigt soliga dagar, vilket också inneburit att dom långa promenaderna
förlagts till kvällarna.
Om vi nu inte gör utflykter i närheten av vatten.
Dom promenaderna är så klart väldigt uppskattade,
när man kan få simma och svalka sig, men det går ju inte varje dag.
Kul placering av tungan!!
Några ord om fästingar!
Som varje år har det nu smällt till, det fullkomligt kryllar av dom vidriga små krypen.
Vi har alltid haft problem med fästingmedel, ända sedan alla dessa olika preparat kom.
Det senaste vi provat var Bravecto, men inte heller det fungerade på våra hundar.
Vad gör vi då, med det här problemet?
PLOCKAR fästingar......hela tiden, men framför allt varje kväl.
Då följer kamning av pälsarna, och därefter blåser jag pälsarna med hundblåsen.
Det blir i snitt ett tjugotal kryp varje kväll, plus alla man tar under dagarna,
när man drar fingrarna i deras pälsar.
Dom har inte haft alls många kryp som suttit fast,
men det skulle ju inte fungera om jag inte hade denna procedur varje kväll
Å andra sidan, har vi en mysig stund och njuter av den alla tre.
Jag har också tagit tag i draget på allvar igen.
Det är såå roligt!
Det jag njuter mest av är nog att hundarna är friska, efter allt som dom drabbats av.
Jösses vad jobbigt det varit.
Det här kanske man ska passa sig för att skriva, jag kanske utmanar ödet.
Näe, nu har vi väl haft vår beskärda del, kan jag tycka, så nu ska vi vara friska och bara njuta av livet.
Skorpan väntar på att "någon", dvs Ronja, ska komma och försöka ta bollen från henne.
Jaa, som vanligt lyckas Ronja sno den från Skorpan......
........och så utbryter ett litet gnabb, mest på skoj.
Och jag bara står där och njuter av att se dom ha så roligt tillsammans.
Träningen har i alla fall gått över förväntat, helt otroligt efter så lång tid.
Vi får se om vi känner oss redo för någon tävling i sommar/höst,
om inte, gör det absolut ingenting, för oss är träningen det som är roligt.
En tävling som går bra är så klart kul, men egentligen mest en bonus för oss.
Ja ja, vi får se.
Något som jag blev väldigt glad för, det var när en vän kontaktade mig för en tid sedan,
och undrade om vi kunde hjälpa till att dra hennes dotter som tog studenten.
Måste säga att det kändes ganska "ärofyllt" att bli tillfrågad (för jag sa så klart JA!)
Det hade varit kul att spänna för båda hundarna i en dubbelskakel,
men jag var inte riktigt säker på Skorpan.
Om hon skulle fixa det?
Om jag haft skaklar där dom gick bredvid varandra, skulle det gått superbra tror jag,
men med våra skaklar går hundarna bakom varandra.
Det betyder att den som går sist blir helt instängd, om ni förstår hur jag menar,
och att sätta Skorpan där, det hade inte varit rätt mot henne.
Ska på något sätt försöka ordna (få hjälp med) en lösning i frågan.
Nu fick Ronja dra ensam, vilket inte var några som helst problem.
Dom får dra mycket mera last än hon gjorde nu.
Allt gick jättebra, alla var nöjda och glada (även vi)
En kul grej som jag inte haft en tanke på tidigare.
Bara en kul bild, när Skorpan hoppad opp i vagnen, medan Ronja drog.
Har filmat en del under våra träningspass, och försöker nu sätta ihop filmsnuttarna till en film.
En vacker dag blir nog allt klart.......
På en av våra kvällspromenader i skogen.
Lite svalare, men ändå sol.
(och vackert med solstrålarna genom trädgrenarna)
Så fort temperaturen blir lite svalare, då kommer all energi som ett brev på posten!
Skorpan!
Ibland Swichar hon förbi i rasande fart....ibland rakt på!
"Ska jag sitta stilla länge till?"
"Känner att jag har en mygga i pannan,
som säkert snart sätter sig för att få blod.....skulle du kunna ta bort den, kanske, matte???"
Lite mera bus orkar man alltid med.
"Blir det bra så här?"
Tro't eller ej.....nu blir det inte en enda bild till (i dag)
Nu lite packning av ryggsäck, för i morgon bär det iväg igen!
Kram
Susanne