quilaoronja

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Susanne - 5 november 2016 22:05


Dagarna går, och vi lär sakta men säkert känna varandra allt mer.
Visst är det härligt att ha ett nytt litet liv här hemma,

men jag skulle ljuga om jag sa att allt var en "dans på rosor".

Det här med valp är ju inte enbart gulligt, även om det är en stor del.

Man kan ju nästan likna det med att ha en liten bebis igen,

men iofs liiiite enklare, trots allt.


Men att hon är söt, den här lilla Tjorven, det är det absolut ingen tvekan om.



Om man skulle ge sig på att ge en liten beskrivning av henne, så finns ett ord som stämmer väl in.....

TUFF!



Så klart lär hon sig en hel del, både bra o dåligt, av sina äldre kompisar,

men för egen del tror jag det är en fördel.



Skorpan och Tjorven blev ganska snabbt kompisar, både på gott o ont kanske.

Det är ju trots allt en viss skillnad i storlek.

Men för det mesta är Skorpan försiktig, och står oftast ut med tuffa behandlingar av den lilla "hyenan"

   


Helt klart vänner!

Skorpan lägger tassen om Tjorven för att hålla henne på plats.
"Sitt här nu, Tjorven, nu blir det fotografering!"

 


Ibland låtsas hon bli övermannad och kastar sig ner på rygg.
Tjorven blir överlycklig, och slänger sig över henne.


   


Men man blir ju snabbt trött när man är liten.

  


  


 


Ronja då, hur ser hon på det här med valp?

Jag tror hon tycker det var rätt onödigt att ännu en "odåga" flyttade in,

men hon är ändå väldigt omhändertagande när det gäller.

Som när Tjorven hade en mardröm härom natten, och skrek i högan sky....

Då kom minsann Ronja rusande i full fart, och pussade på henne,

lugnade henne....stod hos henne tills hon somnade om igen.

Så gulligt!


"Kom igen nu, Ronja....vi kan väl leka lite...bara lite?"

Njae, tveksamt, säger Ronja.....kanske senare...


 

Med Skorpan är det annat.

Dom båda älskar att leka med varandra,

och man ser inte minsta tecken på att Ronja Hux-Flux blivit veteran.


   


"Lillan" kan ju inte gå med på några längre promenader ännu, 

så vi passar på att ta oss lite rejälare turer när hon sover.



Inte bara tjejerna som uppskattar våra långpromenader, 

utan även jag skulle nog bli lite knas om jag inte fick komma ut o röra på mig, som vanligt.



Men visst ser vi alla fram mot att Tjorven kan hänga med, 
att vi får visa henne hur våra dagar ser ut, när dom är som bäst.



  Att ensam få till en bild med alla tre lugnt sittande tillsammans,

det är en konst vi inte riktigt behärskar ännu.

För just som det verkar perfekt, får Tjorven syn på något mycket intressant,

som hon bara MÅSTE undersöka först.

"Vänta lite bara...ska bara kolla en sak...kommer snart"

Hahaha......men en vacker dag så....



  Ska man ge sig på en liten sumering av "Lillan", så finns väl bara ett ord som täcker in allt.

Underbar!  

 


Det ska bli så roligt att få se även Tjorven växa opp, 
se henne utvecklas, se hur hon kommer bli som individ.


Just nu går mycket på lite sparlåga ett tag, men allt går ju så fort, så vi njuter av den här tiden.

Den kommer ju inte tillbaka.


Kram

Susanne

Av Susanne - 30 oktober 2016 23:31


Har nog sagt det förut, och måste upprepa det igen.....

Ni som retar er så otroligt mycket på mina, som ni säger, hemska bilder, och all skit som jag skriver, 

SLUTA LÄS!!

Varför bemöda sig med att leta sig in här.


Det kan inte vara bra för er gamla människor,

(ja, för det är ju just bara äldre som har dessa uttalade besvär av mig)

Tänk på era hjärtan!

Klart jag blir ledsen, och samtidigt frågande till hur det är möjligt,

att det här kan reta folk till vansinne?

Så pass mycket att man måste sprida så mycket elakheter om det jag gör.

Det måste finnas såå mycket annat i livet som är viktigare och framförallt roligare, än att vara så bitter över vad någon annan människa gör, eller inte gör.

Det är verkligen riktiga sandlådefasoner, att sjunka så lågt som ni faktiskt gör.

Andra kallar det vuxenmobbing.

Låt mig bara vara, jag är bara en vanlig hundägare, som lever tack vare våra fyrbenta vänner.


Jag vill verkligen strunta i dessa barnsligheter, och fortsätta med det jag gör och tycker om,

vilket är umgås med hundarna, fotografera under tiden, och njuta av livet.

Jag har väl samma rätt som alla andra att göra vad jag vill.


**************************************************
*************************************************



Nu, med det sagt fortsätter bloggandet och några nya bilder på vårt lilla "troll"....Tjorven!


Tjorven och den blåsiga dagen!



På upptäcksfärd i den stora vida världen.

Tror även Tjorven kommer bli en ypperlig spårhund,

så duktig, och med helt rätt stil!


 



"Vi ska lära henne allt vi kan!!"


 


Att låta en ny individ flytta hem till oss var inget som mottogs med öppna armar/tassar, precis.

Båda damerna var ytterst tveksamma i början, men Skorpan gav med sig ganska snabbt,

och kunde nog se hur kul man kunde ha det, med en Tjorven.


 


Ronja däremot, hon har tagit lite längre tid på sig.

"En efterhängsen liten hyena, hängandes i svansen....Näe, där går gränsen", tyckte hon


 


"Haha, tro inte att jag tänker ge mig, inte!!"

"Jag ska allt visa er att ni visst tycker om mig...så det så!"

 

 


Tjorven är underbar, precis som alla andra.

Visst är hon som valpar är mest, ganska envis ibland, vassaste tänderna i världen,

gillar allt förbjudet bäst....Men i slutändan, så är hon den bästa Tjorven man kan ha.


 


Skönt med promenaderna utan bebisen!!

Då kan man springa o busa precis som vanligt, utan att vara rädd för att trampa den lilla.


 


Men vi leker ofta tillsammans.

Dom gamla leksakerna har åter kommit fram, dom som Ronja o Skorpan tröttnat på för länge sedan.

Men så plötsligt vill ALLA ha samma grej!

Fina gamla bollen, t.ex


 


"Öh öh öh....den är ju min!! Den har ju jag fått...."


 


Av alla leksaker så finns bara en sak som alla vill ha....BOLLEN!


 


Mycket tid spenderas med att titta på hundarna när dom leker.

Ibland kan man ana deras språk till varandra, 

vilket är så intressant att se.


  


Liten sötnos.


 


En vacker dag kommer vi lyckas  med en bild på alla tre, samtidigt......

Tills dess blir det som det blir.

(Skorpan hade ingen som helst lust att vara med i dag!)


 


Man blir snabbt lite trött av alla intryck o lekar,

då är det skönt att vila lite i husses knä.


 


Tjofselinas I Pralin aka Tjorven,

passar bra in bland höstlöven.


 


Det var allt från oss


Kram

Susanne 

Av Susanne - 19 oktober 2016 00:28


Hej!

Jag är helt ny här hemma, ja, faktiskt rätt ny i hela världen, faktiskt!

Har bott här i lite drygt en vecka, och det är helt ok....eller, det är väl bara en sak, kanske..

Jag är inte så där väldigt omtyckt av dom två "tanterna" som bodde här när jag kom....

Dvs Ronja och Skorpan!

Visst är det väl rätt konstigt va?

Alla jag träffar säger att jag är såå söt o rar, men det håller visst inte dom båda med om?

Men jag tänker inte ge mig!

Jag kommer fortsätta jaga dom, kasta mig över dom, bita dom i svansen, m.m, m.m


Jag VET att dom snart kommer älska mig, så det så!




  

Min matte håller ofta en svart "låda" framför ansiktet,

jag fattar inte riktigt varför,

men tydligen gillar hon det, och om man sitter stilla en liten stund,

då blir hon såå glad.

Man får t o m godis ibland, så glad blir hon!


Jag hoppas vi ses snart igen, för det blir nog många bilder tagna på oss tre.

Och även många många äventyr.

Jag ska bara växa till mig lite först, säger matte.


 



Vad jag heter??


Jag har också fått mitt namn efter en Astrid Lindgren-figur, 

precis som Ronja o Skorpan!

Nämligen TJORVEN....och jag gillar det!

För när jag hör det namnet, då springer jag det fortaste jag kan mot rösten,

och alla blir så glada och kelar/leker med mig.


Mitt stamtavlenamn är:

Tjofselinas I Pralin

För visst är jag även en liten pralin...söt och go'


På återseende

Kramar från oss alla i gänget


/Susanne






Av Susanne - 9 oktober 2016 21:32


Och eftersom jag varit ganska frånvarande den senaste tiden, 

och valt att inte skriva om orsakerna till det,

kommer inte svaret i dag heller.


Men fotat, det har jag så klart gjort, och någonstans ska jag ju göra av bilderna,

som i min blogg, t.ex


   


   Har varit på en föreläsning, som handlat om bl.a stressade  hundar, hundars mat,

hundars signaler, m.m

Tänk vad mycket man har att lära sig, blir nog aldrig helt klar över det här med hundar,

men lite har nog fastnat. 



Att lära sig läsa hundar, det har man stor nytta av, inte bara när det gäller ens egna vovvar,

kanske t o m ännu mera när det gäller hundar man möter.



Nej, mycket kvar innan det blir kväller....

En promenad i en stad någonstans i Sverige, några timmars sömn på ett fint hotell.....

Och sen`.....



                           





Höst
















En höstdag, när den är som bäst.




Kram

Susanne

Av Susanne - 3 oktober 2016 22:01


Dagarna ägnas åt det som gör livet glatt, som får mig att gå opp ur sängen varje dag.

      Ronja o Skorpan!

Så klart har vi några andra små varelser som är väldigt viktiga, men jag har valt att inte skriva om dom här....

nämligen barnbarnen.


Så här kommer en liten uppdatering från senaste veckan.


Vädret har ju varit såå underbart, och det har blivit många utflykter.

Bäst att njuta av höstvädret så länge det nu varar.


Ronja   


Lägger en del tid på dragträningen, även att det inte blev något tävlande alls i år.

Just draget tycker jag är riktigt kul träning, även om mycket har förändrats.

Har dock lovat mina nära o kära (och mig själv) att inte lägga onödig energi på orsakerna till den förändringen,

den gör bara ont.

Hoppas kunna komma tillbaka nästa år.......


Skorpan   


Ibland gör vi våra utflykter ensamna, och ibland träffar vi vänner som gör oss sällskap.

Här är, fr hö, Kicken, Chicco, Skorpan och Ronja


       

För en tid sedan bestämde jag mig för att ge hundarna egenlagad mat,

istället för som tidigare, torrfoder.

Att det skulle vara bra för dom, det kunde jag ju räkna ut,

men att jag skulle se så mycket förändringar, det kunde jag inte ana.

     


Efter att jag skrev om det första gången, har jag blivit kontaktat av många hundägare,

som ville veta mera och som, liksom jag, numera lagar egen mat.

Visst är det lite mera jobb än att bara mäta opp mängden torrfoder i en skål,

men ser jag till fördelarna är det helt klart värt det.

Bland det första som förändrades var pälsarna.

        


Det bästa av allt, det är nog ändå att var o en kan göra preciiiis som dom vill   



Vår sk "Boot-Camp" är nu över.

En månad när vi hade en träningsplan,

som bl.a innefattade vattentrask och simning.

Ville att formen skulle vara så bra som möjligt när vi åkte till fjällen,

för det har ju tyvärr varit så, att hundarna drabbats

av både det ena och det andra den senaste tiden.


  

En sista koll hos "vår" IR-terapeut, gav ett jättebra resultat.

Allt var UA, och någon mera behandling var absolut onödig.

Mycket glädjande!



Nu blickar vi enbart framåt, backar inte igen.....det som varit har varit, 

ingen idè att vara varken bitter eller ledsen längre, det gör ingen glad.

Näe, bort bort med det gamla....nu väntar så mycket nytt.



Men, ska jag säga en enda sak till, så är det väl min undran över

HUR I HELSKOTTA DET KAN FINNAS SÅ MYCKET ELAKHET?

Kan man må bra över att göra människor illa?

Inte i min värld.




I dag var ännu en underbar dag med vänner.

En helt "knallblå" himmel, och så där lagom varmt i solen, så även hundarna klarade det.



Full fart!!

Kicken, Ronja o Skorpan i ett enda virrvarr....






Joo, det saknas en hund i bild....Han hade viktager saker för sig.....




Åh, dessa gruppbilder......Kan vi gå nu, eller?



Undrar om dom är lika goda som dom ser ut?



Knappt man tror det är sant....men i morgon är det hela fyra år sedan Skorpungen såg dagens ljus

Jösses, säger jag. hur är det möjligt?


Inte för att hon förändrats nämnvärt under tiden som gått, hon är fortfarande samma galna,

busiga, och väldigt skojiga hund, som vi alla tycker så mycket om.


Det ÄR mycket nu.....vet inte om jag hinner skriva något mera här den närmaste tiden,

men ett tu tre, så händer det plötsligt.


Tills dess......


Kramar

Susanne 




Av Susanne - 23 september 2016 21:09



Väntar o väntar...."Var ska vi i dag??"

"Bäst att lägga sig vid bilen, så man säkert kommer med opp på fjällen i dag också"

Så fort frukosten är oppäten, då bara SKA hundarna ut, och till bilen.

Kan man kanske ana att dom tycker det här är lika roligt som vi?



ALLT ställer vi opp på....huvudsaken att matte får sina bilder, liksom   

Som att ligga i en "iglo"


 


En sån här skulle man kanske ha hemma?


 


Gårdagens tur gick till Fonnfjället, och på vägen opp passerade vi Fonnvallen.

Här finns även en väl inredd stuga för övernattning, väl tilltagen, så många kan få rum.

I dessa stugor finns också stora hundburar, så det är inga som helst problem att ha dom med.

Alla är välkomna.


 


Här åt vi en god matsäck, och fyllde på vattentankarna i en av alla fjällbäckar.

Vattnet smakar så otroligt gott.


 


Var så trötta i går, att ingenting orkades med, inte ens kolla bilderna.

Då är man "redigt" trötter.


Men i dag var en ny dag, och vi tog oss till Lofsdalen,

med sina vackra fjäll och många vandringsleder.


Utsikten är milsvid, och så vacker.


 


Just ja, på vägen dit träffade vi på ett stort gäng renar.

Viltstängslet fungerar ungefär lika bra som hemma,

alltid någon som lyckas hamna på fel sida.


När den här renen i princip strök sig mot bilen,

trodde vi nog att hundarna skulle bli smått galna.

Men icke.....dom bara tittade....blev nog vääääldigt snopna.


 


Det finns väldigt gott om renar i dessa trakter,

och en resa hit utan att se dom är nog nästan omöjligt.

Men jag tycker det är himla kul att dom vill visa sig, så jag får dom på bild.


Är lite kluven vad det gäller min önskan att få se björn!

Pratade  med några på fjället i går, som sett en björn straxt innan vi sågs.

Uj uj uj....Finns gott om dom också, tydligen.


 


Har jag sagt att jag älskar gamla fäbovallar, med alla underbara timmerhus   


 


Och en till   


 


Det som hände på fjället i dag, det är något som tyvärr händer.

Men....finns det regler, så anser nog jag att man ska följa dom.

Det handlar om lösa hundar utan uppsikt.

När vi satt oss på toppen av fjället i dag, intog vår goda matsäck,

jaa, då kom en halvgalen hund rusande mot oss.

Någon ägare såg vi inte till då, och när han kom riktigt nära oss,

ja då tyckte även Ronja att det fick vara nog!

  

Stick! sa hon....(eller kanske skrek hon)

Till slut såg vi en ägare, som försökte ropa in sin hund, vilket väl inte lyckades särskillt bra.

Men, han blev nog rätt skraj för Ronja, som då ställt sig opp, och lät sitt allra farligaste.....VOFF!

Allt slutade bra, hunden fångades till slut, och dom traskade vidare.....men inte så mycket som ett ursäkta.


OM det nu varit någon som varit rädd för hundar, då hade händelsen säkert varit hemsk.


Skorpan bland höstfärgerna.


 


Foskan, med all dess kraft!


 


Vilka färger!!


 


Höstlöv, när dom är som vackrast.


 


Och Skorpan igen, när hon är sitt vackraste jag   


 


Väderprognosen har utlovat regn, varje dag denna veckan,

men vi har klarat oss från allt som droppar från himlen.

T o m solen har visat sig, vilket man kan kalla tur.

I dag var nog den molnigaste dagen,

men inget regn alls......inte förrän vi satt oss i bilen på väg tillbaka till stugan. 

DÅ öppnade sig himlen...men vad gjorde väl det då.


Det var årets sista etapp på fjällen, i morgon rullar vi hemåt igen,

och vi är mer än nöjda över vår årliga fjällvecka.


 


Ni som ev inte provat på det här med att vandra i fjällen.......gör det!

Ni kommer inte bli besvikna, jag lovar.

Man blir så fylld av energi, mår så bra.....


Kram

Susanne 

Av Susanne - 21 september 2016 22:12


Ännu en gång blev jag påmind om hur skört livet är.
Allt kan snabbt förändras, från den ena dagen till den andra.

Såå sorgligt, om man då låtit viktiga saker i livet gå till spillo.


FYLL INTE LIVET MED DAGAR,

FYLL DAGARNA MED LIV!


                            

Att ha möjlighet att få göra den här resan varje år,

det är något jag värdesätter väldigt mycket.

Brukar ju säga att man laddar batterierna, vilket man faktiskt gör just här....på riktigt.  

 Här kan man glömma alla elaka "tungor", alla sandlådefasoner, och annat som bara gör ont.

Här tänker man klart, och inser att man faktiskt inte behöver ta någons skit,

inte ska behöva må dåligt över andras beteende.


Det finns ingen bättre plats än den här,

för just rensning av hjärnan.




Ännu en underbar sjö, med det helt klara vattnet.

Simma är alltid skönt, oavsett var man är.....

Hav, insjö, lergrop eller vårt kära rehab, med inomhuspool.


Skorpan på väg att ta sig en rejäl simtur.



"Det var skönt, det där!"

 


Runt hela sjön fanns broar att gå på,

hundarna kunde simma medan vi gick.

Man träffar inte ofta på andra, så här, men i dag mötte vi en ståtlig schäfer med familj.

Ett trevligt möte, med en kille som blev lite kär i tjejerna.   




Paus....(Skorpan håller koll på husses matsäck)




Zoom på Skorpan   
  




Viktigt för oss alla med vila på våra turer.

Vi är ute precis hela dagarna, och det blir ju några timmar.

Målet för oss är ju inte att avverka så lång sträcka som möjligt på en dag, nej nej, långt ifrån!

Det handlar endast om livskvalitèt, vara tillsammans, göra något viktigt i livet....rå om varandra.




Älskar dessa gamla byggen!

Den här är byggd av en Göte.....den lånade vi en stund   




"Eeh.....Har du med något till oss, Husse?"

 

 


Vi fick sällskap av en liten sötnos en bit på vägen i dag.

Han/hon var såå nyfiken på oss, kikade fram bakom varje trädstam.

Såå söt såå söt. 



Det finns nog inte en enda sten i området, som inte Ronja hoppat opp på!!

Och hoppar Ronja opp, då hoppar också Skorpan opp.

Dom sitter sedan där, och väntar o väntar, rör sig inte ur fläcken, även om vi fortsätter gå.

Gissa varför?!

Fotografering!!

Jag måste fota dom!!

Gissa att jag förstört dom totalt.

När jag fotat och dom hört "klicket" från kameran, då kan vi alla fortsätta gå igen.

Ja ja, jag vet, det är heeeelt galet......men rätt kul   




Dagens väderprognos sa:

"Dimma, därefter regnskurar."

Vad fick vi....Lite dimma i morse, sedan perfekt väder för vandring.

Lite sol, lite moln, inte en droppe regn, på hela dan'.

Inget väder är dåligt väder, men får man önska,

så är dagar som i dag dom mest perfekta för oss alla.



Nu hög tid för kartkoll inför morgondagen.

Ska besöka ytterligare en spännande del av området här omkring.


Kram 

Susanne

Av Susanne - 20 september 2016 21:45


Det var ju den där fina fjällsjön vi skulle försöka hitta tillbaka till i dag!
Och vem behöver karta, liksom?

Hade kanske varit bra att slänga en lite koll på vilken

 riktning vi skulle ta.....men äsch, det ordnar sig nog....


"Jaa, vad säger ni.....vilket håll ska vi ta, tycker ni??"

 




"Näe, nu struntar jag i er,,,,,,,Häråt ska vi!"

(Ronja tar saken i egna händer....eller jag menar tassar!"



Vad gör väl det, att man inte går raka vägen till målet?

Det är ju vägen dit som är spännande, och vacker.

Här har vi varit många gånger, strosat omkring i det oändliga,

så att vi inte riktigt hittade rätt direkt, det gör då rakt ingenting.


"Men hallå.....pratade ni inte om att vi skulle få bada?"

 



Så klart det blev bad!

Med lite hjälp från kartan i lilla mobilen, stegade vi rakt på sjön.

Och vattnet var fortfarande lika kristallklart som sist.

För egen del tyckte jag nog det var en aningens kallt, 

vilket absolut inte flickorna höll med om.

Nu blev det bara en liten simtur, sedan lockade matsäcken mera än vattnet.


 



"Vänta o vänta, alltid ska man vänta.....

Ni behöver inte alls grilla korven åt oss, vi tar den hemskt gärna rå....TACK!"

  

 


Hur långt man än vandrar, och hur trött man än blir,

så är man aldrig så trött så man inte orkar med lite bus!

Galna tjejer!

    

  



Men Ronja Ronja....meningen är att man ska lägga en sten på alla stenar,

som för att visa att man gått där,

inte placera en berner där på!



Det händer inte ofta att man möter andra vandrare, men NÄR man gör det,

då kan man vara säker på att det blir en pratstund.....framförallt med Ronja o Skorpan.

ALLA vill hälsa en stund, kela lite med våra björnar.

För samtalen kommer alltid in på just björnar!

Det finns gott om dom här nu, sägs det.

Flera som berättat om möten, eller sett färska spår.

       


Näe, jag nöjer mig nog med dessa två......
Våra mera tama nallar 

  


Vi är ute hela dagarna och bara har det bra, njuter av allt här oppe.

Inga tider eller något annat att passa,

bara att man kanske bör vara hemma innan mörkrets inbrott




Kikade lite extra efter spår av lemlarna i dag, med tyvärr lyste dom med sin frånvaro.

Tyckte jag hörde deras pipande, men dom ville inte visa sig.



Hemkomna efter dagarnas strapatser, stretchas hundarna ordentligt,

och diverse små spår av naturen kammas ur pälsarna.

Har så klart min "livlina" med mig, dvs hundblåsen....Hur skulle man klara sig utan den?


Så kommer kvällen, och man slår ihop i ett hörn.

Det värker, blir lite grinig......men bara för en kort kort stund,

jag tar det, jag har hjälp med mig för det onda.

Valet är mitt, och det  ger mig så otroligt mycket, den här veckan varje år.

Att få njuta med mina   


Kram

Susanne


TJORVEN!

 

SKRÅLLAN!

 

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen


Skapa flashcards