quilaoronja

Senaste inläggen

Av Susanne - 2 februari 2016 19:16


          Tänkte väl att det inte var så mycket att ordna innan vår resa,

men upptäckte att det var ju helt fel!!

Små "saker" som kan vara bra att ha med sig.

Vi överlever säkert utan, ja ja, men nu är det fixat....det jag "råkade" komma på i dag!

 Är nästan säker på att jag kommer på något mera, och fortsätter jag på det spåret,

ja, då lär resväskan vara full innan vi ens lämnat Sverige.     


"High Five" på dig husse"!

  


Lite undrande är jag allt,

över dom papper jag ska få från en instans, angående införsel av läkemedel i det land vi ska till.

Dom har ännu inte dykt opp, och jag börjar fundera över vad jag ska göra om dom inte kommer?

  



Bestämmelserna är stenhårda, och det vore inte kul att stå i tullen utan dom.

Kan bara hoppas och hålla tummarna att allt löser sig snarast.


Det här kallas för att få utlopp för "spring i benen"!



      Söta små bernerben!    



Just nu är det mycket tankar i huvudet, 

skulle kanske kännas bra att skriva av sig delar av dom tankarna här, 

men vissa saker får man vara väldigt försiktigt med.

Så....kanske bäst att låta bli....


Hundpromenader, att bara umgås med Ronja o Skorpan, det gör å andra sidan gott!

Alltid!



Susanne

  

Av Susanne - 1 februari 2016 21:56


     Vi beslutade oss  helt enkelt för att ta reda på vädret, på riktigt, en gång för alla!!!

SMHI fick besök.          

Och hur gick det.....det var stängt, vi kom inte in....

Men nog fick vi lite sol på oss i alla fall.

  


Händer inte så ofta att jag "delar på hundarna".

Tar promenad med en hund i taget, alltså.

Även om jag tycker fördelarna är flera än nackdelarna, att ha två hundar,

så just att koncentrera sig på enbart en hund, och faktiskt träna under promenaden,

det är så klart mera effektivt.


"Det var nästan så man blev lite bländad av solen, faktiskt"



         Det blev en del hundträning i dag,

vilket är så roligt, för man ser verkligen hur kul hundarna tycker det är.

Dom är på tårna, skulle man kunna säga.




Hemma väntade Skorpan på sin tur, men under tiden fick hon "egentid" med husse och lilla Leon,

som varit hos oss hela dagen. 



Tänk att djur har så mycket att ge små barn.

Inte bara det att hundarna vänjer sig vid barn, och lär sig vara försiktiga.

Barn måste så klart också lära sig att visa respekt för djuren.

Det tycker jag är viktigt, och jag njuter av att se dom tillsammans.



Ronja har alltid varit väldigt förtjust i små barn, hon lämnar dom inte ur sikte.

Blir någon ledsen är hon genast där och pussar och slickar, lägger sig nära, som för att trösta.

Nu är just Leon en väldigt glad liten kille, som sällan är ledsen,

inte ens en dag som i dag, när han var sjuk, och mamma o pappa var tvugna att vara på jobb.

Att få möjligheten att hjälpa till med barnbarnen när det behövs, det känns bara bra.



"Jaha, dags att sitta på muren igen.....som vanligt alltså!"

En återkommande uppgift   


Det finns vissa saker som är lite tabu att prata/skriva om, det märks inte minst här.

När man skriver om något som många kanske tycker är "känsligt", 

då stoppar man liksom ner huvudet långt ner i sanden, och låtsas som det regnar....

Samtidigt skrivs det då i stället "privata meddelanden", 

i stil med "bra att det togs opp" "du har så rätt", "jag har känt detsamma".....

Det är lite sorgligt, kan jag tycka, att vi inte vågar stå opp för vad vi tycker.

Stå opp för vad man tycker är rätt o fel.



Ska man leva sitt liv för sin egen skull, eller för någon annans?

Det är inte lätt alla gånger, och man får nog räkna med en hel del prat bakom ryggen.

 Om vi kunde tala öppet om saker o ting redan på "skitsnacksstadiet",

kunde missnöjesförhållanden ändras innan de leder till något allvarligare.



"Har vi tränat klart nu....framåt, backa, ligg,

stå....t o m lite kryp....Kom nu, vi går in på vår grusväg nu, matte!"



Det skadade revbenet då?!

Joo, det onda börjar bli bättre, kanske ska vänta med dom där hastiga rörelserna ett tag till,

men jag är säker på att det kommer va helt ok när planet som tar oss långt bort ska lyfta från Sverige.

Det känns tryggt! 

  


Kram

Susanne

#smhi

#tabu

#missnöjesförhållande

Av Susanne - 30 januari 2016 20:30


                              

Den senaste tiden har allt för många vänners hundar fått somna in av olika anledningar.

Vissa av ålder, men andra av sjukdom som kommit väldigt hastigt.

Det gör mig så ont att läsa, för jag vet hur smärtsamt det är.....hjärta brister en smula,

det gör så fruktansvärt ont, man går sönder.

Och det finns inga ord i världen som kan ge tröst.

Det här är vi alla så medvetna om när vi får hem den lilla underbara valpen,

medvetna om att det kommer hända oss alla en dag, men vi vill så klart inte tänka den tanken då.

Vi önskar att våra älskade vänner ska leva och finnas med oss för alltid.

  

Därför känns det så viktigt att vi tar vara på den tid vi har tillsammans,

verkligen njuta av den, för en dag, då har vi bara minnen kvar.

Nu, efter snart fyra år, då kan jag faktiskt le åt alla fina minnen vi haft tillsammans med Quila.

Men det har varit väldigt mödosamt att komma hit.

Det går inte en dag utan att jag tänker på henne,

men jag vet att hon finns här vid min sida, alltid.

  


"Jag tror jag ska ta och springa bort till dom....dom vill nog säkert leka med mig!!"

Skorpan har just fått syn på en familj...



"Näe du....tror det är bäst vi stannar här, jag VET att dom inte vill leka med dig"



Mamma älg med sina barn!



Tyckte nog att "älgbarnen" stannade opp ibland för att spana in hundarna, 

och vem vet, kanske ville dom busa en stund på åkern?

  


"Dom är väldigt stora, dom där älgarna!"



Det blir rätt stillsamma promenader nu för tiden, 

med två justerade i "flocken"

Husse med sin trasiga kota, och jag med det trasiga revbenet.

Vilken syn!!!



Det börjar bli dags för sennendraget snart igen,

vilket vi sett fram mot varje år vid den här tiden.

Men, i år kommer det inte bli som vanligt.

Allt är förstört, finns ingen glädje kvar längre....

Joo, träna drag kommer vi självklart göra, men det kommer bara bli hundarna och jag.

Vi kommer träna drag så mycket vi bara kan, kanske åker vi på någon tävling om det passar,

men några läger kommer vi inte åka till.

Det är verkligen hemskt tråkigt att det blivit så här,

det finns inte många möjligheter att träffa några av dessa människor som brinner för samma sak.

Människor som vi lärt känna och tycker om.



Nu är det som det är, det som skett har skett, och går inte att glömma.

Jag har gråtit så mycket över det här, men insett att det inte hjälper alls.

Det här ska göras med glädje, och finns inte den, då går det inte.

"I am what I am!"



Kan konstatera att det är smärtsamt som tusan att skratta, hosta, djupandas med ett "trasigt" revben.

Att nysa vågar jag inte ens tänka på hur det skulle kännas....AJ AJ!

  



Kram från mig

Susanne

#guile

#betrayal

#ajattskratta

Av Susanne - 28 januari 2016 20:30


     ....över kanten, så sa det "KRAS"!             

        





Man undrar ju stilllsamt hur skör man egentligen är???

Håller jag på att vittra sönder, eller?

Kom i håg....det jag skriver är ironiskt menat, jag menar inte alltid allvar 

  


Även i dag var vi och simmade.

Vi kör ett "träningsschema" för en tid.....för att vi vill det helt enkelt.

Jag tycker om att ha en plan, och vi har alla haft en bra vecka, både hundarna och jag.

I dag var väl inte den bästa dagen för min del, jösses så klantigt!


Det märktes stor skillnad på hundarna, mera fokusering, skulle man kunna säga.

Och jag lovar, hade jag inte sett hur mycket dom tycker om det här,

hade vi så klart inte ägnat det så mycket tid.

Jag gillar att göra andra glada, även hundarna!



Men så hände det där.....kraset och knaket.

Hängde mig över kanten på poolen för att få tag i en grej som höll på att flyta iväg i vattnet.

I stället för att bara strunta i det, och i stället fiska opp den där saken med håven, 

kämpade jag för att nå......bröstkorgen trycktes mot den hårda kakelväggen, 

vred till mig, snett o tokigt....och KNAK!

Det gjorde så in i ......ONT   

Första tanken var att det kan inte va möjligt, man kan inte knäcka sitt egna revben,

men joodå, det går så bra så.

Bara en spricka, men inte mindre ont.


"Men vad gjorde du, matte???"

 


Som tur var hade vi sällskap på simmet i dag, för lite tufft var det med vissa armrörelser, 

men ändå trodde jag nog länge länge att det onda skulle gå över.

Det var nog något annat som knakade, tänkte jag, det släpper snart.

Det släpper inte!!!   

Man gör ju inget åt dessa skador, dom läker av sig självt, tack o lov.

Kan bara skratta åt mitt beteende,

jag måste nog bli påmind om att kroppen inte är 25 längre.

  

Det värsta är att andas och skratta, två saker som är super superviktigt i mitt liv!!!

  


Här står Ronja och tjuvkikar på bästa kompisen som simmar.

Smart att kunna se på rörelserna ordentligt.

Skorpan fick "Med väl godkänt" av Ronja!!

  


Nyfiken i en strut.

"Vad är det här för kamera, matte?"


(Här ser man kanten som jag hängde mig över....stenhårt)


Tänka sig....man kommer ut till bilen, och solen är där!

Glad är vad jag blir!



T o m blåsten som svept över oss i dag hade mojnat.



Söt-Skorpan   



Tur i oturen att det onda sitter på vänster sida, annars hade det blivit tråkigt,

riktigt tråkigt!


Nu undrar man....har jag en jäkla otur, eller är jag bara väldigt klantig?

Eller både och kanske!


Kram

Susanne

#hängdemigöver

#revbensskada

#ontsåinihoppsan

#inteskrattaoandas


Av Susanne - 26 januari 2016 21:20


Nääe, det är väl så att du "hamnat mellan stolarna"?!

DET där har jag hört förr, ett beprövat talesätt inom många områden.

I dag handlade det åter om sjukvården i detta landsting.

BEDRÖVLIGT!

                    


Den här gången gällde det inte mig, utan maken.

Efter hans fallolycka, har det varit ett heltidsjobb att hinna med alla undersökningar och provtagningar.

Jösses!!

Det man har ägnat mest tid åt är alla "bifynd" som hittades på några inre organ.

"Var inte oroliga nu" "Det här behöver ju inte vara farligt" "Det kan vara godartat"

OSV....det var kommentarer vi fick.

Gissa om man blir orolig då!



Den kotfraktur som fallet orsakade, den sas det inte ett ord om, inte av någon!

Inte förrän i dag, då det ifrågasattes varför han börjat jobba igen??

Det tar minst 4 månader innan frakturen är läkt.

Så nu hade då skadan förvärrats, pga för tung belastning.

Kul....NOT!



Det är helt otroligt vad tid allt tar som måste ordnas nu.

Ska man dessutom ha tag i någon viktig person via tfn,

då får man snällt vänta....ibland i timmar, på att komma fram.

I regel blir man inte mycket klokare efter det samtalet heller.



Hur som helst, vi simmade i dag igen.

Har en liten "plan", 

att vi simmar tre ggr i veckan, varannan dag, nu innan vi ska åka iväg.

Från början tänkte jag att det var smart när det nu är så hiskligt halt på våra vägar,

rena rama isgatan här hos oss, och svårt att gå.

Simning är så väldigt bra träning, OCH Ronja o Skorpan har inget emot det,

det märks liksom rätt tydligt!



   Lite tidspress i dag, men inget problem alls.

Är så tacksam att jag får så mycket "hjälp" med tider!

(Tack, Sussie   ) 



"Ååh, vad länge Skorpan får simma....mycket längre än mig!!"

"Är det inte min tur snart.....?"

 


Duktig Skorpan.....Jobba på med bakbenen!!




Trötta, och jag tror rätt nöjda efter dagen!

Snarkar så rutorna skallrar här hemma nu.....




Kram

Susanne

Av Susanne - 25 januari 2016 21:45


        Nu så, nu hoppas jag att allt blev som det skulle!

Allt är ifyllt och inskickat, kopior på det mesta.

Alla dokument som var tvugna att fyllas i, allt skulle dom veta....bara för en semesterresa.

Självklart förstår jag, och jag opponerar mig inte för bestämmelserna vid inresa i landet.

Nej då, det som är skrämmande är att ingen vet vad som gäller.

Vilka regler som man SKA följa.

Alla verkar åka på vinst och förlust, eller är det bara okunskap.

Det enda jag visste var att reglerna i Thailand, för införsel av narkotikaklassade läkemedel,

dom är otroligt stränga.

Dödsstraff, som oftast omvandlas till livstids fängelse.

Och jag ju säga utan att blinka eller ens behöva betänketid....

DET SKA INTE HÄNDA MIG I ALLA FALL!!!


"Var är snön, matte??"

 


Jaja, vi har i alla fall fått njuta en liten tid av snön, och kanske kanske kommer det lite mera.

Dagar och väder som i dag, det är inget jag drömmer om precis....grått grått grått.

Det blir liksom aldrig ljust!


    


Stövlar på, så slaskade vi i väg på vår långpromenad.

Det är ju strunt samma.....det är skönt oavsett väder, att komma ut med bästa sällskapet.


Här var det minsann muntert!!!

Har ni sållt smöret o tappat pengarna, kan man undra?



Nog ser man en rätt stor skillnad!

Dom ser betydligt gladare ut när solen lyser, hahaha!



Hade varit spännande att kika in här, men det bär liksom emot att titta in,

även om det absolut inte bor någon där, ladan har stått tomt i massor av år.


 


"VAA!??"

"Varför vill du inte att vi rullar oss i leråkern för???"

"Vi ska försöka att inte bli så smutsiga!"






Tuffa lekar, som båda älskar!



I dag har varit en riktigt hundig dag!

Har enbart ägnat oss åt promenader, lekar, och tränat en del.

Vi HAR haft roligt, även om dagens bilder ser urtrista ut......

  


Känns så himla skönt att äntligen fått färdigt skrivandet till myndigheterna.

Hoppas nu jag får en återkoppling om att dom mottagit allt, och att det är RÄTT!!


Inte långt kvar nu.....


Kram

Susanne 



Av Susanne - 24 januari 2016 20:45

   

     Simma simma, vi älskar att simma!

    Vi kör in på parkeringen, med två tokstollar bak i bilen,

Skynda Skynda, ylar dom båda.



Att simma är så roligt, och samtidigt en toppenbra träning.

Hade tänkt köra lite extra med dom båda, innan vi ska vara ifrån varandra under 2 VECKOR!!

Fattar ni...TVÅ VECKOR!

Uj uj...


"När är det min tur egentligen?" undrar Skorpan....



Fuskhundarna!!

"Ha ha, mig lurar ni inte, mina små vänner."

Fick ta av flytvästarna redan från början i dag,

trots att dom haft en pytteliten storlek, mot vad dom skulle behöva.

Dom båda damerna tror tydligen dom är på SPA-bad,

och kan flyta omkring o bara ha det skönt i bassängen.


      


Blev så full i skratt åt Ronja, som när hon kom i vattnet utan flytvästen,

liksom skönk med baken...."Ja visst ja, bakbenen var det ja!"

Dom är viktigt att röra på.



"Visst är jag duktigt, va?" Och det är hon verkligen....Skorpungen   



I fönstren på poolen är det lätt att avslöja fusk!

Ronja, med godkända bensparkar.

  


Koncentrerad, fokuserad, Skorpa    

5 minuter simning, pusta.....10 simning, pusta......10 minuter simning.....

Schamponering.

Det tar sin tid, men det är så kul.

I dag var även husse med, vilket gjorde det ännu roligare än vanligt.



Väl hemma återstod blåsen.

Och inte att förglömma, kamningen.


"Jisses, så trött man blev i dag då!!"


Natti natti Skorpan      



Kram

Susanne

 

#hundsim

#fusksim

#baktung



Av Susanne - 23 januari 2016 19:40



Aldrig kunde jag väl föreställa mig den här känslan för 35 år sedan?!

Att vi skulle få uppleva det här fanns nog inte ens i min fantasi.

I dag firade vi vår äldsta dotter, som föddes för snart 35 år sedan, 

och jag frågar mig "HUR ÄR DET MÖJLIGT?"
   


  35 ÅR!!

Det låter så otroilgt mycket i mina öron.

Att vi dessutom blivit så många i familjen, det känns magiskt nästan.

 I dag lyckades vi få till det så att ALLA kunde vara med.

 Jag njöt verkligen....

3 barnbarn, kusiner, dom "goaste' ungarna" som finns,

 och alldeles snart kommer dom vara 5 till antalet.

Vilken dag   


Lyckligt ovetande om allt detta, det är så klart hundarna.

Dom är så glada om dom bara får det dom gillar mest,

Långa promenader, lek o skoj, något ben då o då, och kanske framförallt.....vara med!



Skorpan på språng....



Tavlan av Ronja är nu helt klar, 

och jag tittar ofta på bilden av den.

Är så imponerad av hur man kan lyckas?

Den är så fin!

Så detaljerad.......målad efter ett foto.




Har fått frågan av denna konstnär om hon skulle få måla av även Skorpan.

Hon hade sett en bild som hon tyckte skulle bli perfekt.......och vad svarar man på det?

Jaa, förstås!


 


    Hoppas en dag kunna njuta av två fina tavlor på vår vägg.




I dag har varit en dag som jag kommer bära med mig länge länge, 

en dag med det absolut bästa i vårt liv.

Våra kära.....


Kram

Susanne






TJORVEN!

 

SKRÅLLAN!

 

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen


Skapa flashcards