quilaoronja

Senaste inläggen

Av Susanne - 18 april 2022 23:21


Hej!

"Familjeträff" i dag!

Två av Tjorvens söner med husse o matte häsade på.

Sol, bad, matsäck, korvgrilning, vad mer kan man begära!

Diezel, Melker, Skrållan och Tjorven.

Mamma med tre av sina "små"      

 



Att Tjorven mår bra igen, det syns lång väg.

  




Även Skrållan såg ut att njuta av att få simma i sjön igen 

  

   



Skööönt!!

 



Tjorven håller koll på sina barn på bryggan.

Dom tre små rumporna   



Vänta på mig!!!

Diezel på språng   
 



Men hallå!!!

Blir det någon fika, eller??

  

Tjorven och Melker väntar o väntar....

 


Tre av fyra!

Skrållan, Melker och Tjorven.

(Diezel hade inte tid)

  



Det var vår dag, och den var toppen!

Hoppas ni alla fått njuta i vårsolen  


Ses snart igen   


Susanne 

Av Susanne - 16 april 2022 22:25


Hej!

Det här blir ett inlägg om en otäck händelse, som jag inte riktigt förstår.

Vad var det som hände egentligen, och varför?!?!


Först vill jag också säga att Tjorven i dag mår bra igen, tack o lov.


 


En helt vanlig dag, solsken, glada hundar, lång promenad i skogen.

framåt kvällen reagerade jag på att Tjorven började flåsa....som om hon sprungit ordentligt.

Konstigt, tänkte jag, hundarna hade båda legat o sovit.

Flåsandet ökade......och ökade????

Fick en enormt otäck känsla i magen....det här är inte ok alls.

Tog en temp på henne......39', vilket inte i sig var så oroväckande.


Min känsla sa mig att det här kommer inte gå bra......men det gick ju så snabbt?

Ringde närmaste djursjukhus, som straxt skulle stänga för dagen.

Dom hade FULLT!!

Panik!!

"Jag tror inte hon kommer klara sig?, sa jag! Hon är såå dålig!!

Efter prat med veterinär fick vi komma med Tjorven.

Är så tacksam....


När vi väl kom fram, hade Tjorvens status förvärrats avsevärt, hennes temp steg och steg, 

och snabbt gick det!

Kunde hon blivt förgiftad??? Men av vad??


När termometern närmade sig 41', sa veterinären,

"Går den över 41-strecket vet jag inte om vi klarar det här"

PANIK!!


Under den här tiden togs det massor av prover, hon fick kräkas,

hon fick smärtstillande och febernedsättande, hon röntgades både här o där.

Allt var utan anmärkning!!!

Nu var det bara att hoppas på att den stegrande febern skulle stanna av, 

och vända nedåt.

Klockan var mycket, alla jobbade på övertid för att rädda min hund.


Att åka till ett nattöppet djursjukhus fanns ingen tid till, så Tjorven fick stanna där hon var.

Hon lades på dropp, och jag fick vända hemåt utan hund.

Personalen hörde av sig vid minsta förändring,

och gissa att jag blev lycklig när meddelandet om att febern nu vänt kom.


Den här bilden är från i dag!

En glad och pigg Tjorven igen.

Hon har tagit det lugnt en tid, och ätit antibiotika så.

MEN VAD HÄNDE???


 

Och visst ställer man sig frågan, kan det hända igen??


Vi kan bara fortsätta ta vara på livet med våra hundar, så länge vi får.

Det här är Skrållan, som var så otroligt ledsen när hennes mamma blev sjuk o inte var hemma.

Vilsen liksom.

Nu håller hon alltid ett öga på Tjorven.




Fina lilla Skrållan    




För bara två månader sedan låg Skrållan på operationsbordet!

Livmoderinflammation!

Hon har verkligen repat sig över förväntan.


 



Skrållan och Tjorven     


 


Har någon av er varit med om något liknande?

Inga andra symtom än hög feber.....konstigt....


Var rädda om er och Glad Påsk!

  

Kram Susanne

Av Susanne - 14 april 2022 23:00


Hejsan (igen)

Bloggandet har helt legat nere under lång tid nu, men jag har många gånger saknat det.

Kanske framförallt skrivandet.

Satt och funderade över alla mängder av bilder som jag tagit under årens lopp,

och vad jag skulle göra med dom?

Fotoalbum är ju inget man har i dag,

och att titta på bilder i en mobil eller dator blir liksom inte av. 

För att bevara bilderna, och skriva några rader om dom här, det är rätt smart egentligen!

Så, mina vänner, nu kör vi igen   


Såå mycket har hänt, både positiva och negativa händelser (som det ju är i livet)

Men det som handlar om hundarna i mitt liv, det tänkte jag skriva ner här!



Det här är våra två berner, Tjorven och Skrållan.

     




Skrållan är en av Tjorvens egna valpar, vilket känns extra roligt.
Hon föddes,(tillsammans med sina 6 syskon) samma dag som första fallet av Covid-19 i Sverige.

Alltså i Mars 2020.
 




Söt som socker(men jag är ju lite partisk)   





Bild på Skrållan i dag!

En fin tjej, med massor av kärlek.

Hon har tyvärr varit med om så mycket tråkigheter i sitt korta liv,

bl.a opererats för en skada i en armbåge i tidig ålder, med lååång rehabilitering som följd.

Hon drabbades även av livmoderinflammation ganska nyligen, och livmodern fick opereras bort.

Just den händelsen är inget konstigt längre här, tyvärr,

ALLA våra bernertikar har drabbats av detta.

Men nu då, kan något mera hända???


   




Även Tjorven har varit hårt drabbad av "tråkigheter"   

Nu senast en förgiftning, som krävde intensivvård....hon var riktigt riktigt sjuk,

det såg ett tag ut som hon inte skulle klara sig.

Men, Tjorven är en kämpe, gav inte opp, och nu är hon hemma med oss igen.

Tack o Lov!!

(Vad hon blev förgiftad av, det är ingen som kan svara på)

Kommer gå in lite djupare på denna händelse lite senare,

tror att det kan vara upplysande om hur snabbt och illa det kan gå.

Jag själv skulle önskat att jag visste mera......





Mor o dotter, som fullkomligt ÄLSKAR vatten!

Dom har längtat efter att isen skulle släppa på "vår sjö"


   


Tjorven igen!

Hon blir 6 år i sommar  Jösses vad åren går fort!!





En nybadad lite Skrållan, fluffig och luktar gott!


 




Här lever och bor vi!


 


Si så där ja!

Nu har i alla fall några av alla foton fått lite text,

och dom finns bevarade på ett kul vis, tycker jag.


Hoppas att vi kan få kontakt med alla våra bloggvänner igen, det vore så kul.


Önskar er alla en solig helg och Glad Påsk   


Susanne

Av Susanne - 14 oktober 2019 21:25



Hejsan igen alla vänner!


Det är ju "bara" hundar....djur....inte alls som en människa....eller?

Precis dom orden kan man få höra när man drabbas av det där vi inte ens vill tänka på.

Att en mycket kär och omtyckt vän/djur/hund drabbas av en livsavgörande sjukdom eller händelse.

Men för mig, och många många med mig, betyder det mycket mera än så.

Allt stannade....


Nu har det gått över ett år sedan allt det hemska hände,

och visst vänjer man sig, liksom accepterar det, men man glömmer aldrig någonsin.


Nu finns Tjorven här, hon har hunnit bli tre år och precis haft en kull valpar.

 Två underbara gossar, som bor med dom bästa familjerna.


Dessutom finns Bernice hos oss sedan ett år tillbaka!

Hon är två år, och kom hit som "sällskapsdam" åt en bedrövad Tjorven,

som just blivit helt ensam i flocken.

Tänk så underbart med fina vänner, som alltid finns där i kriser.

Vi är så tacksamma att denna underbara hund får vara hos oss så länge.


Har kännt att det nog skulle vara roligt att starta opp med skrivandet här igen.

Och så klart en o annan bild därtill.


Så här kommer den första bilden på lååång tid.....Finaste Tjorven!



Hoppas vi ses här!


Kram

Susanne




Av Susanne - 27 augusti 2018 22:51







Det är med tårarna rinnande och ett brustet hjärta,

som jag skriver detta inlägg.

Det var ju det här året allt skulle bli bra, nu kunde väl inte mycket mera hända....eller?



Förra veckan somnade Skorpan in för gott 😢

Jag har fortfarande inte riktigt förstått att det hänt....

Vår galna, underbara tjej.....du hade massor av år kvar leva.

5 år....💔



 


För fyra år sedan höll vi på att förlora dig, men hann precis in till djursjukhus i tid.

Då hade en hel majskolv fastnat i tarmen, efter att ha legat i magsäcken o skvalpat, i FEM veckor!

Men du var så stark! Trots allt som följde med denna operation.

Infektion i buken, många och långa sjukhusvistelser, lång konvalescens osv.


Denna hemska händelse satte tyvärr spår för resten av ditt korta liv.

Tarmar o buk blev aldrig riktigt ok igen.


Skorpan har i perioder haft mycket problem med magen, 

och vi har verkligen provat ALLT.

Experterna är många som träffat henne, men trots dagens fina veterinärvård har ingen kunnat hjälpa.

Allt har liksom varit chansningar, vi provar det här...eller kanske det här.



En av dom bästa sakerna Skorpan visste, det var VATTEN!

Vatten i alla dess former, då njöt hon i fulla drag.



Hon hade en kronisk inflammation i tarmen.

Kan jämföras med Crohns syndrom hos människor.

För varje "skov" hon hade, blev tarmen mer o mer förstörd.


Hur hon kunde vara den hon var den här tiden, är för mig en gåta.

Hon hade rasat i vikt, inga muskler kvar alls,

vilket kanske kunde förklaras med all kortison.

Så sent som för drygt en vecka sedan, var vi på Medevi Mässan,

där hon var såå glad o pigg. (Trots en dålig mage)

Hon hade fått en helt ny medicin, som vi ännu en gång hoppades skulle hjälpa.


Skorpan drog t o m sennenvagnen med glatt humör, vilket hon inte orkat på länge länge.

När vi kommit hem från denna härliga helg bland hundmänniskor,

märkte jag att något inte stod rätt till.

Joo då, hon försökte nog dölja det, men det fick inte längre.


Hon blev bara sämre o sämre, och för första gången på all denna tid, så ville hon inte äta längre.

Det här gick inte längre......man känner det så starkt, bara genom att möta hennes blick.

Hjälp mig matte....


 

 Skorpan släppte inte min blick innan hon somnade in i min famn.

Ingen hade förstått hur sjuk hon egentligen var, för det dolde hon väl.


Men under dom sista timmarna i livet, stängde hela hennes kropp av,

organen slutade fungera, cirkulationen gick på sparlåga.

Hon blev så kall...😢


Det känns så overkligt det som hänt, att inom loppet av några månader förlora två älskade tjejer.

Tre har blivt en......


 


Tjorven var vid Skorpans sida hela tiden, sa farväl på hundars vis.

Slickade hennes öron, ögon, och nos.


Alla hundar är egna individer, alla är så speciella på sitt sätt,

men kanske hade just Skorpan o jag fått ett extra band.

Hon har genomgått så mycket i sitt korta liv, och jag har alltid varit vid hennes sida.




Tjorven i dag på en brygga vid "vår" lilla sjö....lite vilsen kanske....

Från att aldrig varit en ensamhund, att alltid haft två vänner nära,

till att nu bli själv. 

Klart det måste märkas för henne.......lilla gumman ❤️




Två lysande stjärnor på vår himmel, Skorpan och Ronja. 

❤️❤️


 


❤️

För alltid i våra hjärtan.


 



Saknaden gör så ont så ont 😢


   


Det är konstigt hur dagarna kan fortsätta gå o gå?

Hade önskat stanna tiden.....

Samtidigt vet vi ju alla djurägare, att dessa dagar infinner sig, hur vi än protesterar.

Och vår plikt att hjälpa kanske kan tyckas grym för några,

men det är en skyldighet vi har.

Alltid se till djurens bästa.


Det var tufft att skriva detta nu, med tårar som inte vill avta

Jag vet att många hade en slags "relation" med Skorpan, hon hade liksom den effekten på folk.

Glad o positiv, och lite smått galen....(vilket jag älskar)

En helt underbar hund.


Tag vara på VARJE dag, njut av livet.


Kram

Susanne





Av Susanne - 13 april 2018 23:00


Mycket i livet är mycket smärtsamt.

Att få reservdelar insatta i ryggen för att kunna gå o stå,

att få en knäprotes insatt efter ett trauma,

Det gör ont som tusan!


Men det är ingenting i jämförelse med smärtan när hjärtat brister,

och det har nu hänt.

Jag vet, det blir lättare var efter tiden går, men just nu känns det inte så.


Vår älskade, underbara, finaste, bästa, kloka Ronja har lämnat oss.




Det är fortfarande svårt att förstå, och i våra hjärtan finns hon för alltid.

Allt gick så otroligt fort.


 


Älskade att arbeta och träna, och SIMMA!


 



Och så klart, att spåra!

Hon var en riktig stjärna.


   



Ronja fostrade också sina två yngre vänner, Skorpan och Tjorven,

hon hade alltid full koll.


 



I söndags fick Ronja somna in, lugnt o stilla i mitt knä, med sina båda vänner vid sin sida.

En mycket aggressiv form av bindvävscancer var något som inte kunde stoppas.

Hon blev 9 1/2 år.




Nu finns ingen smärta mera, nu kan hon springa och skutta som hon vill, träffa alla sina vänner. 

Och en dag, då ses vi igen, älskade hund.

Du fattas oss alla, för alltid   

   


Kram

Susanne

Av Susanne - 4 mars 2018 21:56


Tjorven Ronja Skorpan.....Härligt med snö!!



Så mycket som hänt, och så mycket som händer.

Samtidigt rusar tiden i en rasande fart.




Snart har det gått ett helt år sedan jag skrev här,

det har verkligen inte funnits varken tid eller lust/ork.

Men nu känner jag mig riktigt laddad för att "klada ner" lite om våra bernerdagara igen.

Bara en liten detalj kvar, innan jag ska skriva......allt.




I morgon är det dags för ännu en operation, och trots att man börjar bli van,

så finns så klart en stor oro.


Den här gången är det Ronjas tur, och jaa, jag vet, hon är en äldre dam,

men vi har absolut inget val.


  


Hon är stark, hon är envis, det kommer gå bra....MÅSTE gå bra!!


Tack o kram till er alla som stöttat o kontaktat mig under en jobbig tid    


Susanne

Av Susanne - 24 april 2017 19:18



Joorå......det börjar arta sig i flocken!!
Ingen är lyckligare än jag, så klart......(Joo, kanske några till)


Skorpan mår bra, Tjorven mår BRA, (äntligen) och vi kan börja leva det där hundlivet vi älskar,

med sköna promenader.

Utforska nya platser, nya skogar, nya äventyr helt enkelt.


Skorpan och "lilla prinsessan" Tjorven!



Finns nog inget bättre än att se glada, pigga hundar...




Skorpan ÄR en mycket speciell individ, på flera än ett sätt.

Att lära känna henne på riktigt, förstå henne, det har tagit lite tid och kliande i håret, 

men i dag kan jag bara säga att det har varit värt varje dag av "bekymmer".

 



Så har vi då så klart, vår "gamla dam".
Ronja, alias "klok-som-en-bok".


"Vadå gammal???"

"I min värld är ålder bara en siffra"




"Näääe, nu kan jag inte sitta stilla längre....!"

Svårt det där, när benen är fulla av spring, tycker Tjorven.

 



En kompis med på promenad!
Kicken, som väl inte riktigt är överförtjust i en "smått galen bernervalps" framfusighet.




"Men Kicken.....jag tycker ju om dig.....kan pussa lite på dig om du vill!"

 

 



"Haha, jag veeet att han kommer gilla mig jättemycket väldigt snart.....eller vad tror ni?"

   



Gruppbildsdags!

Ronja, Skorpan, Tjorven och Kicken!




Fina Skorpan ❤️ 




Tre trallande jäntor!


   


Hoppas jag inte gör bort mig nu, när jag törs skriva att alla tre hundar äntligen mår bra.

Och dessutom gör dom det samtidigt!!!

Fantastiskt!


Happy happy Me 


Kram kram

Susanne



TJORVEN!

 

SKRÅLLAN!

 

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen


Skapa flashcards