quilaoronja

Senaste inläggen

Av Susanne - 24 februari 2016 17:39



Beostare, en vacker fågel med otrolig "sång".

Man hör den väldigt ofta, kan säga att jag blir glad av dess läte.

Vi har ett par boende som grannar.



Hemkomna till "vårt" hus efter några dagar på resande fot.

En otrolig upplevelse på många sätt, 

att få möjligheten att se allt detta.


Tycker om att ta reda på fakta om saker o ting,

oavsett vad det gäller,

så nu har jag pluggat lite.


Ön vi bott på heter alltså Koh Chang.


Den är Thailands tredje största ö efter Phuket och Koh Samui.

30 km lång och 10 km bred, stort som halva Phuket och är till stor del oexploaterad, 

cirka 75% av ön är täkt av regnskog .

Ön ligger 320 km sydost om Bangkok, och väldigt väldigt nära gränsentill Kambodja!


Det är ganska nytt med resenärer till ön.

Inte förrän 1997 byggdes vägen till västra sidan, där vi bodde nu.

Förr var det mest backpakers på ön, som inte behövde varken hotell eller hus att bo i.

Det gick säkert bra med en hydda på stranden.

😊


Hade svårt att se antydan till elefanthuvud först, 

men, med lite fantasi så ser jag ju att ön faktiskt ser ut som det.

Här ser man även Ban Phe där vi bor.



Ett otroligt rikt djurliv här.

För mindre än trettio år sedan, fanns det tigrar just där vi hyr huset.

En hisnande tanke.


Ingen bild på någon kvarglömd tiger, 

men väl en stor vacker fjäril!

Ingen klar bild......men den är 10 cm bred!!!

Enormt stor!


 


Vi gick ut och kikade på balkongen innan vi lämnade hotellet i dag.

Massor av apor!

Eller, mera riktigt, makaker.

Dom var helt klart ute efter något att äta.


"Ok, vi kommer opp!!"

Hur skulle det gå till, vi bodde flera våningar opp, en husvägg kunde dom väl ändå inte klättra på???


 


Joorå, det fick så bra så!


 


Roligt att se!


 


Stannade till på en balkong och spanade.....


   


....på dom små aporna som lekte i träden nedanför.


 


Bananer är supergott, om man är apa!

Mmm.....



Koh eller Ko betyder ö och "Chang" betyder "elefant" på thailändska.

Men sitt namn har ön fått av att den till sin form liknar ett elefanthuvud.

 

Att färdas i Thailand kan ske på så många sätt.

Så smart den var, hotellets "Cable Car"!

Vägen opp för berget hade jag aldrig klarat, galet brant!

Den här gick sakta opp opp, genom djungelliknande område.

Att åka hela vägen tog 5 minuter.

En mycket behaglig resa.


   



Något som var väldigt populärt på stränderna på ön var gungor.

Stora gungor med plats för två

Där kunde man sitta och gunga ut över vattnet, och samtidigt se solnedgången.


 


Jaa ja, jag bara babblar o babblar.....men det här blir en form av "resedagbok" fär min del.

För jag vet precis hur det kommer bli, man har massor av bilder från resmålet, oftast kanske bara på datorn.

Det händer inte så väldigt ofta att bilderna i ett fotoalbum kommer fram för beskådning.

Tycker om det här sättet att spara på minnen.


Några har "messat" och frågat hur jag mår, (med tanke på revben, rygg, m.m )

Jag blir så rörd över er omtänksamhet. Stort tack till er 

Klart det känns, klart det är lite tufft, men jag har valt själv.

Jag vet vad som gör ont och varför, då blir det lite lättare, tycker jag.

Vägrar låta mig nedslås av mitt mående, inte min grej,

och jag vill inte prata om det heller.



Nej tusan, vad klockan är mycket! 

Mycket mera än hemma.....6 timmar ;-)



Slut för i dag

/Susanne

 

Finaste Skorpungen!

Kan väl inte utesluta en hundbild heller 





Av Susanne - 23 februari 2016 17:27




 

  


Det spelar liksom ingen roll hur bra man har det,

hur mycket man får se o uppleva,

så nog sjutton saknar man Ronja o Skorpan så in i hoppsan mycket.

Har aldrig varit ifrån dom mera än en vecka tidigare,

så nu är det tufft läge.


Ååh, vad roligt det ska bli att träffa dom igen ❤️❤️🐾🐾


Har jag sagt att jag tycker väldigt mycket om hundar? 😍😉


Tilläggas ska att jag så klart även längtar till våra älskade barn/barnbarn.

Men dom kan man ha lite kontakt med så här, från ett annat land 📲 💻 ❤️




Höjden av "otur", eller vad man nu ska kalla det 😕

Den efterlängtade djungelpromenaden till ett vackert vattenfall,

fick ställas in i dag, pga vattenbrist!

Alla vattenfall i den här djungeln är torrlagda, av den nkal anledningen att det sällan regnar.

Vi kom bara till skylten....

STÄNGT!!


Lite synd tycker jag, för det hade jag sett fram mot.

Men men, det blev utforskning av en del av den enorma strandremsan i stället.

Skönt att strosa fram i det behagliga vattnet.


Ätit en god middag på stranden nu i kväll, 

så nu väntar sängen.

I morgon är det dags att lämna denna ö och bege oss "hemåt" igen,

till huset i Ban Phe.


Dessa vackra solnedgångar kan jag inte riktigt få nog av,

därav tjatiga bilder.


 


Over and out från Koh Chang


Kram

Susanne



Av Susanne - 22 februari 2016 17:57



Det tog några "timmar",

lite annorlunda färdsätt mot vad vi är vana vid kanske.

Som den färja som skulle ta oss till slutmålet.

Såg väl inte ut som den mest sjösäkra......


  


Sakta men säkert närmade vi oss den ö som vi så gärna ville se.

En pytteliten hamn som välkomnade oss.

Nu skulle vi bara få tag i någon som ville köra oss den sista biten....

Inga problem, packade in oss i en "farkost" som hade lite märkliga ljud för sig,

rassel o skrammel.

Opp opp opp, högt i bergen,

och så ner på andra sidan.

Trodde nog ett tag att bilen skulle ge opp helt,

men med envishet går allt!


 


Framme!

Utsikt från vår balkong, högt högt opp i bergen.

Runt oss finns bara djungel.


 


Nya grannar har vi fått.

Aporna tittar nyfiket På oss.


 


Så häftigt!!

Apor precis utanför fönstret.

Blev varnade att inte ha dörr eller fönster öppna, 

då får man lätt besök.


 



Vatten av olika slag.


 


För att ta sig opp eller ned från denna höjd, det är verkligen jättebrant,

då får man åka med den här vagnen.

Den går på räls, och fungerar som en hiss.

Bara att trycka på en knapp så kommer sakta men säkert, och släpper sedan av oss på önskad hållplats.

Cable Wagon, tror jag den hette.



Bilden ger ingen rättvisa åt hur brant det faktiskt är.

Känns som lodrätt rakt ner.


 


Åt en bit mat på stranden, och njöt sedan av den fantastiska solnedgången.


   


Lyckades t o m fånga den i handen, men den kommer snart släppas igen.



På några få minuter försvann den bakom den närliggande ön.

"Vi ses i morrn!!"


   


Vad gäller vårt boende, så har jag aldrig någonsin sett något liknande.

Finner inga ord som kan beskriva det ordentligt.


I morgon ska vi utforska ön lite mera.

Bl.a lär det finnas ett helt magiskt vattenfall......



Läääääängtar!!!!!

Våra fina flickor, ska bli såå underbart att ha er strax intill snart igen

❤️🐾❤️🐾❤️

 



Kramar 

Susanne



Av Susanne - 21 februari 2016 17:49



Vaknade av ett märkligt ljud.....REGN??? 

Ja, faktiskt.

Men jag tycker nog det kan kännas rätt skönt, och det brukar ju aldrig vara särskilt länge,

inte heller denna dag.

Blev hämtade i bil för att ta oss till en strand lite längre bort.

Inte mycket människor alls, några få som trotsade det molniga vädret som rådde en stund.

Och värmen var det verkligen inget fel på.



Maken och jag bestämde oss för att vandra utmed stranden när vi skulle hem igen.

Jag älskar att gå, gör det vareviga dag hemma, så man började få lite abstinens nästan.

Visst, det är varmt här, men man kan alltid slänga sig i havet om man skulle behöva svalka.


Nu fick vi se en helt annan del av denna plats.

Små hyddor utmed i stort sett hela stranden, där man kunde få sig en bit mat,

något att dricka, eller kanske en massage.

Det man slås av när man går så här, det är att ALLA människor man stöter på är så fantastiskt trevliga.

ALLA thailändare vi mötte, mötte oss med ett stort leende,

och ev några ord på något blandat språk.


 


Den här delen verkar ha varit ganska stort o fint förr i tiden.

I dag ser man mest "vrak" av en svunnen tid,

stora hotellkomplex som bara lämnats åt sitt öde.


 


En stor semesterby, med mängder av bungalows,

som i dag står där och ser spöklika ut.


   


Här smög vi oss faktiskt opp från stranden, för att utforska lite närmare.

Ett gigantiskt hotell som i dag ser ut som en riktig spökstad.

Måste varit massor av fina rum, en mängd faciliteter, stort poolområde.....parkliknande trädgård.

I dag finns ingenting kvar.

Helt tomt, bara ett skal som sakta vittrar sönder.



Det här kan man ju undra lite över.....påkostat är väl bara förnamnet.

Vi kom till en pytteliten väg, och på varje lyktstolpe fanns en spelande gubbe i toppen.

Det här var nog den enda stolpen som var hel.


Känns som att "någon/några" ville så mycket, 

men allt gick åt skogen innan det ens blev klart.

Lite sorgligt.....


 


Å vi gick o gick....så som vi trodde var det rätta.

Nu vet säkert många av er att jag är en riktig "fena" på att gå lite fel.

Och även att maken var med (som jag vet hittar så bra) så fick jag min vilja igenom, 

vilket resulterade i att vi hamnade totalt galet.


Kanske inte direkt i en öken, men varmt var det, och kaktusar fanns det!


 


Inte har jag någonsin lyckas få en kaktus som blommat!

Skulle Val vara julkaktus då, som man tar hem MED blommor på.


 


Bouganvillan växer som ogräs!



   


Den här blev jag lite kär i.

Så otroliga blommor, som satt i stora klasar på detta träd.

Luktade gudomligt gott.




Den "lilla" extrasvängen vi fick gå, den berodde på att vi helt plötsligt stod på en pir!

Vi skulle behövt komma över till andra sidan, vilket så klart inte gick,

och det betydde att vi snällt fick vända.....Kul.....(NOT)


Men men, det gick ingen nöd på oss,

vi gick inte i racerfart precis, och när vi så småningom kom ut till "Main road"

då fanns allt att köpa.

Vatten t.ex


   


Vi fick oss en riktigt kul upplevelse, pratade med flera utmed vägarna.

Dom är nog inte vana med att se någon GÅ.

När vi sa hur långt vi skulle, tittade dom med stora ögon.

VA??? Ända dit?

"Are you sure? 😂"


En ung kille stannade t o m på sin motorcykel, 

och frågade om vi ville åka med....BÅDA TVÅ!

Tack, men nej tack, sa vi.


Bensinmack ala Thailand.

Man pumpar med handkraft direkt ur bensinfat.



Slutet gott, allting gott.

Efter tre timmar i lugnt traskande tempo, "landade" vi på rätt plats.

Med lite mera kunskap om denna plats i bagaget.


En sak till!!!

I detta fina land finns inget godis! 

Kan ni fatta det?!

Jag älskar godis! (Och några saker till)

När man väl börjat tänka i dom där "jag-är-sugen-på-godis-tankarna"

då går dom inte stoppa.

Det blir bara värre o värre.


Då finns google, tack o lov.

"Godis i Ban Phe?" blev min fråga.

Joorå, hittade en "svenskbutik" som blev min räddning.

Det fanns väl inte så mycket att välja på, men i krislägen som i dag, då gör det ingenting alls.

Mm....så gott det var!


   


Nu sova en stundminnen vår transport till ön, Koh Chang, kommer.

Det här ska bli riktigt spännande!



/Susanne



Av Susanne - 20 februari 2016 15:57


   

Dom lite mera "avancerade äventyren" startar på måndag morgon,

och fram till dess är det tid för återhämtning, lugn o ro.

Det innebär att vi tar oss till stranden på fm,

så vilar vi lite.....

Därefter måste man få i sig lite mat.

Då tar man sig en kort kort bit till strandrestaurangen, 

och beställer vad man är sugen på, helt enkelt.


Efter det fraktar man sig själv tillbaka till strandkanten, och tar förmodligen ytterligare ett dopp.

Svalka är viktigt!

 

(Blir inte mycket bilder tagna på stranden och vattnet,

det är inte så roligt för andra att se.)


Sammanfattningsvis.....Här har vi det bra!



Sen eftermiddag återvänder vi hem till den här lilla gatan där vi bor.



Närmare bestämt HÄR! 

Har inget att klaga på, här finns allt vi kan tänkas behöva.


Men.......



Det var det här med alla hundar.

På en  strand vi varit några ggr, finns det små valpar,

tror inte dom är så väldigt gamla.

Den här lilla tjejen kom springandes i dag, och var så kelig.


   


Vi visste att det fanns några flera, men dom var betydligt skyggare.


 


Men så visade sig ytterligare en, som inte riktigt vågade sig fram från sitt gömställe.


 


Den tredje är svart......lite tecknad som några hundar jag känner väl.

Bara det vita som saknas.

Här ser man även storleksskillnaden.

Den lilla bruna är så liten så liten.



Vad ska det bli av dom här?


 


Dom har tur som bor på stranden och får mat av snälla människor.

Men till vilket liv?


 


Mamma till valparna, lever tillsammans med....


 


Att kastrera hundar är inte heller ok här, 

det kanske handlar om kostnader, vad vet jag?

Detta betyder då att tikarna föder alldeles för mycket valpar,

och ser hemskt slitna ut.


Det här är pappan till valparna.....stolt som en tupp.


   


Lugnt och fridfullt på stranden,

inte packat med folk alls, ljudet man hör är nästan enbart vågornas brus.


 


Måste bara visa den här bilden också.

Den här "killen" kom hoppande ner på stranden, på tre ben.

Det visade sig att den blivit av med ett ben.


Väldigt många hundar blir överkörda på gatorna, och pga thailändarnas tro, Buddhismen,

får man inte ens hjälpa till med att avliva en svårt skadad hund på gatan.

Nej, man måste ta den till veterinär, som plåstrar om det nödvändigaste,

bara så pass att den kan ta sig framåt.


Den här vovven hade dels fått sitt ben avslaget, stumpen hängde o dinglade,

det ena örat och käken var också rätt ankommet.


Han kom ner o lade sig på stranden, där han hade full koll på alla andra hundar.

Alla vi tyckte så synd om honom.

Men gissa vad.....Det kom två tikar gående längs stranden, vilket han hade registrerat.

När dom närmade sig for han opp, och sprang snabbt som ögat bort till "damerna",

och gjorde helt enkelt flera valpar.


Jaa' vad ska man säga......Kan inte låta bli att störa mig på att det är så här.




Jag tänker väldigt ofta på dom här två!

Saknar dom båda massor 😍❤️

Det är baksidan med att åka utomlands till ett varmare land.


Två veckor går så fort så fort, och snart ses vi igen

(Vilken tur!)


Finaste Ronja o Skorpan

🐾🐾🐾🐾🐾🐾

❤️❤️ 



/Susanne



Av Susanne - 19 februari 2016 17:26

 

Att undvika bilder på Ronja o Skorpan, i en blogg om just Ronja o Skorpan,

det går ju inte an!

😊

Så här är då Skorpan!

❤️


Och Ronja 😍 




Efter en skön dag på stranden, som ligger rakt över gatan,

tog vi oss till ett Buddha-tempel.

Det lär vara ett av dom äldsta som finns,men man vet nog inte helt säkrt.


 Det är många procedurer som ska göras, men dom är givetvis valfria för oss turister.

Man lägger ner vackra blommor, rökelser ska tändas, liksom ljus...


 

Enligt sägnen ska man sedan fästa bladguld på Buddha som ligger utsträckt på golvet,

just denna är över elva meter lång, och nästan fyra meter hög

Gärna på en plats där någon nära har ont, så ska smärtan botas.



Här skulle vi räkna ut vilken veckodag vi var födda, för att sedan fästa bladguld på "din egen" 

Buddha.

Jag har verkligen försökt läsa mig till en del av all den information som finns, men det är massor,

så jag släpper det helt enkelt.


 


Det fanns buddhafigurer överallt I olika utföranden.

Den ena mera smyckad än den andra.


   


På något sätt är det ändå rätt spännande att höra alla berättelser som finns om denna man




Här är templet, som byggdes 1570.

Har alltså många år på nacken.

Svindlande tanke.


Buddhismen har ju inte funnits så länge i Europa,

och jag måste väl säga att jag inte har haft någon som helst kunskap i ämnet,

men nu har jag fått liiiite, med betoning på lite,mera vetskap.


i templet bodde munkarna, som är dom högst uppsatta i samhället.

Joo, visst var det intressant, och mycket roligt att få ha varit med om detta.


   


Kontraster!!

Från tempel till Conversebutik 😄

Billig billigt, näst intill gratis, och inte vet jag om det var äkta vara eller inte, 

men jag skulle ju inte handla något, så det spelade mindre roll.




 



Dagens sista stopp.....en stor nattmarknad!
Här fanns allt att köpa.....då menar jag ALLT.

Mat, kläder.....

Men så fick jag syn på detta!!!!!!!

Det gjorde ont i hela mig.

Tre små små valpar, i en liten bur som var uppställd på en plastlåda.

Dom gick direkt på gallret, och hade vatten i en flaska som man brukar ha till marsvin, ni vet.

Det satt en liten tjej bredvid som ville sälja dom, och jag var bara tvungen att fråga om priset.

1500 kronor!

Äkta chihuahua......hm....🤔

Dom såg så rädda och vilsna ut....tyckte så hemskt synd om dom,

kan bara inte förstå

😢


Det finns så otroligt många vildhundar här,

men man får under inga som helst omständigheter döda en hund.

Inte ens när dom blir överkörda får man hjälpa dom vidare,

även om dom är svårt skadade.

Det finns många volontärer som arbetar med dessa stackars hundar,

men det kan inte vara lätt.




På det område där vi bor finns ganska många vildhundar, 

och ni kan ju tänka er hur det låter om nätterna, när någon tik löper.

Dessutom alla slagsmål som uppstår när alla ska vakta sina revir.


Skrämmande, det är bara förnamnet.


Förutom det, så har vi det bara bra.

Maten, boendet, temperaturen, priserna, människorna.

Alla går ständigt omkring med ett leende på läpparna, vilket gör att alla blir glada.



Många har full "skyddsmundering" på sig utomhus,

som den här killen, som håller rent o snyggt på stränderna.

Ser hemskt varmt ut, men det ska tydligen skydda mot värme OCH alla luftföroreningar.

Tyckte bilden blev lite häftig.......32 grader och gummistövlar....


   


Det är första gången vi är i Thailand, och jag kallar det "lyx" att ha egna "guider" med.

Så förspänt att få åka tillsammans med vänner som varit här massor av ggr,

och verkligen kan "stället".

Det känns tryggt, och jättekul, så klart.


Vi har några äventyr inbokade, som vi verkligen ser fram mot.

Allt detta har vi dock sparat till sista veckan......ser fram mot det.



/Susanne

Av Susanne - 18 februari 2016 16:32

   

Om jag saknar dom här båda.....???

Gissa 😉

Men en sak som känns bra, det är ju att dom är tillsammans med varandra.

I min värld känns det tryggt.

❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️




I dag kommer det dock inte handla om Ronja o Skorpan,

utan dom hundar som lever på gatorna här i Thailand.


Den här lilla damen hade vi träffat på förut, hon kom o hälsade även i dag.

Dom har så klart egna revir, som dom ofta skyddar riktigt ordentligt.

Nåde den som kommer in på fel område!

är det dessutom en tik som löper, då blir det liv i luckan.


 



På området där vi bor finns rätt många hundar, dom har sina "egna" små gator att se efter.

I går blev vi vittnen till en rätt otäck händelse, när det gäller just hundarna.

Det hade varit ett stort slagsmål kvällen innan, mellan ett flertal hundar, pga "inkräktare".

Då kom några män som vi först trodde skulle skjuta hundarna.

Måste säga att det såg rätt hemskt ut, detta skedde precis utanför huset där vi bor.


 



Såg bl.a hur dom träffade en hund, som sedan fortsatte springa.......😢

Otäckt!

Fick se att han hade en stor pil i sig, som skulle söva honom, alltså inte döda honom.

Nu förstod jag ingenting.....


Har nu tagit reda på vad som hände, vilket jag kände mig tvungen att göra.

Enligt Buddhismen får man inte döda hundar, (för man vet aldrig, kanske kommer man pånyttföddas som hund)

Så man skjuter hundarna med pilar som söver dom, fraktar sedan bort dom för kastrering.

Det jag kan tycka är lite märkligt, det är att man sedan släpper ut dom igen. 😳

Dom lever ett hårt o tufft liv, dom är ofta hemskt magra, dom haltar, ja, många ser ut att må väldigt dåligt.


Nu har jag inte samma tro, och kanske inte ska uttala mig,

men i min värld hade det varit mera humant att låta dessa hundar somna in.


 



Trots deras tro, så ser man allt för ofta människor som är hemskt elaka mot hundar, 

ja, även katter, och det gör mig så ont att se......


 


Vad gör vi annars då, hela dagarna?

Kan sammanfatta det med ett ord, tror jag.

Återhämtning!


Umgås, äter got gott, pratar, svalkar oss i havet ibland, pratar....och äter lite till 😄


I morgon ska vi åka in i djungeln till ett tempel som ska vara väldigt vackert.

Hoppas få mera information om Buddha, som jag ju inte vet så värst mycket om.

På hemvägen blir det ett besök på en nattmarknad, där det ska finnas precis allt....

....och säkert lite till.

Vi var en sväng till en marknad i dag också, och jag säger bara JÖSSES!

Massor av mat i form av gröna grodor, kycklingar, hoppande små "insekter", m.m, m.m

Inget jag blev så hungrig av, kan jag säga.

Kanske jag är larvig, men att köpa hem en grön hel groda och tillaga, där går min gräns.

Alla är vi olika 😉


Att sitta på balkongen en stund på kvällen, 

och en stund på morgonen, det är fridfullt.

Vore kul att få en glimt av någon av aporna som bor i den lilla djungeln precis intill,

men har hört att dom är väldigt skygga. (Vilket är bra, så klart, för då får dom ju vara ifred)



Skorpan "hoppiskutt"!

 ❤️




Bäst att ladda kameran till morgondagens tempelbesök.....vore ju snöpligt att inte ta en enda liten bild där.



/Susanne


Av Susanne - 16 februari 2016 17:47



"Men....var ska ni?"

"Vad händer nu?"


Ronja var den som undrade mest över vad som var på gång,

när vi lämnade hundarna på Doggsen.

Hon är ju å andra sidan den som alltid har stenkoll på oss.




Hur som helst, så känns det tryggt att veta att dom båda har det bra.

Om jag inte vore så säker på det, då hade jag aldrig lämnat ifrån mig dom.



Så började resan!

Ett antal timmar på flygplatser, ett antal timmar i flygplan,

och ett antal timmar i bil, så var vi äntligen på plats.

Hur min rygg mår efter allt detta, det kommer jag inte ens nämna,

för det är ju helt o hållet mitt eget val.

Och på något sätt är det faktiskt värt det när man ser detta land.


Kanske ska nämna några små detaljer om hur det gick i tullen och mina mediciner.

Kom fram till tullen, välja rött eller grönt.....rött var det sagt, så jag gick dit,

men se där fanns inte en liten kotte?!

Gick runt o tittade lite, fanns det verkligen ingen här????

NIX, helt stängt och öde.

Vad gör man då?

Joo, jag gick då på grönt, inte heller där fanns det någon som var intresserad av mig eller mina mediciner.

Jaha?

Så mycket för allt jag tagit reda på den senaste tiden,

där har man för att man är ärlig.

Nu är jag här, på plats, och slapp helt undan fängelse, hahaha!


Lite komiskt är det.

Ambasaden som jag varit i kontakt med,

dom hade ingen aning om dom förändringar som gjorts vad gäller denna ansökan.

Dom tackade så mycket för att jag gjort dom uppmärksam på nyheten.


I dag kom ett mail till från instansen i Thailand.

Dom beklagade så hemskt mycket att även dom behandlat ärendet fel.

För IOM att dom bytte system för ansökningar, behövde även hemsidan göras om,

vilket dom missat.

Min ansökan hade helt enkelt inte kommit rätt.....

Men nu skulle även det ordnas, så kanske har mitt ärende inte varit helt förgäves ändå.

Jag kan bara skratta åt det....nästan snöpligt......där har man....



Huset vi bor i är toppen!

Rakt över gatan möts man av det här.






Fin strand, fint vatten, lugnt o stilla, 

mysiga små matsällen med mat som nästan är gratis!

Och väldigt gott, så klart

Älskar Thailändsk mat!


En dag på stranden i dag, blev ju lite konstigt med sömnen under resan,

och dessutom är vi 6 timmar före Sverige i tid.

Men det har gått förvånansvärt snabbt att ställa om sig.



Avkopplande att ligga o titta på strandens alla små krabbor,

som jobbar o jobbar, hela tiden.

Dom rullar sanden till små små bollar....(och jag har ingen aning om varför?)



Hundar!

Jag är nog lite skadad....

Kunde inte låta bli att lägga märke till den här tjejen, som kom o sa hej.




På eftermiddagen tog vi våra hyrda moppar,

och åkte den lilla sträckan in till närmaste stad, för att handla lite förnödenheter.

Moppe, något som väl inte direkt kan rekommenderas vid vissa ryggproblem,

men å andra sidan går det mesta med lite envishet......


Och vad mötte vi där.....jo den här lilla ursöta valpen.

Bodde utanför en butik tillsammans med ett syskon.



Ursöt, om ni frågar mig!

   

Men jag bestämde mig för att INTE ta den med mig 😊

Att klappa lite är ändå mysigt.


 

Kvällens måltid!



Många olika djur finns det minsann,

och dom verkar vara väldigt sällskapliga, tycker jag.

Ödla, som håller oss sällskap på altanen, och försöker bli osynlig mot den vita väggen.

Lyckas väl "så där", kan man säga 😉

   

Första dagen till ända, och det enda jag lyckats fota är djur 🙈

Mest tycker jag nog om dom här två, oavsett hur mycket annat det finns runt mig.

Ronja

❤️


Och så klart, Skorpungen.

❤️



Sitter på vår balkong o njuter.

Så många ljud omkring mig, från små och lite större djur.


Det var allt jag hade i dag, inte värst mycket bilder som beskriver platsen vi är på, 

men det är många dagar kvar, och jag anar att det tillkommer flera 😊

För det finns annat än hundar.....


Allt gott

Susanne

TJORVEN!

 

SKRÅLLAN!

 

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen


Skapa flashcards