Direktlänk till inlägg 6 april 2014
Ömsom sol, ömsom REGN?!
Små korta, väldigt korta stunder, då tittade den fram, den gula.......
och jag var snabbt ute med kameran (så klart)
Så nu....bara några närbilder på huvudpersonerna i denna blogg.
Fem minuter senare gick solen i moln, för att stanna där resten av dagen.
Men vi skulle ju träna.........vädret har ingen som helst betydelse.
"OK Ronja, är du redo"?
Du får vara först ut i dag.
Rutan! Det är något som vi aldrig tränat tidigare,
men jag hade en plan för HUR vi skulle börja.
Det finns ju faktiskt vissa likheter med draget, eftersom vi har en ruta även i allmändraget,
där ekipaget ska gå in, och sedan stanna där.
Lyckades ganska bra med uppgiften!
Vi hade så klart inte, så långt avstånd till själva rutan,
men vi kom så långt, med både Ronja o Skorpan,
att dom sprang in i rutan, och stannade där.
Vi har lååång väg kvar, men vi har startat!
Jag har inte kommit på riktigt,
hur jag ska lösa att filma oss vid träning......så det blir inte några bilder därifrån.
Men Ronjas paradnummer, det kan jag ju fota
Hon har alltid varit duktig på att "sitta fint", och har en otrolig balans.
Skulle ta tid någon gång, och se hur länge hon klarar av att sitta så här.....
Länge länge är det i alla fall
VAD är det hon kan lukta sig till, undrar kanske ni?
Joo, det är fukteksem, eller rättare sagt början till fukteksem.
I dag när jag blåste hundarna torra, efter utevistelsen i spöregnet,
som också kom frampå eftermiddagen, kände jag en välkänd doft.
Går ju inte att förklara med ord hur det luktar, men det luktar....eh, speciellt.....som var.
Nu hittade jag orsaken till lukten, som ännu inte blivit något fukteksem,
men det var på G, om ni förstår hur jag menar.
Tog bort lite päls, som väl bara var som en enkrona i diameter,
tvättade med sprit, och blåste helt torrt.
Nu i kväll syns inte ett spår av något eksem, och lukten är helt borta.
Eksem ska hållas luftigt, torrt och rent.
Skorpan är på god väg att klara av att "sitta fint" länge hon också.
Men tills hon gör det, blir det inga bilder......dom blir bara suddiga,
eftersom hon gör allt så snabbt.
"Hur länge vill du att jag ska sitta så här då?"
Att ta en bild av sig själv, det är det värsta jag vet......men vad sjutton,
man kan väl träna på att använda den där självutlösaren på kameran.
(Vilket jag också gjort i dag)
Stativ!
Det är nog en smart investering.....
Sötaste lilla Skorpunge, som jag ibland glömmer inte är så gammal.
(det där blev väl en väldigt konstig svenska kanske)
Jag vet att jag håller på att träna mig i att INTE skriva massor av lappar hit o dit,
på VAD jag måste och INTE.
Hur sjutton ska det gå till?
Jag minns ju ingenting utan mina lappar.
Om man sakta trappar ner på "lappandet" då, kan det va nått'?
Provar det!
Ny vecka igen, nya insatser igen.
Kram
Susanne