quilaoronja

Alla inlägg under september 2016

Av Susanne - 23 september 2016 21:09



Väntar o väntar...."Var ska vi i dag??"

"Bäst att lägga sig vid bilen, så man säkert kommer med opp på fjällen i dag också"

Så fort frukosten är oppäten, då bara SKA hundarna ut, och till bilen.

Kan man kanske ana att dom tycker det här är lika roligt som vi?



ALLT ställer vi opp på....huvudsaken att matte får sina bilder, liksom   

Som att ligga i en "iglo"


 


En sån här skulle man kanske ha hemma?


 


Gårdagens tur gick till Fonnfjället, och på vägen opp passerade vi Fonnvallen.

Här finns även en väl inredd stuga för övernattning, väl tilltagen, så många kan få rum.

I dessa stugor finns också stora hundburar, så det är inga som helst problem att ha dom med.

Alla är välkomna.


 


Här åt vi en god matsäck, och fyllde på vattentankarna i en av alla fjällbäckar.

Vattnet smakar så otroligt gott.


 


Var så trötta i går, att ingenting orkades med, inte ens kolla bilderna.

Då är man "redigt" trötter.


Men i dag var en ny dag, och vi tog oss till Lofsdalen,

med sina vackra fjäll och många vandringsleder.


Utsikten är milsvid, och så vacker.


 


Just ja, på vägen dit träffade vi på ett stort gäng renar.

Viltstängslet fungerar ungefär lika bra som hemma,

alltid någon som lyckas hamna på fel sida.


När den här renen i princip strök sig mot bilen,

trodde vi nog att hundarna skulle bli smått galna.

Men icke.....dom bara tittade....blev nog vääääldigt snopna.


 


Det finns väldigt gott om renar i dessa trakter,

och en resa hit utan att se dom är nog nästan omöjligt.

Men jag tycker det är himla kul att dom vill visa sig, så jag får dom på bild.


Är lite kluven vad det gäller min önskan att få se björn!

Pratade  med några på fjället i går, som sett en björn straxt innan vi sågs.

Uj uj uj....Finns gott om dom också, tydligen.


 


Har jag sagt att jag älskar gamla fäbovallar, med alla underbara timmerhus   


 


Och en till   


 


Det som hände på fjället i dag, det är något som tyvärr händer.

Men....finns det regler, så anser nog jag att man ska följa dom.

Det handlar om lösa hundar utan uppsikt.

När vi satt oss på toppen av fjället i dag, intog vår goda matsäck,

jaa, då kom en halvgalen hund rusande mot oss.

Någon ägare såg vi inte till då, och när han kom riktigt nära oss,

ja då tyckte även Ronja att det fick vara nog!

  

Stick! sa hon....(eller kanske skrek hon)

Till slut såg vi en ägare, som försökte ropa in sin hund, vilket väl inte lyckades särskillt bra.

Men, han blev nog rätt skraj för Ronja, som då ställt sig opp, och lät sitt allra farligaste.....VOFF!

Allt slutade bra, hunden fångades till slut, och dom traskade vidare.....men inte så mycket som ett ursäkta.


OM det nu varit någon som varit rädd för hundar, då hade händelsen säkert varit hemsk.


Skorpan bland höstfärgerna.


 


Foskan, med all dess kraft!


 


Vilka färger!!


 


Höstlöv, när dom är som vackrast.


 


Och Skorpan igen, när hon är sitt vackraste jag   


 


Väderprognosen har utlovat regn, varje dag denna veckan,

men vi har klarat oss från allt som droppar från himlen.

T o m solen har visat sig, vilket man kan kalla tur.

I dag var nog den molnigaste dagen,

men inget regn alls......inte förrän vi satt oss i bilen på väg tillbaka till stugan. 

DÅ öppnade sig himlen...men vad gjorde väl det då.


Det var årets sista etapp på fjällen, i morgon rullar vi hemåt igen,

och vi är mer än nöjda över vår årliga fjällvecka.


 


Ni som ev inte provat på det här med att vandra i fjällen.......gör det!

Ni kommer inte bli besvikna, jag lovar.

Man blir så fylld av energi, mår så bra.....


Kram

Susanne 

ANNONS
Av Susanne - 21 september 2016 22:12


Ännu en gång blev jag påmind om hur skört livet är.
Allt kan snabbt förändras, från den ena dagen till den andra.

Såå sorgligt, om man då låtit viktiga saker i livet gå till spillo.


FYLL INTE LIVET MED DAGAR,

FYLL DAGARNA MED LIV!


                            

Att ha möjlighet att få göra den här resan varje år,

det är något jag värdesätter väldigt mycket.

Brukar ju säga att man laddar batterierna, vilket man faktiskt gör just här....på riktigt.  

 Här kan man glömma alla elaka "tungor", alla sandlådefasoner, och annat som bara gör ont.

Här tänker man klart, och inser att man faktiskt inte behöver ta någons skit,

inte ska behöva må dåligt över andras beteende.


Det finns ingen bättre plats än den här,

för just rensning av hjärnan.




Ännu en underbar sjö, med det helt klara vattnet.

Simma är alltid skönt, oavsett var man är.....

Hav, insjö, lergrop eller vårt kära rehab, med inomhuspool.


Skorpan på väg att ta sig en rejäl simtur.



"Det var skönt, det där!"

 


Runt hela sjön fanns broar att gå på,

hundarna kunde simma medan vi gick.

Man träffar inte ofta på andra, så här, men i dag mötte vi en ståtlig schäfer med familj.

Ett trevligt möte, med en kille som blev lite kär i tjejerna.   




Paus....(Skorpan håller koll på husses matsäck)




Zoom på Skorpan   
  




Viktigt för oss alla med vila på våra turer.

Vi är ute precis hela dagarna, och det blir ju några timmar.

Målet för oss är ju inte att avverka så lång sträcka som möjligt på en dag, nej nej, långt ifrån!

Det handlar endast om livskvalitèt, vara tillsammans, göra något viktigt i livet....rå om varandra.




Älskar dessa gamla byggen!

Den här är byggd av en Göte.....den lånade vi en stund   




"Eeh.....Har du med något till oss, Husse?"

 

 


Vi fick sällskap av en liten sötnos en bit på vägen i dag.

Han/hon var såå nyfiken på oss, kikade fram bakom varje trädstam.

Såå söt såå söt. 



Det finns nog inte en enda sten i området, som inte Ronja hoppat opp på!!

Och hoppar Ronja opp, då hoppar också Skorpan opp.

Dom sitter sedan där, och väntar o väntar, rör sig inte ur fläcken, även om vi fortsätter gå.

Gissa varför?!

Fotografering!!

Jag måste fota dom!!

Gissa att jag förstört dom totalt.

När jag fotat och dom hört "klicket" från kameran, då kan vi alla fortsätta gå igen.

Ja ja, jag vet, det är heeeelt galet......men rätt kul   




Dagens väderprognos sa:

"Dimma, därefter regnskurar."

Vad fick vi....Lite dimma i morse, sedan perfekt väder för vandring.

Lite sol, lite moln, inte en droppe regn, på hela dan'.

Inget väder är dåligt väder, men får man önska,

så är dagar som i dag dom mest perfekta för oss alla.



Nu hög tid för kartkoll inför morgondagen.

Ska besöka ytterligare en spännande del av området här omkring.


Kram 

Susanne

ANNONS
Av Susanne - 20 september 2016 21:45


Det var ju den där fina fjällsjön vi skulle försöka hitta tillbaka till i dag!
Och vem behöver karta, liksom?

Hade kanske varit bra att slänga en lite koll på vilken

 riktning vi skulle ta.....men äsch, det ordnar sig nog....


"Jaa, vad säger ni.....vilket håll ska vi ta, tycker ni??"

 




"Näe, nu struntar jag i er,,,,,,,Häråt ska vi!"

(Ronja tar saken i egna händer....eller jag menar tassar!"



Vad gör väl det, att man inte går raka vägen till målet?

Det är ju vägen dit som är spännande, och vacker.

Här har vi varit många gånger, strosat omkring i det oändliga,

så att vi inte riktigt hittade rätt direkt, det gör då rakt ingenting.


"Men hallå.....pratade ni inte om att vi skulle få bada?"

 



Så klart det blev bad!

Med lite hjälp från kartan i lilla mobilen, stegade vi rakt på sjön.

Och vattnet var fortfarande lika kristallklart som sist.

För egen del tyckte jag nog det var en aningens kallt, 

vilket absolut inte flickorna höll med om.

Nu blev det bara en liten simtur, sedan lockade matsäcken mera än vattnet.


 



"Vänta o vänta, alltid ska man vänta.....

Ni behöver inte alls grilla korven åt oss, vi tar den hemskt gärna rå....TACK!"

  

 


Hur långt man än vandrar, och hur trött man än blir,

så är man aldrig så trött så man inte orkar med lite bus!

Galna tjejer!

    

  



Men Ronja Ronja....meningen är att man ska lägga en sten på alla stenar,

som för att visa att man gått där,

inte placera en berner där på!



Det händer inte ofta att man möter andra vandrare, men NÄR man gör det,

då kan man vara säker på att det blir en pratstund.....framförallt med Ronja o Skorpan.

ALLA vill hälsa en stund, kela lite med våra björnar.

För samtalen kommer alltid in på just björnar!

Det finns gott om dom här nu, sägs det.

Flera som berättat om möten, eller sett färska spår.

       


Näe, jag nöjer mig nog med dessa två......
Våra mera tama nallar 

  


Vi är ute hela dagarna och bara har det bra, njuter av allt här oppe.

Inga tider eller något annat att passa,

bara att man kanske bör vara hemma innan mörkrets inbrott




Kikade lite extra efter spår av lemlarna i dag, med tyvärr lyste dom med sin frånvaro.

Tyckte jag hörde deras pipande, men dom ville inte visa sig.



Hemkomna efter dagarnas strapatser, stretchas hundarna ordentligt,

och diverse små spår av naturen kammas ur pälsarna.

Har så klart min "livlina" med mig, dvs hundblåsen....Hur skulle man klara sig utan den?


Så kommer kvällen, och man slår ihop i ett hörn.

Det värker, blir lite grinig......men bara för en kort kort stund,

jag tar det, jag har hjälp med mig för det onda.

Valet är mitt, och det  ger mig så otroligt mycket, den här veckan varje år.

Att få njuta med mina   


Kram

Susanne


Av Susanne - 19 september 2016 22:15


Så var vi här igen.

Fjällen!

Den här veckan varje år, den är något speciellt för oss,

och har varit ända sedan första gången.

Visst är vi ofta i skogarna hemma, visst gör vi längre utflykter under hela året,

men det här, det är något extra.

Det är såå tyst, det är såå härlig luft....man stannar ibland och ser sig om, och får något "blankt" i ögat.

                Vi njuter helt enkelt, alla fyra.            

Dagens utflykt gick opp på toppen av vårt närmaste fjäll,

(som vi ser från vår stuga)



Joodå, visst är det lite tungt, men det är på något sätt värt mödan, när man står där på toppen,

och har en milsvid utsikt.

I bakgrunden, Städjan.




Att solen lyser från en klarblå himmel, det gör ju inte ont alls.



Precis som dom senaste tre åren, har hundarna varit dåliga i två veckor, 

just när vi närmar oss tiden för fjällresan.

Men, som tur är brukar det ordna till sig, vilket det även gjort i år.


Vi har även tränat ganska mycket den senaste månaden, vilket gett så fina resultat,

och det känns skönt när vi är här.

Man behöver krafter när man ska till toppen.



Vi hade sett "något vitt" från vår stuga, men inte kunde vi tro att det var snö.
Men joorå, döm om vår förvåning, det var snö!

Hundarnas reaktion var den bästa jag sett på länge.....dom blev bokstavligen galna!!!

Dom rullade, åkte kana, slog volter, grävde gropar.....jaa, dom njööööt av den vita, svalkande snön.



Så klart hade det inte snöat, utan här sparar man på snön.
Massor av snö packas och täcks med ett gigantiskt skynke, som faktiskt håller sig hela sommaren.

Nu hade vi en sådan tur, att dom just höll på att förbereda backarna, och avtäckte all snö,

som skulle spridas ut.

Alla "snöjobbarna" fick sig ett gott skratt, åt våra tokstollar och snöälskande hundar.


Skorpan kunde inte få nog.


Bästa i dag, tyckte nog Skorpan.


Rejäla snöområden, med gott om plats för lek.


"Kommer du då, Skorpungen?!"

"Vi ska ju opp på toppen nu!"

 



Oändligt, det är nog den rätta benämningen.



      Matsäcken intas mitt i "paradiset",

och det är ingen risk att det blir något kvar.



"Tjoohoooo, jag kommer, jag kommer.....skulle bara äta lite mera kråkbär först!"


Fjällbäckar finns det gott om, som tur är, dagar som i dag.

Klart friskt vatten.......gott gott.


(Att Ronja ser ut som hon gör, lite smått skämsig, det har sin förklaring....

Hon var bara TVUNGEN att skita ner sig, genom att rulla sig i äckel-päckel. Gaaah!!)



I morgon ska vi uppleva gamla minnen, tänkte vi.

Från ett år när Quila var med oss här.

Hon var en jäkel på att fånga lemlar, och det året var ett riktigt lemmelår.

Lurpassade på dom som en räv, och kastade sig sedan över dom.

Jätteduktig jägare......det var bara en liten sak.......hon åt opp dom!!!!

Svalde dessa söta små......blääää.


Nu tackar vi för oss, och laddar om....


Kram

Susanne

Av Susanne - 7 september 2016 22:40

  


Den här månaden har varit riktigt kul!

Inte bara för mig, utan även hundarna har haft roligt, (tror jag)

Det har blivit mycket träning, som t.ex "vattentrask" och simning, dragträning, enskilda och gemensamma promenader,

och så klart, mycket lek o bus.


I dag tog vi vår dagliga långpromenad utmed Göta Kanal, ryggsäcken med fika var så klart med.

Här vimlar det av båtar under sommaren, så ett riktigt tecken på att hösten närmar sig,

det är just bristen på båtar.

Inte en endaste liten roddbåt i sikte i dag,

och bryggorna låg helt öde.


"Uj, vilken blåst!"


 



Men kossorna, dom är fortfarande utomhus, och som alltid väldigt nyfikna.

Undrar hur länge dom skulle kunna stå och bara titta på oss?

"Vilka är ni, egentligen?"



Varmt i solen, så vi rastade i skuggan.......och naturligtvis fick tjejerna ta sig en simtur i kanalen,
vilket uppskattades mycket.

"Bästa svalkan, om ni frågar oss!"


   



En av alla broar över kanalen.

Jag fascineras lika mycket varje gång vi går här, 

när jag tänker på alla människor som grävt denna gigantiska kanal, 

mestadels för hand.

Jösses, vilket enormt arbete....och allt fungerar fortfarande.

Jag har absolut ingen längtan att åka på denna kanal, kallad "skillsmässodiket",

bara namnet avskräcker, haha.


   



"Ska vi fika här, eller?"

Det bästa man har, sätter man väl på bordet, eller hur?




Så mycket fika blev det nu inte för hundarnas del,

eftersom dom ännu en gång lyckats få i sig något olämpligt.

Ronja har klarat sig rätt bra, men Skorpan, som ju alltid ska vara värst,

hon har inte mått så bra i magen.

Att dom aldrig lär sig!


   


Allt som luktar och ligger på marken går INTE att äta, Skorpan,

när ska du lära dig det?


 



Klara, Färdiga......SPRING!

Just här har jag vandrat i snart trettio år, med olika hundar som vi haft under åren.

"Vår" gamla banvall, som är såå vacker.

Alla årstider har sin tjusning, och jag tänkte ta en bild just här vid varje skifte.

Dröjer nog inte länge förrän löven börjar ändra sin färg, och allt blir sprakande vackert.




Jag har fått många mail och frågor på annat sätt angående hundarnas mat,

som jag numera kokar själv.

Jag själv är så glad över hur bra dom mått, och hur stor skillnad det blivit,

både vad gäller måendet över huvud taget, och mängden avföring.

Nu "skiter" dom liksom inte ut allt längre, utan tillgodogör sig maten, med allt vad det vill säga.

Jag vet så klart att inte alla delar min uppfattning, men vet ni vad....det gör iiingenting.

Om var o en gör det man tror på, det man känner är bäst för just sina hundar, då blir det jättebra för alla.


Det här med vårt matbyte, det har självklart föregåtts av en hel del efterforskningar.

Det var inte så att jag bara kastade mig in i det, utan vidare.

Kostexperter, (en del har även skrivit böcker i ämnet) och flera andra som har kunskap i foderdjungeln,

har jag varit i kontakt med, och jag har fått såå mycket hjälp med det här.

Även ett flertal veterinärer med ett stort intresse för kostens betydelse för hundar,(och andra däggdjur)

har jag haft diskussioner med, som varit mycket lärorika på många sätt.


Jag tror på den här kosten (för mina hundar).



Ägnar lite (läs mycket) tid åt planering!
Den närmar sig snabbt, den årliga veckan i fjällen, 

med långa, härliga vandringar i en magisk natur.

Men visst är det väl liiite märkligt, att vi under tre års tid, haft en krasslig Skorpa,

så fort den här fjällveckan närmar sig.


Första året Skorpan var med, då hon bara var ett år, så var hon relativt nyopererad,

efter den hemska majskolvshistorien.

Vilken pärs det var!

Men, hon fixade det utan problem.

Förra hösten var hon dålig länge länge,

och fick en mängd diagnoser under tiden, t.ex kennelhosta, tumörer, lunginflammation......och 

mycket mycket mera. Ingen ville lyssna på mig, ingen trodde mig, ska jag kanske säga.

Ja ja, slutet gott då också, och hon HADE ett ax som kilat fast sig i svalget.


Så, om man jämför, så är hennes nu dåliga mage, en "Piss i Missisippi", tycker jag!

(ursäkta mitt språk)



Det var allt från oss för denna gång....."Over and out"!


Kram

Susanne


Presentation


Ronja o Skorpan, två bernerflickor. Dom är bästa vänner, och den här bloggen handlar om dom.
Häng med oss på våra utflykter, vid havet, i skogen eller på stadens gator.
Eller kanske när vi tränar drag och viltspår :-)

OBS! Bilderna.

  Alla bilder är tagna av mig, (om inget annat anges) 

Det är inte ok att ta bilder, men om du skulle vilja ha någon, så fråga alltid först!

Tack   

/Susanne  

Facebook

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

LÄNKAR

Instagram

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Länkar

Sök i bloggen

Fråga mig

3 besvarade frågor

RSS

Bloggportalen

Bloglovin

Follow on Bloglovin

Gästbok

Blogkeen

quilaoronja

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se