quilaoronja

Alla inlägg under april 2016

Av Susanne - 24 april 2016 22:30


                  

Är så himla besviken.
Har fått genomgå en mängd operationer i mitt liv,

och jag tror inte någon har lyckats på första försöket.

Men den här gången, då kände jag att det minsann skulle bli bra.

Operationen av axeln skulle bli bra, det var jag övertygad om, allt såg ju så bra ut.

Efter tre veckor hade jag åter full rörlighet i armen, något jag inte haft på många många år.

Jag var såå glad.

Visst gjorde vissa rörelser ont, men det här skulle ta tid, det visste jag,

och jag var på helt rätt väg.

Då hände det!

Skulle sätta ihop vattenslangen med munstycket, inget tungt, ingen styrka användes alls.....

Men så KLICK!

Samtidigt som munstycket "klickade" på plats, klickade det till i axeln.

Det gjorde fruktansvärt ont.....men inte kunde väl det lilla förstört något?


Nu, två veckor efteråt. Nu vet jag att det inte behövdes mera än så.

Stygnen som skulle hålla ligamenten på plats, dom brast.

Skruvarna sitter inte heller där dom ska.

Jag vet inget mera i dag, än att det gör hemskt ont, och rörligheten är på minus igen.

Väntar på att läkaren ska komma på en lösning, och hoppas jag får ett svar i morgon.


Under tiden då.....för att orka med det här eländet, är jag åter så glad att dom här tjejerna är med mig,

hela tiden.

Dom tröstar (jo, ledsen är jag) dom får mig att skjuta smärtan åt sidan på våra promenader.

För utan promenader skulle jag nog bli tokig.


Ronja o Skorpan vid ett gammalt torp i skogen.



Hälsade på goda vänner på dagens promenad, där det bjöds på fika i solen.



Hundarna fick samtidigt en välbehövlig vätskepaus.

Jag måste komma ihåg att ta med vattnet nu när solen visar sig.

Det är varmt när man är svart!




Som vanligt tigger inte Ronja alls....nej nej, hon är bara sällskaplig.



Att hålla kameran o fota är inte alls skönt, skulle behöva ha stativet med,

vilket så klart inte fungerar. Alldeles för krångligt att bära på nu.

Några bilder togs trots allt, och ibland får jag för mig att även hundarna gillar det?


Skorpan rakt in i kameran!




Vet inte hur många önskningar man kan få, 

men jag hoppas att den som gäller att få ordning på axeln ska slå in.

Gärna så fort som möjligt, så mitt liv kan starta igen.




Inte mycket, men ändå några rader om läget i "lägret"


Tack ännu en gång för alla gulliga hälsningar


Kram

Susanne




ANNONS
Av Susanne - 20 april 2016 22:15


Ska inte säga ett ord om den där kroppsdelen som jag helst av allt skulle byta bort.

Inte mer än att den gör mig galen!!!

I morgon ska den åter undersökas, och jag hoppas på ett svar om VAD som hänt.

Nog om det!

              

        Hur som helst, så gör dom här två fyrbenta varelserna livet betydligt enklare,

bara genom att dom alltid finns där.

    


Att lyfta kameran mot ansiktet är en plåga,

men samtidigt tror jag på att hålla armen i rörelse.

Att stå där med en stel arm, det vill jag absolut inte vara med om.


       


"Så här då, matte....blir det bra så här?"


    

I lördags var det dragtävlingar på hemmaplan.

Gissa att det är trist att inte kunna vara med och tävla.

Förra året tävlades det inte mycket pga av Skorpan som var så sjuk.

I år hade jag sett fram mot att sätta igång igen......



....så hände då det här med axeln.



Hur som helst, när vi kom hem från tävlingarna i lördags, kunde jag inte hålla mig!!

Var bara tvungen att med lite hjälp, 

få på selarna och spänna för vagnen för lite träning.

Klarar inte av det själv ännu, men vi tränade en stund i alla fall,

och döm om min förvåning, när det gick så in i hoppsan bra.



Även Skorpan gjorde det hon skulle, utan några större missar.

Det här kan nog bli bra så småningom, nu hänger bara allt på MIG!



Även denna dag tillbringades i skogen......förstås (var annars)

"Vem där?"

"Buskarna knaka, en hund visst det är"

 


Vi satt länge i solen och njöt, kompisarna och vi.

Njöt av solen, av kaffet, av att bara vara.



Man hinner prata om många olika ämnen,

ibland t o m lösa en del världsproblem, faktiskt, haha


   

Efter att ha undersökt fikaplatsen minutiöst, (vilket Skorpan är världsmästare på)

så är det rätt skönt att bara slappa på ett berg.



  Och jag passade på att fota på lite olika sätt.

Solljus bakom, det blev mycket av den varan i dag.

   


Ronja   



Skorpan igen   



Måste bara återkomma lite till det här med sennendrag.

Det är något som jag verkligen brinner för, något som våra bernar är gjorda för.

Det märks så tydligt på dom, när dom fått lite "kläm" på det,

och då tycker det är så himla kul.

Ronja hade en period, just efter att Quila försvunnit ur våra liv,

då hon inte ville dra mera.

Hon ville iofs ingenting alls då, var mest väldigt ledsen.

Men nu, nu talar hon högt o tydligt om vad hon vill!

Tyckte mig förstå, att hon faktiskt inte behöver mig i slalomen längre.

(den som vid tragglat med under så lång tid)

"Nej då, du kan stanna kvar där, matte, så kör jag slalomen själv!"

(tror jag hon sa)   


 


Prio ett för Skorpans del, det är att dra vagnen med tung last.

Det har hon inte fått gjort pga av allt elände hon råkat ut för,

men nu jäklar, nu ska vi sakta men säkert börja öka vikterna.

Det ska bli såå roligt att komma igång igen!



"Vadå?"

"Vad jag gör?"

"Är lite törstig, förstås, och måste bita opp korken!"



Hur jag än mår......så mår jag ändå bra.

Bra i själen.

Kan väl inte må på annat sätt med mitt dagliga sällskap.

  

Ja jösses vad bilder det blev, hoppas ni inte får kramp i armen   


Kram

Susanne

 


#axel

#sennendrag

#bytabort

#träningsdags

ANNONS
Av Susanne - 13 april 2016 21:30


                     Så himla härligt med dagar som i dag!                

Vädret!

Sällskapet!

Fikat!

Platsen!

Det gör att man (jag) glömmer bort det onda för en stund,

och bara mår så där bra, ni vet.


Gissa vem som tycker att  bryggor är liiite smått läskiga?

(Kicken gör dock framsteg, han har inte ens gått ut på bryggan tidigare)

  


  Badsäsongen har börjat.....

   


.....vilket betyder att Ronja och Skorpan NJUTER!!


  

Skorpan simmar ju numera som om hon aldrig gjort något annat.

Annat var det förr!

Då fick man sig alltid ett gott skratt åt hennes plaskande.

  



"Villl du att jag ska simma ända in i kameran, eller?"




Först en härlig promenad i skogen, innan man äntligen fick hoppa i vattnet.

Skorpan njuter!



"Spring och massor av bus, så torkar man ganska snabbt"



"Nu kommer jag o tar din pinne, Ronja!"

(Vilket hon så klart inte vågade  )


Så var det dax att fortsätta promenaden.......

Då måste man bara ta ett enda dopp till.....förstås.



Kicken funderar....

"Hur sjutton ska jag få tag i det där som flyter omkring, utan att blöta ner mig???"

  


Gänget!

Nästa gång kanske vi ska ta och sjösätta båten?



Trötta.....



Jättetrötta!



Pälsvård tar sin tid, efter en dag som i dag.....



....då blir man så klart trötter.


"Är du klar nu, matte.....kan vi gå o lägga oss nu?"



Kram

Susanne


Av Susanne - 9 april 2016 20:15


Jag har väl inte riktigt kommit ifatt med allt ännu,
det tar sin tid helt klart.

Bland det mest besvärliga är att skriva, både med penna och att använda mus eller padda.

Små små rörelser med handen känns inte ok i axeln,

men jag tränar på, och sakta men säkert går det bättre o bättre.


Senaste inlägget slutade med en bild på två skitgrisar.......den här!


Tänkte berätta varför, och att det egentligen inte alls berodde på något annat än deras matte.


Har haft besvärligt att använda höger arm till att kasta bollar t.ex, även innan operationen,

det hände ganska ofta att dom hamnade på konstiga ställen, pga av att jag oftast fick använda vänster arm.

I den finns ingen som helst precision, absolut noll faktiskt!


Av den anledningen, införskaffade jag en boll som dels var flytande,

och dels hade en färg som verkligen syntes.

Skrikande cerise!

Den här skulle väl ändå inte hamna utom synhåll?

Jag skulle ju kunna se den på långt håll.....eller?


Men inte sjutton lyckades jag med det inte.

Bland dom första promenaderna jag gjorde själv med hundarna,

med den justerade axeln, så var som vanligt bollen med.

Slängde iväg den med vänstern.......och vips så var den som bortblåst!

Ingen av oss, varken hundarna eller jag, såg var den hamnade?

Heeelt otroligt!

Det mest troliga var väl ändå att den hamnat i den närliggande bäcken, kanske,

men hur mycket jag än letade fanns den inte.

Kanske sjönk den till botten?


Grämde mig som tusan över det här, ännu en boll bortkastad, så klantigt!


Nästan två veckor senare, gick vi åter på samma ställe.

Tänkte på den försvunna bollen, och på att både Ronja och Skorpan faktiskt är duktiga spårhundar.

Sa lite på skoj till dom båda;

"Ni som är så himla duktiga, hur svårt kan det va att hitta den där bollen egentligen?"

"Ta nu och koncentrera er ordentligt, och sök rätt på den, är ni snälla!!!"


Nog blev jag lite snopen, när dom båda stack i väg med hög fart,

rakt ner i diket/bäcken.

Kan det verkligen vara möjligt att dom förstod vad jag sa?

Jag pratade ju bara med dom.


Ner i det skitiga vattnet, in under det höga gräset......ibland såg jag dom knappt alls.....



Dom jobbade tillsammans, Ronja o Skorpan, precis som dom brukar göra.

Slet o drog, grävde djupt ner i vattnet.....

 



Det kan väl inte vara möjligt........eller....?

Jo men banne mig, dom hittade den!!!!

Oppe på kanten stod jag o skrek av glädje, hejade på dom båda......

Tjoohoooo, vad ni är duktiga!

Tror vi var lika glada alla tre...



Så stolta över allt beröm, och sååå skitiga!




Ja jösses......vattnet var inte det renaste....men vad gör man inte för att leta rätt på en bortkastad boll.




Dom är allt bra fantastiska, våra hundar!

Deras luktsinne är enormt, tror inte vi förstår vilken enastående nos dom har.

Att känna nästan exakt var i diket bollen låg,

under allt gräs och lera.

Jag är imponerad, helt klart.





Återigen blev det bad, förstås.



Nu finns det flera bollar som är bortkastade i skogen,

så min tanke är så klart att även dom ska hittas.

Kanske någon mera i alla fall....



Som svar på frågor om mitt problem med hjärtat, 

så är det mycket kontroller o undersökningar som gäller.

Provar just nu en annan behandling, som jag hoppas kommer fungera ok,

så jag slipper gå igenom något större.




Men huvudsaken är ATT det ordnar till sig och jag kan få må helt bra igen,

vilket jag väl inte gör för tillfället.

Att ha problem med hjärtat är mer än lovligt oroligt, tycker jag.

Inte bara obehaget, utan även oron som medföljer.

Vi har ju bara ett hjärta.......




En liten uppdatering och en berättelse från oss.


Stor kram till er alla

Susanne

Av Susanne - 3 april 2016 20:06


Hej på er mina kära vänner.

Såå länge sedan jag var här nu, vilket har sina förklaringar,

men jag tänkte nu försöka uppdatera lite om allt.

Jag har verkligen saknat Er, skrivandet och för att inte tala om att fotografera,

men, med en högerarm som varit ganska obrukbar, har det helt enkelt inte gått.


Ibland är det nog ganska bra att vara envis,

i mitt fall har det hjälpt mig att komma tillbaka snabbare än väntat.

Och utan Ronja o Skorpan hade jag nog gett opp många ggr.....             



Jag skulle alltså få min axel opererad, en artroskopi/titthål,

där man skulle göra mera plats i ett allt för trångt utrymme,

som orsakat jobbig smärta under lång tid.

Det visade sig tyvärr att det var värre än läkarna hade tänkt sig,

och operationen blev tuffare än väntat.

Den tog lång tid, hjärtat härjade i bröstet, slog slag som inte alls skulle finnas där

trycket var i topp, skötte sig inte alls bra kan man säga, så väntan blev lång på att få komma hem.

Så här efteråt är det nog bland det värsta jag varit med om faktiskt,

för jag har ju en förmåga att hamna i så mycket konstigheter.

I det här fallet blev det också trassel med alla smärtstillande mediciner,

inte allt är kompatibelt med varandra.

Nu har jag i alla fall tagit mig igenom det värsta värsta.....



Under operationen upptäcktes det också att ett muskelligament var väldigt trasigt,

och man fick till slut skruva fast det med hjälp av titanskruvar "ankare".

Nu är det viktigt att vara rädd om den här lagningen, jag skulle absolut inte önska att göra om den.

Jag ska räkna med sex månader, kanske opp till ett år, innan jag vet hur resultatet kommer bli.

Under tiden pågår sjukgymnastik, smärtlindring, läkning.....

promenader, som enbart innebär att använda vänster arm.

Ett ryck eller en hastig rörelse med högern, kan förstöra allt.

 

Som tur är kan flickorna ofta vara lösa, men skulle jag behöva ha dom kopplade,

så har jag skaffat ett hundförarbälte. Suveränt bra för mig, och jag kan behålla högerarmen i fickan.

 

Skorpan gör kullerbyttor!

    


Och Ronja njuter i solen!



I övrigt tror jag att våra hundar känner på sig hur vi mår,

och gör sitt bästa för att vi ska må lite bättre.



  Motion och lek, det får dom så klart.....så skönt att dom har varandra



.....och lite bad blir det också, nu när isen släppt.....



Jag bara njuter av att se dom ha roligt,

att åter kunna gå små lätta promenader tillsammans, det är det som helar mig.



Jag måste också säga ett stort stort tack!

Jag har gråtit, jag har blivit glad, det har värmt så mycket när det varit tufft,

att få era fantastiska hälsningar o rara ord.



Det har tagit tid att kunna röra lite på armen, kunna använda den något alls,

detta på grund av dels att det gör ont, så klart,

men också att den varit flera ggr större än vanligt.

Svullnaden har nu börjat försvinna helt, färgen börjar se helt normal ut också,

och träningen blir mera ordentlig.



Nu fick jag ju ytterligare ett problem, och det var det där med hjärtat.

Det sköter sig inte alls som det ska, näe, jag mår egentligen inte alls så bra av det.

Nu påbörjas flera undersökningar, och förhoppningsvis finns snart en lösning på problemet.

Har ju länge medicinerat för detta, men nu har allt förvärrats igen,

och det är oroligt.....jäkligt oroligt.

Symtomen finns där hela tiden, dundrandet och bankandet,

men det finns en stund som får mig att ändå må ok.....gissa vad?


Det här!

Att vara tillsammans och strosa omkring med Ronja o Skorpan,

se dom båda njuta av livet......det är mitt andningshål.

Då mår jag ganska ok.



Ronja



Skorpan



Ställer mer än gärna opp på bild.....ibland med en rolig min....



.....ibland bara väldigt söt.



Vad betyder det här?

Ronja sprang in i en skog......hoppade opp o satte sig på en sten,

precis just där solen lyste ner på henne.

I övrigt var skogen helt i skugga.....bilden gör väl inte rättvisa åt hur det faktiskt såg ut,

men man kan kanske ana hur vackert det var.


Det här var bara en liten liten uppdatering från oss.....Det är fortfarande lite knöligt att skriva,

men jag var bara tvungen nu....såå länge utan att ens varit i närheten av cybervärlden

Abstinensvarning nästan!



En väldigt viktig sak till måste jag självklart berätta!

Vi har nu även blivit farfar o farmor, åt den här fantastiskt söta lilla killen.

Tänk va, så fantastiskt livet ändå är, och jag önskar så att alla kunde vara ödmjuka inför själva livet,

och ta vara på varje dag vi har tillsammans.


Barnbarn nr 4 är ytterligare en efterlängtad liten människa.



Vår senaste lilla gullunge.....William  som föddes för några veckor sedan.

Farmors fina lilla pojke.

När man sitter med en ny liten människa i famnen fylls man av värme...så liten...så betydelsefull...




Bara en bild till.......man kan ju bli helt förskräckt av denna syn.

Två superskitiga hundar!!!

Men två superduktiga hundar, utan dom båda hade det aldrig gått, det vet jag.

Dom kämpade båda två.....men med vad, det ska jag berätta en annan dag.


(Doften var inte heller den bästa)



Jag skulle vilja ge er alla en stor stor kram, som tack för alla rara ord ni skickat till mig.

Är så glad att ni finns.


Kram på er

Susanne

Presentation


Ronja o Skorpan, två bernerflickor. Dom är bästa vänner, och den här bloggen handlar om dom.
Häng med oss på våra utflykter, vid havet, i skogen eller på stadens gator.
Eller kanske när vi tränar drag och viltspår :-)

OBS! Bilderna.

  Alla bilder är tagna av mig, (om inget annat anges) 

Det är inte ok att ta bilder, men om du skulle vilja ha någon, så fråga alltid först!

Tack   

/Susanne  

Facebook

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

LÄNKAR

Instagram

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Länkar

Sök i bloggen

Fråga mig

3 besvarade frågor

RSS

Bloggportalen

Bloglovin

Follow on Bloglovin

Gästbok

Blogkeen

quilaoronja

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se