quilaoronja

Alla inlägg under september 2013

Av Susanne - 30 september 2013 23:45

Måndag!

En heeelt vanlig måndag!

Slut på alla resor och äventyr!

Allt preciiis som vanligt igen.........

Påfyllda "må-bra-depåer", som man lever länge på.


T o m att jag har en "gräsänke-vecka"......joo, som vanligt alltså!

Men, jag erkänner.....ganska skönt är det, när allt liksom återgår i gamla vanliga spår.


Det var länge sedan jag tog en riktigt ordentlig promenad i "vår" skog.

Så det fick det bli i dag!


Men först!!

Hälsa på hos min mamma!

Hundarna, liksom en av döttrarna följde med.

Att hundarna var med uppskattades mycket, av dom andra på våningen också.


Var sedan  tvungen att uppsöka min hjärtläkare.......problemen återkommit :-(

Men, det löser sig nog........känner mig lugnare nu i alla fall, vilket gör mycket.


det var efter det......som jag tog den där turen  till skogen.

Då infinner sig det där rofylldan, lugna, tysta..........hjärtat går liksom ner i varv.



  


ÄÄÄÄLG!!!

Nu är det mycket djur i rörelse i skogen.

Såg tidigt på hundarna, att något luktade väldigt gott.......nära!

"DÄR, BAKOM TALLARNA.........DÄR STOD DEN!!!"

STOOOR!!!

hjälp.........;-)

  


"Släpp oss igen, matte......vi tar honom!!!"

Höll hundarna kopplade en stund.

I alla fall Skorpungen, hade gladeligen sprungit fram till älgen......bara för att säga HEJ!


Hittade även några liter kantareller.

Trodde dom var upplockade efter helgen, då många från stan åker ut till landet.

Men "mina" ställen, kanske är bara mina ;-)


 



Hem och rulla köttbullar till morgondagen, då jag får "fin-besök"!!!

Jaa, Mille o Meya, med mamma, kommer hit på lite mat.

Egna köttbullar gör jag faktiskt inte så ofta längre, men vad sjutton,

när livets efterrätt kommer, då går det som en dans att rulla.

 


 Veckan är planerad, och jag har allt under kontroll.

(Tror jag)


   



               

 


 En mycket "braig" dag, trots allt.

Man får göra det bästa av sin situation.

Att gnälla sig igenom livet, det är inte min melodi,

det gör andra så mycket bättre än jag.


Klart jag ofta tänker på hur det kunde varit, om inte om hade varit.

Men vad hjälper det?

Inte ett dugg.

Ta vara på varje dag........


Kram

Susanne



Av Susanne - 28 september 2013 22:31



.....tänkte jag i dag.

Skiter i att skriva här alltså.

Hur gick det då?

Inte alls!   

Svårt att låta bli, jag tycker det är så himla kul att skriva, så är det bara.     


       

Vi tog en riktigt välbehövlig "vilodag" i dag.

Då menar jag vilodag från långa promenader.

Nog sjutton känns det i vaderna,

att dom muskler man ev har där fått jobba lite.


Vår skog var precis lagom i dag......

Det finns ju höga berg att springa opp och ner i där också!



"Jaa, jag har då inte ont någonstans, inte!!!"

"Men vi har fått skön massage av matte varje dag"



Alltid full fart på Ronja!   




                  Och Skorpungen är aldrig långt efter........             


     



Blir så full i skratt, när jag ser hur Skorpan försöker "tuffa till sig" mot Ronja,

som i sin tur skiter fullständigt i henne      



Att "tacklas" med rumpan, det har hon också lärt sig, den där lilla   



ALLTID samma pinne........den är helt enkelt bäst!



"Men så släpp nu då!!!"



"ALDRIG!"



"Så.....blir det bra om vi sitter så här?"



"Oooohh.......jag gliiiiiider ner........Hjälp mig Ronja!"



"Skynda skynda, att ta bilden nu då!"



Dom är allt bra medgörliga, flickorna   




Lite träning fick det bli också.

Lite lagom.......

Bruksprov är vad vi "slagit oss in" på nu, Skorpan och jag.

Förutom lydnadsdelen, börjar vi även med spår.

En toppenkurs, om ni frågar mig.

Ibland är det svårt att hitta just den kursen som jag vill gå.

Vi var ett gäng, på förra kursen, som har ungefär samma intressen, vad gäller hundträning, 

så då pratade vi oss fram till en kurs som passade oss.


Små små steg i taget.......

I dag fortsatte vi med apportbocken........inte tugga   


"Men det gjorde jag ju inte heller, matte!"



Glömde ju en fråga också!

Den här fina "pippin" kom ofta och gjorde oss sällskap, när vi rastade på fjället.

Den verkar vara väldigt orädd, och höll sig väldigt nära.

Men, vad heter den???

Säkert någon av er som vet.

Söt och fin är den.




Det var allt, av det som egentligen inte skulle bli något alls   


Kram

Susanne

Av Susanne - 27 september 2013 20:02


Bara några ord från bilen..........om det nu fungerar 😊


  

Så var vi snart hemma igen, efter att ha haft några härliga dagar i fjällen.

Visst känns resan lång, men det är värt varenda timma i bil.

Det blir man påmind om, när man kliver ur bilen, släpper ut hundarna.


Stugan vi hyrde i år, var över förväntan fin.

Det finns inget att klaga på.

Fjälltopparna utanför fönstren, och fina vandringsleder inpå knuten.


Men........trots allt............borta bra, men hemma bäst.


Nu har vi en hel helg att vila kroppen 😊


Kanske, kanske, kommer det här inlägget att komma dit det ska? 😬


Kram

Susanne

 

💕

Av Susanne - 26 september 2013 22:00

Sista "fjälldagen"!

"Smolet" blev dagens mål.


En skylt, talade om att det fanns renar här,

och om vi skulle "möta" några, så skulle vi stå stilla och låta dom passera.

Hundarna kände, så klart, tidigt doften av dom.

Båda två "skvallrade" om att dom var nära.

                                

Nu fick vi inte se lika många renar som sist vi var i fjällen,

men några blev det i alla fall.

Små grupper, med några stycken i varje.

Väl oppe på toppen, blåste det riktigt kallt,

så vi letade rätt på en skreva, där vi kunde inta dagens matsäck.


Utsikten var inte helt fel!

 

På håll såg vi snöklädda fjälltoppar.

Sååå vackert!

Ronja o Skorpan gillar verkligen kylan, det märks.

Efter att bara vandrat opp, opp, opp, var i alla fall jag lite trött.

Men inte hundarna inte!!!


Kom igen......nu kör vi!!!

     



Lite påfyllning av vätska..........

Fjätfallen, dit begav vi oss sedan.

Det här är mäktigt att se, och höra!

Dånet är öronbedövande, från allt vatten som forsar fram.

Vilka krafter!




Man skulle ju kunna tro,

att hundarna är trötta när vi så småningom kommer hem.

Visserligen har dom legat i bilen en stund då.............

Men en liten brottningsmatch, det finns det alltid kraft till.



Någon skrev, att en bild såg ut som en tavla.

Det är en perfekt beskrivning av denna fjällvärld.

 

  

I morgon bär det av hemåt igen.

Lite möra i kroppen, men fyllda av energi, som räcker länge, länge.

  

Bara en liten detalj kvar..........städa stugan..........   

Men det får bli morgondagens "mission"


Kram

Susanne

Av Susanne - 25 september 2013 20:44

  

 Håll i er nu!!

I dag var det minsann fart på surfandet här på fjället.

  

"Jaha, var ska vi i dag??"


 Vi startade här, hos Nipgubben.

  

                                                  
      


Han är allt bra söt, va?!

Och det känns ju skönt att han håller ett vakande öka på oss.



Valde i dag att gå till Burusjön.

En otroligt vacker fjällsjö, (med sandstrand) vid foten av Nipfjället.

Under dom två timmar, som det tog för oss att ta oss dit,

fanns det många fina stenar att balansera på för Ronja.


Många stopp på vägen blir det, så klart.


"Var tog Skorpungen vägen nu då??"



"Här är jag!!!"

"Bland blåbären.......förstås!"



"Wow, vi är framme vid sjön!!"



"Vi hittade finaste plankan!"



Kampen om plankan vanns av...........Ronja!



"Gör ingenting", sa Skorpan.

"Jag har ju mina blåbär!"



Helt otroligt, att vi inte mötte, eller såg en enda människa?



Hundarna passar på att vila lite, vid våra stopp.



Blir man törstig, då finns alltid friskt vatten nära.....



Vädret kan man inte heller klaga på!



Det blir inte bara vandring..........

En hel del bus finns det alltid plats för.







Efter ytterligare en dag i fjällmarken, är det skönt att komma "hem" till stugan.



Där väntar mat....................



....................och återhämtning inför morgondagen.



Att vandra i fjällen, det kan jag verkligen rekommendera.

Det är helt tyst och lugnt, luften är så kall och klar.

Dessutom är det ju så vackert.


Jösses, vad bilder det blev i dag.........hoppas ni tog det lugnt med scrollandet   

Sista vandringsdagen i morgon. Tiden går fort, när man har roligt.


Ronja och Skorpan sover gott om nätterna.........tror inte dom rör sig ur fläcken.


Kram, kram

Susanne

Av Susanne - 24 september 2013 23:30

    Fulufjället

Det var dagens strapats!

Där finns Njupeskär vattenfall, Sveriges högsta vattenfall.

93 meter högt, och ett fritt fall på 70 meter.

Otroligt!

När vi senast besökte denna plats, gick vi den "nedre delen" av slingan.

I år var vi tuffare, och tog den övre delen ;-)

Att se detta vattenfall från ovan, var väldigt mäktigt.



Korta promenadpass, många pauser.

Mysigt, tycker vi alla.



Hundarna fick faktiskt gå lösa ganska mycket.

det är liksom lättare att ta sig fram helt själv, både för dom och oss.

Ibland får man verkligen se var man sätter fötterna/tassarna.



Skorpan åt blåbär och kråkbär mest hela tiden.

Jaa, även Ronja.....men hon är lite lat,

och vill helst att vi plockar och hon äter.



"Jaa, jag vill opp ännu högre!!!"



Snacka om att göra skäl för namnet på rasen!

Bernese Mountain Dog!!!


Om man blir törstig, och det blir man,

då finns det friskt vatten i någon av alla bäckar.



VÄNNER, på väg ner från toppen.



Milsvid utsikt!

           


Livskvalitet.........



Vädret var på vår sida i dag.

Regnet var runt omkring oss hela dagen, men där vi var, där lyste solen.



Skulle vilja ha lagt in flera bilder, men det skulle tagit resten av veckan.

Segt så in i bomben, är det!


Vid Fulufjället sover ett tiotal björnar varje år.

Man kunde se spår efter deras klor på träden!

Men, vi såg ingen "liten nalle", och tur var väl det ;-)


Visst är det fint!!!


Nu så, nu får vi se om det lyckas få in det här inlägget..........gör om, gör rätt, det har jag sagt flera gånger i kväll.


Kram

Susanne

Av Susanne - 23 september 2013 23:09

     


Det känns så himla skönt, att äntligen vara framme i fjällvärlden.

Joo, visst tar det lite tid att åka hit,

men det är värt varenda meter, när man väl är på plats.

            

      "Kom igen nu, Skorpungen,

                 så ska jag visa dig allt skojigt här!!!"        



Ronja tröttnar aldrig på att springa......fort, fort fort!


      

Eller, just i dag så hade dom båda en lite flyguppvisning!



"Ojojo, Skorpunge, gjorde du en crash-landning?!"

"Tur man landar mjukt, ibland mossa och blåbärsris."



Många stopp på vägen, med bensträckning för oss alla.



"Vaa, vad är det???"

"Vi bråkar inte, det är bara på skoj!"



Skorpan kommer säkert tycka om fjällvärlden hon också.

Utforskningen startar i morgon.



"Tjohooo.....vad det går fort nerför backen!"



"Vänta på mig!!"

Skorpan tog det faktiskt liiiite lugnare, kollade var hon satte tassarna.



Stugan/huset, var över förväntan!

Så fint, och gott om plats.



När man ser den här vyn, då är det nära!



Nipfjället, som även i år kommer få besök av oss!



Nu har skrivit om bloggen etthundratrettiotre gånger..........Näe, kanske var det bara två.

Allt försvann, och jag kunde inte logga in.......Gissa att jag trodde bloggen blivit kapad igen.

Men, med lite envishet och jävlar anamma, så lyckades jag till slut.

(Hoppas jag. Det märker vi snart)


Nu mot en skön säng, med fina duntäcken.........

Laddar inför morgondagens första etapp.

Kallt så in i hoppsan är det utanför dörren!

Tur vi tog med oss ordentligt med kläder.......OCH vantar.



Kram

Susanne

Av Susanne - 22 september 2013 23:30

Undrar om vi möts av denna vackra syn även i år?        

Men, varför skulle vi inte det? Det har varit samma bild varje år.

Otroligt vackert. 

På den här årliga resan till fjällen, då samlas det in massor av livskvalitet.

Vi fyller våra depåer, så vi har under ett år.      



Klart man sitter och tänker på tidigare fjällvandringar, när vår Quila alltid varit med.

Men livet förändras, och hur jobbigt allting än är, så kan man inte göra något åt det.

Man måste helt enkelt acceptera, och gå vidare........men det ÄR tufft!


Quila o Ronja blev galna av lycka, när vi äntligen var framme på kalfjället.



   



Saknaden kommer nog aldrig försvinna...........Det var så hemskt allting,

att hon rycktes bort från oss, alldeles för tidigt i livet.

Quila   



 Även Quila älskade att bada, och hittade ett år, en alldeles egen liten "fjällsjö",

med kristallklart vatten.



 Har man tur, (och det brukar vi ha) så träffar man även på det här gänget.

Renarna brukar vara många, många, flera hundra åt gången,

och tar ingen som helst notis om att vi kanske vill komma fram på vägen.

   

Det är så roligt att få se dom!



Har man en gång fjällvandrat......jaa, då är man fast!!!



 I år, närmare bestämt i morgon,

då ska lilla Skorpungen göra sin debut i fjällvärlden, minsann!

Jag är övertygad om, att även hon kommer älska denna plats på jorden.

I år, borde det inte vara lämmelår.........brukar vara vartannat år.

Ett år kryllade det av lämmlar, dom var precis överallt på fjället.

Många döda, men också mängder med levande.

(Quila slukade en och annan...........   HEL)


Undrar om Skorpan gillar lämlar?



 Mitt i all packning, fick jag för mig att göra en tavla, eller närmare bestämt, två.

Tycker dom blev fina, och är så klart väldigt stolt över att ha fått dom båda.

Den ena väger lite tyngre än den andra, haha!




Ännu en bild på Quila, som jag tänkt mycket på i dag.

Hon är alltid med mig, och det känns så skönt.


Kanske skulle ta och sova lite..........

Ska bara.............  


Kram

Susanne

TJORVEN!

 

SKRÅLLAN!

 

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen


Skapa flashcards