Sista "fjälldagen"!

"Smolet" blev dagens mål.

En skylt, talade om att det fanns renar här,

och om vi skulle "möta" några, så skulle vi stå stilla och låta dom passera.

Hundarna kände, så klart, tidigt doften av dom.

Båda två "skvallrade" om att dom var nära.

Nu fick vi inte se lika många renar som sist vi var i fjällen,

men några blev det i alla fall.

Små grupper, med några stycken i varje.

Väl oppe på toppen, blåste det riktigt kallt,

så vi letade rätt på en skreva, där vi kunde inta dagens matsäck.

Utsikten var inte helt fel!

På håll såg vi snöklädda fjälltoppar.

Sååå vackert!

Ronja o Skorpan gillar verkligen kylan, det märks.

Efter att bara vandrat opp, opp, opp, var i alla fall jag lite trött.

Men inte hundarna inte!!!

Kom igen......nu kör vi!!!

Lite påfyllning av vätska..........

Fjätfallen, dit begav vi oss sedan.

Det här är mäktigt att se, och höra!

Dånet är öronbedövande, från allt vatten som forsar fram.

Vilka krafter!

Man skulle ju kunna tro,

att hundarna är trötta när vi så småningom kommer hem.

Visserligen har dom legat i bilen en stund då.............

Men en liten brottningsmatch, det finns det alltid kraft till.

Någon skrev, att en bild såg ut som en tavla.

Det är en perfekt beskrivning av denna fjällvärld.

I morgon bär det av hemåt igen.

Lite möra i kroppen, men fyllda av energi, som räcker länge, länge.

Bara en liten detalj kvar..........städa stugan..........   

Men det får bli morgondagens "mission"

Kram

Susanne

 

Susanne P

26 september 2013 23:42

Det finns ju alltid energi kvar till att busa, det vet väl matte. Hur långt man än gått, hur mycket man än jobbat så finn det en lite, liten depå med "busenergi" kvar att ta ur! ;)

Kram

http://www.susannep.blogspot.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...