quilaoronja

Alla inlägg under augusti 2015

Av Susanne - 31 augusti 2015 21:15


"Absolut INTE!!"

"Skulle vi tigga...nä nä, inte vi inte"

        (Tur dom är så söta, där dom sitter och ser så oskyldiga ut)

          


Det händer inte ofta, men det händer.

Det är dom där dagarna som man önskar hade glömts bort,

dom som man önskar aldrig kom.

I dag blev en sådan dag, en "GLÖM-BORT-DAG"

       


Vad tråkigt det är när man har planer som kraschar.

Och är anledningen till "kraschandet" tråkigheter, då blir det liksom ÄNNU tråkigare



Ett exempel (bland många) på detta i dag:

Skulle hälsa på en kär vän som opererats i dag, det var bestämt sedan länge länge....

Stod i stort sett klar, när telefonen ringer! SONEN!

(Jag gillar INTE när sonen ringer från sitt jobb,

för det har man inte tid med mitt i lunchen i kockyrket...man vet liksom ATT det hänt något)

  


"Vadå örat på svaj?"

"Men nu hör jag dig jättebra!!"

 

 


Ronja, som fått sitt namn efter "Rövardottern",  stark och smidig.

Gör revolt mot orättvisor och människors trångsynthet.


Slående likhet    


 



Skorpan....GLAD, och det finns likheter i utseendet här också!



Mycket kärlek i handlingen, vilket det också finns gott om i Skorpungen.

Tror hon älskar allt o alla, men kanske framförallt livet.

Precis när jag skriver det här, minns jag handlingen ordentligt...

Just det ja, så var det....då får det vara slut på likheterna där!   


 


Hopp tillbaka till den här dagen....I dag

Sonen hade skurit sig illa i handen!!!

 

 Just där o då blev alla planer skrinlagda för i dag!

Ringde i stället runt och avbokade ALLT annat, så klart.


För att göra en lång historia kort, så avslutades dagen till slut helt ok.

(Vännen finns ju kvar för besök)

  


Tjejerna är med mig var jag än är,

får komma ut på en runda så fort det finns möjlighet.

Dom älskar verkligen bilen, tur det.



Släppte Skorpan på kvällens långpromenad, inte hela tiden, men så där ibland.

Hon håller verkligen på att krypa ur sitt eget skinn, av denna stillhet hon ska hållas i.

Tror inte det gör någon skada, kanske iofs ingen nytta heller, mer än att hon blir såå himla glad.

Och det är ju väldigt nyttigt, att vara glad.

 I morgon väntar jag samtal från veterinär (måtte han nu ringa...inte kul för dom annars)

Tror faktiskt inte själv på att jag kommer få några svar...Men jag hoppas.


"Näe då, jag är inte det minsta dryg!!"

"Kan bara göra väldigt många olika miner"

  



Kram

Susanne

 

#glömmabort

#skärskada

#ändringar

Av Susanne - 30 augusti 2015 22:45


Den ena dagen ingenting, och så nästa dag dubbelt upp!

Så jaa, det blir mycket i dag.......


  HUR MÅR SKORPUNGEN???

         


 Joo tack, om man enbart skulle se på bilderna, så ser ju allt toppen ut.

   Men nu bor ju jag tillsammans med henne, har henne bredvid mig alltid.


Jag tänker inte gå in på funderingar, eller ev diagnoser,

det orkar jag bara inte.

Är så himla ledsen över att det ALDRIG kan vara helt ok med allt.

Men när jag har något nytt att komma med, då kommer jag självklart skriva ner det. 

Hur som helst, på bilderna ser allt ut preciiiis som vanligt   

Tjejerna älskar dessa tuffa lekar,

Skorpan står och hoppar medan hon väntar på att Ronja ska se så där arg ut.....

Det får mig att le...varje gång   



Vårt sökande efter det där lilla huset, med det lilla extra, det fortgår.

Lite roligt, och lite märklig känsla.

Vi är nog ytterst petiga, ibland undrar jag om vi är riktigt redo för det här?

Men, det är kul att titta, och kanske en dag, fastnar vi för ett litet hus.

Känns det bara helt rätt, då.....



Det här är ju inte fy skam, precis.

Låg straxt  intill gårdagens hus.



Frågar man Ronja o Skorpan, ja då är det nog ingen tvekan om svaret   

      


Av alla "objekt" vi tittat på, var nog gårdagens det mest lovliga.



Om man ser till det praktiska, då var det iofs lite längre att åka.....



Lite längre från våra små   

Men det är heller inte världens ände.

  

Leon är en riktig njutare.....



...av mat.

"Det spelar väl ingen roll om man inte använder bestick?"

"Händer funkar lika bra, tycker jag!"

Vilken goding han är.

  

     


Ett alldeles extra "tok-humör", det var hon på i dag, fröken Ronja!


     


"Ok, vem vill leka med mig???"
"Jaha, som vanligt, ALLA!!!"



"Då kör vi, "kom an" ni bara!"


   

"Hahaha, ni kan aldrig ta den från mig!"



"Oophs....nu blev det visst tvärstopp?"

"Skorpungen är ingen liten vekling inte, stark som en oxe, det är hon!"

 


"Och jag är ju bara så in i hoppsan snygg också!"

"Tänk va, både stark OCH snygg"

  


Ståbild.....mjae, inte lätt när det finns något riktigt intressant åt andra hållet.....

något som går att äta kanske....    



"Att bli ompysslad, det gillar jag...massor!"

"Bara väntandet som kan bli lite långt ibland.....men jag är redo!"

 


Är man vänner, då gör man varandra sällskap...i vått o torrt.

Skorpan hoppade helt enkelt upp och höll Ronja sällskap på bordet, i väntan på matte.


"Hej kompis, jag är här hos dig"

 


Lite tjatigt med nästan samma bilder,

men jag tyckte dom var så himla söta tillsammans.


Det är kontraster...ena stunden visas tänderna, och det gurglar långt nere i halsarna,

för att i nästa stund vara så kärleksfullt, så man blir tårögd.

    


Puss min vän 



"WHAT???"

"Redan klar?"



Joorå, många bilder blev det, så var försiktiga med scroll-fingret om ni tittar på dom   


Kram

Susanne

Av Susanne - 28 augusti 2015 22:42


Det ÄR fint vid vatten,

och som av en händelse var kameran på axeln så jag kunde föreviga även denna dag.

          

Vi har nu varit på X antal husvisningar, en del hus har blivit utdömda av oss direkt,

andra har varit riktigt trevliga,

men det har liksom fallit på någon liten detalj som kulle bli väldigt kostsam,

eller annars omöjlig att göra om, så som vi skulle vilja ha det.

             

En gammal ångbåtsbrygga, med två fina berner-tjejer     

   


Självklart tar vi också hänsyn till hundarna.

Dom hör ju till familjen,

och jag anser att jag inte kan bo riktigt var som helst med dom.


"Men oss spelar det ingen roll var vi bor, Matte!"

 


Exempelvis en gigantisk, lång, brant, smal trappa, det går bara inte, tyvärr.

Det var dagens "lilla detalj" som inte föll oss i smaken.

Men i övrigt underbart vackert på alla sätt.



Saken är väl också den, att vi kanske inte riktigt är klara med vårt hus?

Vi kanske inte är redo att lämna det....ännu?



Man vet vad man har.....  

Förr oss är det verkligen ett stort steg.

Vi har byggt huset själva, för snart 30år sedan, gjort det som vi ville ha det.

Nu börjar allt förändras, det byggs mer och mer runt om oss.



Vi vill fortsätta bo på landet, i skogen.

Här börjar husen krypa närmare....

Men vem vet, en vacker dag kanske vi hittar drömhuset?

Vi har ingen brådska.


Så vacker plats i dag!!



Här njöt vi en stund.



Så klart hittade vi ett gammalt öde hus, 

med så där lagom avskavd färg.

Och så klart "pep" hundarna in för att reka läget.

Mycket gamla saker,

som glädjande nog har fått stå orörda från allmänhetens ibland klåfingriga människor.

Då blir man (jag) glad.



Nu har vi alltså bestämt oss för att vänta med flytt o så....

men helt plötsligt "poppade" det upp några intressanta objekt igen.

Man får ju aldrig veta om man inte tittar!



När vi efter visningen gick och strosade där vid vattnet,

mötte vi några andra befintliga fastighetsägare, som undrade om vi skulle bli grannar.

Trevligt och givande samtal, där vi fick reda på massor av kuriosa om huset.

Trevligt!

Dom älskade dessutom berner, hahaha      Jaa, och vem gör inte det?   



Kram

Susanne

#drömmar

#favorithund

#ångbåtsbrygga


Av Susanne - 27 augusti 2015 21:23


              Tryckande värme i dag,      

                  då passar det väl bra med lite "trix-träning" tyckte vi.           


"Nu jäklar SKA jag se hur det fungerar i den här apparaten!"

 


Dom är allt bra roliga att se på...

Först springer dom och trycker på "knappen", hämtar godiset, om o om igen.

Jättekul tycker både Ronja o Skorpan.

Men, så helt plötsligt bestämmer dom sig för att ta reda på HUR det fungerar.


"VAR kommer godiset från??"

"Nu ska jag står här och kolla hela tiden,

kommer inte släppa blicken från den här mojängen"

 


"Näe, jag lämnar inte min plats....Kommer det godis igen,

då är jag först på plats och ser VAR det ramlar ut någonstans!"



I dag ökade vi på svårighetsgraden lite, 

Flyttade knappen längre och längre bort, och man ser att dom har full koll på hur dom ska göra.

En liten petig detalj dock....Ronja är så "hårdtassad".

Hon tjongar tassen på knappen så den flyger och far.....

Har försökt förklara att här är det inte styrka som gäller.

Enbart precission!

  

Skorpan är något försiktigare med sin tass.

"Ja jag är ju såå ordentlig såå!"

  


Då har vi då börjat med balansträning också.

Så här är tanken att det ska se ut när vi är klara,

men en sak i taget (eller 1 boll i taget kanske)


Bollarnas är tillverkade av ett speciellt kraftigt PVC material

med en stark yta som kan stå emot skador orsakade av hundens klor.

Inuti bollarna finns luft som gör att bollarna ger efter något när hunden står på dem.

Om man vill kan man göra det svårare genom att vända på bollarna med den platta sidan uppåt.

FitPaws är ett amerikanskt företag från Colorado som tillverkar rehabiliteringstillbehör för hundar.

Men det är inte enbart hundar som varit sjuka som behöver träna upp leder,

muskler styrka och kroppskontroll.

Det är även viktigt inom många hundsporter som agility, dogparkour, flyball,

freestyle, rallylydnad, dogheel.

Men även för vardagshunden, trickträning, hundutställning mm


http://www.csigora.com/produkter/hundtraning/149732__fitpaws_paw_pods_-_balansbollar_4_st/   

   

    

"Menar du så här??"

"Ska jag verkligen ställa den här tassen här på bollen??"

 



Just precis...DUKTIGA SKORPAN!



Även Ronja fick till det efter lite träning.....

Det mest roliga är att dom båda ÄLSKAR när vi "jobbar"

  


Det här har vi hållt på med ett tag...."STÅ-PÅ" kallar vi det.

Dom går in mellan mina ben, och kliver upp på mina fötter.

En ganska onödig grej att kunna, kanske många tycker, men vi tycker det är kul!

Jättekul!

  

För att gå vidare är tanken att dom ska stå kvar på mina fötter medan jag rör på mig....Överkurs   




Efter den här typen av träning blir man också rätt trött...i huvudet.

Puh

  


Har haft samtal med veterinär i dag.....många diskussioner fram o tillbaka.

Tycker ändå det känns ganska ok, för dom bryr sig verkligen om "oss",

dom vill alla, liksom vi, hitta en orsak.

Vi avvaktar med allt över helgen, och fortsätter utredningen nästa vecka.


Hur som helst, så mår inte Skorpan sämre, tack o lov.

  


Kram

Susanne

#träning

#balansbollar

#memorytrainer

#ronjaoskorpan

#csigoras

Av Susanne - 26 augusti 2015 21:13


                Fyra vänner i badet!            


    

Jag är av den tron att man inte blir hjälpt av att ligga hemma och "deppa".

Skorpan har inte varit helt ok under lång tid, och hon har fått vila,

men kan väl inte påstå att vila är hennes melodi precis.


Det var varmt som tusan på dagens promenad,

så jaa, hon fick bada, svalka sig, och gissa att hon njöt.

Har väl aldrig sett henne njuta av att simma så.

Hon körde t o m ned hela huvudet under vattnet, mm....så skönt det va!



Väljer att inte gå in djupare på Skorpans symtom i dag heller,

det räcker med att jag själv, och några till,

slår knut på oss själva för att få någon rätsida på "henne".



    Älskar vatten gör dom i alla fall.....



....båda två!



   Och att rulla sig efteråt....underbart skönt!  



Ronja och Kicken i full fart, dom jagar ofta varandra,

eller det är väl oftast Ronja som jagar!


"Oh, shit, nu är hon nära.....!!!"

  

     

Skorpan samlar på pinnar!


     

Liksom Chicko!

Mycket pinnjobb blir det!


    

Lite vila mellan varven (läs fika)



   "Jaa, jag vet Skorpan, jättetråkigt att vila lite.....hjälper inte att blänga på mig"


Men det är ett måste, och samtidigt lite träning på att ligga stilla, 

oavsett vad alla andra gör.



På en höjd!



"Sluta tjata på mig, Ronja!!!"

(Ronja har som sin uppgift att alltid hålla ett öga på Skorpan, 

som i sin tur blir äldre, och faktiskt har en egen vilja,

och lärt sig säga ifrån när det blir för mycket tjat)



"Klok-som-en-bok-Ronja"

Och full av liv

  


Joorå, Skorpan fick röra sig lite fritt i dag också,

men inte okontrollerat, som hon brukar.



Och lite vila igen.....BOOORING!!!

  

Kan knappt tro det här är Skorpan, med det är det!

Hon har verkligen tagit igen mycket av det hon tappade i samband med hennes "Majskolshistoria"

Det är jag glad över!




"Eh, nu skulle jag vilja resa på mig igen!"

"Är det ok kanske?"



"SÖTNÖTEN"

  


"Jag ser dig nog, Ronja....att du även i dag står där och lipar åt mig!"  



Men du är allt bra fin du.....en av mina ögonstenar. (för jag har ju några till)

  


Ev. ska en ct-scan/datortomografi/skiktrtg...(många namn) göras på Skorpan,

och jag har i dag ringt runt till flera kliniker som har just en sådan apparat.

Och näe, det finns inte på så många platser i Sverige.

Hur jag än vänder o vrider på den saken, blir det en bit att åka.

(vilket jag självklart gör om det behövs.....man gör ju allt för hundarna)


Hade väl aldrig kunnat ana att det var så stor prisskillnad på exakt samma undersökning?

Den "billigaste" kliniken tar mellan 2,300:- - 3,500:-,

den dyraste mellan 9,000:- - 12,000:-!!

Trodde inte det var sant, vilket det så klart var.

Visserligen är det några flera mil att åka,

men det handlar inte om flera tusen i bensinkostnad.

Valet är ju därför ganska lätt vilken klinik man ska välja.

Dessutom skulle jag inte behöva vänta länge på en tid,

vilket jag skulle fått gjort på det "dyra" stället.


Nu väntar jag på ytterligare samtal från en veterinär, för en diskussion om hur vi ska göra.

Jag frågar mig om o om igen,

VARFÖR TAR DET ALDRIG SLUT PÅ ALLA TRÅKIGHETER?


Stort tack för alla kramar o rara ord vi fått på olika håll,

som vanligt värmer det mig så mycket.

  


Kram

Susanne

 

#ct-scan

#skiktröntgen

  #datortomografi

#veterinärsamtal

#symtom

Av Susanne - 25 augusti 2015 22:45

     


Att skratta, det vet vi ju alla att det förlänger livet, eller hur?

Så i dag har jag förlängt mitt liv ganska mycket tror jag!

    Det känns tryggt att veta.

    

Vi, dvs jag, hundarna och en "gammal" vän for till grann-staden i dag.

Och som vi skrattat!!

Vet nog precis var vi har varanadra, och skämten kan ibland bli rätt "grova", 

men att få skratta så magen värker är himla skönt,

och när vi haft det lite tufft en tid, känns det extra bra.



Klart jag funderat över vad Skorpan drabbats av, och jag gillar inte att inte ha några svar.

Tanken var att ringa veterinären och prata av mig lite, ställa några frågor,

men så helt plötsligt ringde han i dag?!

Just för att höra hur det var med Skorpan.

Riktigt trevligt, kan jag tycka, men samtidigt gör det mig lite orolig.



Jag kommer så klart skriva/uppdatera här så fort jag blivit klokare själv,

men just nu tror jag inte många skulle förstå.

Inte för att jag tar åt mig, men orkar inte bli ifrågasatt.

Typ, "Om veterinären säger att det ser bra ut, så är det bara att gilla läget!!"


   


Så sorgligt!

Här stannade vi ofta till "förr i tiden", för att äta en bit mat eller fika.

Nu är det sedan länge stängt, och väldigt öde.

Det står en skyllt att dom öppnar åter våren 2015, men det skedde aldrig.



Sönderslagna rutor, så förfallet....

"Kom nu Skorpungen, här finns ingen ätbart att hämta!)




Lite bilder blev i alla fall tagna, för det kan jag inte låta bli.



Fler som inte kan låta bli....att spela apa när kameran kommer fram.



Skorpan Skorpan.....mina tankar får inte stämma.....

  



I morgon är en ny dag, och jag har i alla fall lovat mig själv att vara positiv, inte tänka i svart.

En liten utflykt med kompisar kan aldrig bli annat än rätt.


Kram

Susanne

 

#jagvetinte  #hoppaspåfel  #orosmoment22

Av Susanne - 24 augusti 2015 23:08

                           

Ja men vad härligt då!

En utflykt, bara vi tre....utforska en skog lite extra, var tanken.

Ingen rask promenad i dag inte, det var alldeles för varmt för det,

men att strosa omkring är rätt skönt också.

Njuta!



  Som vanligt är dom båda snabba upp på allt,

bara för att där invänta "klicket" från kameran.

Ronja kan sitta LÄNGE hon.....ger sig inte.


"Men så ta en bild nu då!!"

 


Vet inte, men jag tror inte Skorpan förstått riktigt ännu,

utan studsar upp mest för att Ronja gör det.



Fint var det, men kanske lite för varmt om man är en berner......



Tog små sköna pauser i skuggan!

Och jag hade ju stenkoll på var vi var, så klart!



Det är nog svårt att lura Ronja.

Tror hon märker direkt, om hennes matte börjar bli lite fundersam.

Som nu då!

"Är du helt säker på att du vet, matte??"

 



Inte en endaste plupp på träden,

och i den här delen av skogen hade jag ju aldrig varit.

Plockade lite blåbär under tiden som jag kollade på tfn om jag kunde se var vi var.

Så klart fanns ingen täckning.....



"Jaa du, kompis....det är preciiis som vanligt!"

"Ingenting är förändrat"

"Nu är hon helt lost igen!"

  



"Näe, nu får jag skärpa till mig.....Nu SKA jag hitta tillbaka till bilen!"

"Kom nu brudar, nu går vi RAKT fram, då borde vi komma ut någonstans?!



Med lite envishet så blev slutet gott.

Genade lite och tog oss fram i ett dike, för då var vi allt lite trötta.

Svalka med vatten, det var gott.....hundarna och jag halvsatt i gräset utanför bilen, skööönt....

Så plötsligt får jag för mig att; "- Näe, jag sätter in hundarna i bilen."



      

Just i samma ögonblick, hör jag som ett dundrande i marken?

Men va sjutton är det där?

Då kommer, som skjuten ur en kanon, en stor GRIS ut från åkern, precis där vi just gått.

Hade han varit några fjuttiga meter närmare så hade han farit rakt in i bilen.

(Iofs var ju alla dörrarna öppna, så kanske hade han flygit rakt igenom,

ut på andra sidan? Bara en liten galen tanke från mig)



Så stor den var!!

Och innan jag reagerat, fota fota fota, hade han hunnit en bit ut på åkern.

Det syns i alla fall att den var stor.


Hundarna blev minst lika snopna som jag, ett skall, sedan knäpptyst.

Skönt att dom satt i bilen, bakom galler....

Ronja gillar inte vildsvin, hon vill inte gärna spåra en grisklöv t.ex

Men Skorpungar, med dom vet man inte riktigt?

Dom kan hitta på vad som helst.

Ser framför mig hur hon lägger iväg efter detta gigantiska djur,

för hennes självförtroende är det inget fel på.



Ja det var ett riktigt äventyr det!


Det som stör mig mest,

det är att jag nu vet säkert att det bor vildsvin även här hos oss...inte kul, tycker jag.


Efter att ha pustat ut hemma, var det bara att tag i "få-bort-alla-små-kardborrar-ur-pälsarna"

Ni vet dom där små, som ser ut som små ärtor,

som kryper långt in i pälsen, och riktigt snärjer in sig!!!




Men jag tycker ju att det är lite rogivande att pyssla med pälsvård,

och även Ronja o Skorpan tror jag njuter av det.



Nu tänkte jag på den där grisen igen...

Ska jag gå omkring och vara rädd för ett nytt möte nu??

Helst vill jag slippa ha ytterligare kontakt med det stora svinet!



Nu sover vi en stund, i morgon siktar vi mot nya äventyr igen!

Älskar att ta vara på dagen, få MITT liv att fungera, inte bara andras.


Kram

Susanne

 

#vilketsvin  #vildsvinsmöte  ##grismöte 

Av Susanne - 23 augusti 2015 20:51

                                              

Fotboll...jaa, det är väl sisådär att kolla på om man är hund,

men är det någon man gillar som är på plan, då är det rätt spännande!


"Om jag sitter här som hörnflagga,

då ser han mig säkert när han ska lägga en hörna?!"



Ronja hon går mera handgripligt till väga....visar hur mycket hon ogillar att bara sitta stilla.

"Hej hej, husse....ser du mig?"

"Här är jag ju!"

"Vi kan väl hitta på nått' skoj istället för att bara vara här...HALLÅÅÅÅ, ser du mig??"



"Vi fick inte ens jaga bollen?"

"Jättekonstigt....annars ska vi ju alltid hämta dom?"

  








Ibland händer det så knasiga saker när vi är i skogen,

saker som man kanske inte skulle berätta om egentligen.

Men lite roligt var det allt, för att inte tala om vad han som såg mig tyckte.....


Vi går ju ganska ofta i skogen, hundarna och jag, och har då med oss fika så klart.

När man är i min ålder, och dricker mycket kaffe, jaa, då vet ni säkert vad som händer.

Just det, man skulle behöva en toalett!!

(som så klart inte finns)

Nöden har ingen lag,

så man får helt enkelt slå sig ner på en undanskymd plats och tömma blåsan,

för att kunna fortsätta röra på sig.


Men vad sjutton, vi är i stort sett alltid ensamma i skogen, 

så man behöver inte gömma sig precis.....

Eller, från o med nu ska jag kanske börja med det?


Sist vi var på utflykt hände det igen.....

Skogen var verkligen helt öde, hördes inte ett litet pip eller knak.

Hundarna sprang omkring i blåbärsriset, och jag slog mig ner....

Jag kunde se ganska långt, men inte skulle det väl komma någon här?


Just som jag reste på mig, ser jag i ögonvrån hur något rör sig snabbt....åt mitt håll?

Jag har väl aldrig fått upp brallorna så himla snabbt som då....PUH, det var nära ögat...

En cyklist kommer farande som ett ånglok, SWISCH!!!

Precis där jag står,

(och lutar handen lite nonchallant mot en trädstam, ni vet, "hejsan, här står jag och bara....står"))   


"Hej hej!" sa jag....och nog tyckte jag att cyklisten log lite åt mig...

(äh, han tyckte nog bara det var trevligt att jag hälsade?)


Lika snabbt som han kom, lika snabbt var han borta,

och hundarna tror jag inte ens märkte honom.

Han såg säkert inte vad jag höll på med tänkte jag, tills jag tittade ned   

Jösses!

Om vi säger så här, det hängde lite delar från min kläsel både här o där.

Oknäppta byxor, ett bälte som lossnat helt och slängde ner i backen,

min skjorta halvägs nerstoppad i byxorna....osv.

Inte undra på att cyklisten log...eller snarare gapskrattade på sin fortsatta väg genom skogen.

Och det gjorde faktiskt jag också!

Vilken syn det måste varit!

Det konstigaste måste han väl tyckt,

det var nog att jag stod och lutade mig mot trädet så där lustigt kanske.

  

Inte varje dag han ser något sådant.....


"Jaa, vad ska man säga....matte hon gör allt lite knasiga saker ibland hon!"

 


Skorpans tid i stillhet har verkligen satt spår.

Hon har så mycket energi som måste ut, och nästan allt tas ut på Ronja.




"Snälla snälla...leka lite bara...!"



Ronja ställer alltid upp....nästan.




Det har hänt en annan väldigt rolig sak,

men den måste jag nog vänta med att berätta om.

Jaa, det är så kul att jag knappt tror det är sant, att det här skulle hända mig!?



Sötaste Socker-Skorpan

 S  S   



Den här tjejen går inte heller av för hackor i min värld.

  

För alla älskar vi ju våra hundar.



En liten sväng till "vår skog" i kväll också.

Dom tittar på varandra, och som på ett givet tecket sätter jakten igång.

Då vill man inte stå ivägen, utan jag tar position vid ett träd...  



I veckan åker vi på utflykter igen, livet börjar bli precis som vanligt, tack o lov.    



Sjöarnas badplatser börjar säkeret bli tömda på semesterfirare,

så vi inte stör någon.



Har haft ännu en skön helg.

Och Skorpan, henne törs jag knappt nämna....sakta men säkert

är hon nog på väg tillbaka till sitt rätta jag....hoppas jag!




Kram

Susanne

 

#nödenharingenlag  #mittiskogen  #cyklistfråningenstans  #detvarkaffet 

TJORVEN!

 

SKRÅLLAN!

 

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen


Skapa flashcards