quilaoronja

Alla inlägg under augusti 2015

Av Susanne - 14 augusti 2015 20:43


 Liksom inlåst!!                 

BOOOOORING!!!



 Lite stillsammare sysslor får det bli....och jag lovar,

det är inte lätt det här med att hålla en Skorpa i stillhet.      

Om vi säger så här....ett exempel.

I natt väckte hon mig vi 04.00-snåret.....(det är inte direkt någon stillsam väckning)

Hon kan ju vara lite dålig i magen eller så tänkte jag,

och skyndade mig upp och öppnade dörren.



Då var det minsann ingen panik....hon masade sig ut på gräset,

lugnt......så BAAM....som om någon tryckte på startknappen!!!

Hon for som en duracellkanin på tomten, eller som "Road-Runner"....ni vet, meep meep....!


 


Runt runt.....efter en stund var hon klar, satte sig bredvid mig och kikade upp:

"Jaha du matte, ska vi ta och gå och lägga oss igen kanske?"

Zznaaark!

 


Hon har väl inte riktigt blivit sig själv efter gårdagens "behandling",

lite öm i  halsen och ner. 

Men äter, det gör hon ju med god aptit.


Ronja tar sin uppgift på fullaste allvar, ligger alltid bredvid Skorpan, håller henne sällskap.



Vilken tur dom har varandra!



Men svårt är det!

Så här har det sett ut många ggr i dag....

"Snäääälla Ronja, lek med mig en stund...bara en liten stund?!"



"Kolla vad jag har då, Ronja....försök ta den om du kan!"



Vilket tålamod du har, Ronja   

Men är man bästa vänner så är man!



I går berättade jag om att alla prover som togs

i samband med forskningen av kennelhosta, var som bortblåsta.

Många ringde för att få klarhet, men ingen hittade provsvaren.

Dom var nog slängda, blev svaret!?

Man kan väl inte slänga prover?


Hur som helst, jag har "hittat" svaren i dag!!


"Skorpans prover var INTE positiva i dom analyser som gjordes

för att påvisa olika virus/bakterier, som vanligtvis hittas vid kennelhosta"

Se där ja!!



Är det inte rätt otroligt i alla fall?

Att en vanlig hundägare kan få fram dom svaren, men inte fyra olika veterinärer!?

Hur stora ansträngningar gjordes egentligen, det kan man ju undra?

Hur som helst, nu vet vi det....utredningen fortsätter....



Älskar aTT se dessa två tjejer tillsammans!

Dom håller av varandra så himla mycket.

    


Puss på dig min bästa vän....



Vet ingen som kan se så uttråkad ut som Skorpan.



Eller joo, Ronja kan visst hon också   



Jag är fylld av oro, det kan jag nog inte låta bli, jag är sån' helt enkelt.

Hoppas hoppas att allt kommer bli bra.

Men jag vill väldigt gärna veta VAD hon drabbats av?


Tills dess tar vi en dag i taget.


Kramar

(och massor av tack till er, som visat så  mycket omtanke)


Susanne

ANNONS
Av Susanne - 13 augusti 2015 20:15


   "När man läser Skorpans journal, och ser hur mycket hon varit med om bara det senaste året,

               då bildar man sig en uppfattning om vad det är för hund som ska komma in genom dörren"              

"Jag tänkte mig en slö, trött, överviktig hund, som skulle se väldigt sjuk ut",

det var vad veterinären sa när vi klev in i morse.


Så kom då Skorpungen in g enom dörren som en virvelvind!!!

Så som bara hon kan!

"HEJ, HÄR HAR NI MIG!", liksom.

  

  

Dom skulle alltså gå ner med kamera och titta i luftstrupen, jaa, så långt dom nu kom ner,

och se om det ev satt någon främmande kropp där.

Det bekommer inte Skorpan så värst mycket, det här med veterinärer,

hon känner igen många av personalen vid det här laget,

och jag lovar....dom känner igen henne!

Vem glömmer en Skorpa?

  


Det blev en hel del prat innan det var dags att lämna henne för resten av dagen.....

Så började väntan....en lååång väntan!


Att åka hem och sätta sig tyckte vi inte var någon bra idé, varken Ronja eller jag,

det hade bara blivit ett evigt vankande fram o tillbaka......

  


"Näe, vi sticker och gör det vi är bäst på, matte....vi tar ryggsäcken och drar till skogs'"

   


"Kommer du.....jag hoppar i nu!"



Och här blev vi kvar....



Helt ensamma!

Tänkte och undrade....Ring nån' gång då!!



Badade....



Duschade....



Simmade....



"Jag förstår inte....ska du ha pinnen eller inte??"

"Varför kastar du ut den om och om igen för??"




Så äntligen ringde veterinären!

Som vi väntat och undrat...

   


Så här var det:


Först lungröntgen, ev skulle man ju kunna se något där,

men tyvärr gav det inte något resultat.


Dags för endoskopi, där man lyckades komma ganska långt ner i bronkerna.

Det såg inte så bra ut.....man hittade dock ingen främmande kropp där heller,

vilket mycket väl skulle kunna bero på att det var så rött och svullet.

Prover togs igen, eftersom dom som togs hos tidigare veterinär "kommit bort"!!!!!!!!!!!


Nu ska hon fortsätta med sin medicin, och därefter ny lungrtg, och tills dess....  

BARA VARA LUGN OCH STILLA!!!

Har pratat med Skorpan om det här,

men jag är osäker på huruvida hon förstår mig eller inte??


Det kan vara så att det sitter ett litet ax, som gömt sig väl därinne,

och svaret på den frågan skulle vi kunna få vid en MRT (-magnetröntgen)

Om vi inte finner någon lösning på problemet, kommer en sådan göras.

Där kan man ju se även små ax som försöker gömma sig.


Hon har aldrig haft feber, aldrig hostat, inga sjukdomstecken mera än dom vi ser här hemma.

Det syns i hennes ögon, det känns så klart och tydligt.


Har avbokat dragtävlingen i Ängelholm, så klart,

men avvaktar lite innan vi bestämmer oss om nästa.

Allt beror på hur Skorpan mår, och hur karensen ser ut när vi är klara.



Att få höra att det är tur Skorpan är så otroligt fin kondition (trots allt)

det är klart det gör mig glad......

"En hund som kommer in till oss och har hennes bakgrund,

och så nu detta, den har inga bra odds."

"Men du ska inte oroa dig, allt blir bra....Ge det lite tid."


Trött hund!

Trött matte!  (att oroa sig är jobbigt....en hel dag!)


Nu hoppas vi att Skorpan känner sig lite piggare i morgon, efter en god natts sömn.


Kram

Susanne

ANNONS
Av Susanne - 11 augusti 2015 21:01

#sjukhund #sjukavoro #veterinärer #ringahelatiden



Samtal pågår med två ganska oförstående individer...


"Nu måste ni förstå allvaret i det här, det går inte an att ni leker så hårt nu!!"

         "Skorpan MÅSTE ta det lugnt!!!"

"Förstår ni???"


    "Eeh....VA?"    

   


  Att ha en magkänsla för saker o ting, att känna på sig att något inte står rätt till, 

det kan ju ha sina fördelar, men nu tycker jag det är för mycket av den känslan hos mig.


Allt började (den här gången) med att Skorpan hade misstänkt kennelhosta,

efter tränigs/draglägret iMoheda.

Så snabbt bryter det tydligen ut...

Man springer in i en rågåker....en halv minut senare kommer man ut, OCH har kennelhosta?!?!

Har svårt att tro på det, men å andra sidan har jag inga som helst erfarenheter av den sjukdomen.

(Jag vet att hon inte ska springa i åkern, men nu gjorde hon det, längst ut i kanten...)



"Såå himla tråkigt, när Skorpungen inte är ok", tycker Ronja

Ronja vet så väl hur det är fatt, och det är också en orsak till att jag VET.

Vet att Skorpan är sjuk.

    Man ser det tydligt på dom båda.



Hade besök av en tjej här i dag,

och som utomstående skulle man aldrig kunna gissa sig till att Skorpan mår dåligt,

näe, hon visar INGET.

Å andra sidan var även en nära kompis här, och hon såg ATT det var något med henne.


Diagnosen var alltså kennelhosta!

Vila, man gör inget....läker ut, hon är ju vaccinerad....blir inte så allvarligt?

Fel Fel Fel



 I helgen blev jag övertygad!  

Övertygad om att det här stod inte rätt till.

Ringde t o m Strömsholm, joo, så dålig tyckte jag hon var,

men efter lite prat, så stannade vi hemma.

Tryggt bara att veta ATT man har någonstans att ta vägen.



  Kollade ALLT med jämna mellanrum, status liksom, den visade NOLL o INGET!

  Vid kennelhosta hostar man....inte ens det har hon gjort.

INGEN annan som vi träffat (och det var många i Moheda) har blivit sjuka.


Skorpan ingår dessutom i ett kennelhosteprojekt, som jag skrivit om.

Ansvarig vet för det projektet har jag också diskutterat om SKorpan med,

och han tror inte heller på det.

Massor av prover är tagna, både blodprover och en mängd olika "svabbtester",

inget har vi fått svar på än?!

I går "krävde" jag att vi skulle få komma igen, sa att jag var övertygad om

att hon har något som sitter fast i svalget.

Frågade om dom hade möjlighet att gå ner och undersöka?

Jaadå, det har vi!!! sa dom.

Inte sjutton fanns det inte.

Men dom tittade i svalget ordentligt, så långt ner det gick.

"Oj, fy sjutton!", sa dom?!

"Hon måste ha jätte jätteont!!"

Epiglottis/struphuvudet är kraftigt infekterat....och orsaken till det???

Om ni frågar mig....ett främmande föremål som kilat in sig där nere.

Men, jag är ju ingen veterinär.....




Hon vill så gärna....har såå mycket spring i sig nu.



Ronja hämtar saker.....mest bollar.



Vad händer nu då?

Joo, vi har bokat en tid för undersökningen, men om TVÅ VECCKOR??? 

Hur sjutton ska jag kunna se på hur hon bara blir sämre o sämre???

Det går ju inte!


Har även pratat med försäkringsbolaget, för att vara säker på att dom ersätter det,

vilket dom gjorde! Tack för det.

Fick faktiskt prata med en veterinär där, som rådde mig till att trycka på ordentligt,

så Skorpan snarast får undersökningen gjord.

Den gröna sörjan i halsen måste finnas där av en anledning.....främmande kropp, 

som kroppen nu jobbar med att få bort till varje pris.



den mest omtänksamma hunden jag känner....Ronja   



Alla kan inte förstå vad jag menar när jag säger att det syns så tydligt på Skorpan.

Men jag VET, jag SER....det syns på hela henne, men framförallt i hennes ögon.

Många minns säkert när Skorpan hade en hel majskolv som satt fast i tunntarmen,

efter att ha legat och skvalpat i magsäcken i 5 veckor.

Ett av tecknen på att något satt fast,

det var att hon sträckte på sig på ett alldeles speciellt sätt.

Det gör hon nu också...

Ni som har barn, ni vet säkert att man känner ganska tydligt att dom är sjuka, bara genom lukten.

Jag vet, kanske låter skitlöjligt, men jag tycker så.

"Det luktar sjuk"

 

Önskar så att jag hade en veterinär jag kunde lita på, en som faktiskt trodde på mig och lyssnade,

trodde på att jag faktiskt känner mina hundar.

Känner av när något är riktigt fel.


En sak är säker...jag ger mig inte!



På mindre än ett år, har Skorpan gjort en stor bukoperation för att plocka ut majskolven som fastnat.

Allt höll på att gå riktigt galet den gången...

Hon blev väldigt nedgången, tappade massor i vikt,

det tog hårt på henne....Straxt efter var det dags igen....livmoderinflammation.

Krångel och problem även efter den operationen.

Fel suturer, med infektion som följd.

Innan 1 år fyllda hade hon ett tandproblem, där ingen ville höra talas om min teori,

om allvaret med att inte oprera bort tanden.

Allt slutade med akut operation den gången också, och massor av tjafs med djursjukhuset.

Det slutade bra den gången, vi kom överrens,

dom stod för hela "kalaset" och erkände att dom gjort fel.


Summa!!

Det har hänt alldeles för mycket i denna tjejs unga liv.

Hon hinner knappt återhämta sig från en sak, så står nästa och väntar runt hörnet.


Den här bilden är tagen i dag....där ser man så tydligt, att vår älskade hund inte alls mår ok, 

(även om hon envisas med att dölja det för oss)

  


Stort tack till alla fina vänner, som är så omtänksamma, som skriver/ringer....det känns så värmande.

För näe, jag mår så klart inte bra ....


Fortsättning följer


Kram

Susanne

Av Susanne - 9 augusti 2015 22:25

#drömmar #springibenen #kryperhopparofar


Var det min dröm vi skulle få se i dag?


Om vi säger så här....man gör sig en bild om hur man skulle vilja ha det,

målar upp i fantasin.

Även om vi sett bilder och så, så blir det inte som i verkligheten ändå.


Först o främst....jaa, det första man ser, det är så klart läget.

5 poäng av 5 möjliga!

En dröm för två berner, kan man nog säga, och deras matte så klart.

             



Nu ska jag förstås inte redogöra för hela huset, men summan av visningen.......svårt!

Vi tyckte om det....mycket....lagom allt.....meeeen?


Vi funderar...  


För snart 30 år sedan byggde vi ju vårt hus, vårt eget drömhus.

Men det var vår dröm då, när våra barn var små och så länge dom bodde hemma.

Nu ser vårt liv nnorlunda ut.

Vi behöver inte så stort längre......samtidigt som stora ytor är skönt.

"Hur man än vänder och vrider har man rumpan bak"

Och man vet exakt vad man har....

Eller vad säger ni tjejer....  



På hemvägen gjorde vi en liten avstickare för en hundpromenad, 

det behöver man absolut inte fundera över.

Alltid samma glädje, oavsett hur/vad man gör, livet är plätt-lätt då!



Det var varmt i dag, då blir det inte superlånga promenader på dagtid,

framförallt inte när man inte går i närheten av  vatten/sjö/diken......

   


Det här sticket, eller vad man nu ska kalla det som Skorpor har i sina ben...

Det kryper och hoppar och far, man bara måste springa fort fort fort!

Kanske kanske försvinner det en dag, eller så gör det inte det,

det spelar faktiskt ingen roll för min del, huvudsaken att jag har en frisk Skorpa.

Vad jag vill komma till är att det är lite marigt att få till en bra bild på Skorpan i rörelse,

för det går så otroligt snabbt.

Kameran ÄR snabb....alltid annars, men se inte med Skorpan i fokus.

  


I skuggan kan man busa....och dragkamp är nog sjutton en favoritsyssla tror jag.


Så glad att se hur Skorpan fått tillbaka sina krafter igen!!!

Ni kanske minns eländet med majskolven och så....då tappade hon precis ALLT!

All hennes styrka, alla muskler var som bortblåsta,

men nu är hon "på banan igen", det finns inga tvivel om det.

Och att hon ger Ronja en riktig match, det är inte illa!


"Ja jag bara håller i jag....dra du bara Ronja, jag tänker inte släppa i alla fall!!!" 

 


En dag som gav oss mycket.....mycket att tänka över.

Den ena stunden tänker jag, "Ja, vi gör det...för att i andra stund ändra mig...."Vi har det toppen här!"


"Ni tar väl med oss, va?? Var ni än bor??"

  

Skitgrisar!


  




Blink-Blink!

  




Kram

Susanne

Av Susanne - 8 augusti 2015 21:45

                       

"Play! Play! Play?"


  

"Jag hoppar....joo, nu hoppar jag!!"



"Nu är ju inte du en lika bra och LUGN simmare som jag, Skorpunge"

"När du blir det, och har lugnat dig en aning (om nu det kommer hända)

då kanske även du får simma ensam så här?"

"SKÖÖÖNT är det!!" 

    


"Nä nu jäklar!!"

"Nu SKA jag bada!!"



Om Skorpan badade eller inte?

Gissa   



Ronja hör ljudet från en bilmotor som hon känner väl igen!

Långt långt innan någon annan.



"Jaa, hurraaa, jag hade rätt!"

"Nu kommer den!!"


Lycka är, när någon älskad tvåbening kommer!

Då vet man inte riktigt hur man ska göra med sin kropp.

  


Skorpan blir tidigt tillsagd av Ronja...."Sitt där du, jag ska hälsa först...bara så du vet...SKORPUNGE!"


    

Lite arbete i dag!

Leon med mamma fick åka med Ronja en sväng.

Duktiga Ronja!

  

"Är alla på?"

 


Skorpan patrullerar....

"Det här är också ett arbete faktiskt!!"

"Att vara badvakt!"

"Det är jag jättebra på!"

  

"Kastar mig i direkt om det skulle behövas"

 


Vilken goding han är, vår lilla Leon!

Här har han fått låna morfars keps, som passar perfekt.

  

Aj aj, kapten!




"Var sjutton tappade jag den där lilla godisbiten nu då?"

  



Jag nämnde ett sorgligt mail jag fick i går...


I Ronjas kull var det rätt många valpar, och alla har dom varit ganska friska.

(Skulle väl vara Ronja då, som ju haft både det ena och det andra)

Har inte haft kontakt med så många, men en bror till Ronja bor inte lång härifrån.

Visserligen har vi inte träffats på länge, men jag har vetat om att han har mått bra.


Så fick jag alltså veta att han fått somna in, inte ens 7 år fyllda.

Det gick så hastigt.

Den 6 Juli....samma dag som vår Quila, men tre år senare. 

Det är så sorgligt, det är det värsta med att vara djurägare.....

Blir så himla ledsen för familjens skull, och samtidigt blir jag påmind om vår Ronjas skörhet.

Kunde ju lika gärna varit hon.

Livet är inte evigt.....nä visst nä....


Mina varmaste tankar till Ronjas brors familj.

(Vill inte skriva hans namn....)

Har en så fin bild av dom båda syskonen tillsammans,

men så klart hittar jag inte det just nu.

  




Så har vi då senaste nytt om den här tjejen.

Hm....jag kan säga så här, att den där magkänslan som jag fått ibland, den är inte ok.

Kan inte riktigt sätta fingret på det, men jag undrar.....

Hoppas få svar på måndag, på alla prover som togs.

Dom kanske kan göra mig klokare/lugnare?


Den som aldrig haft den där magkänslan kanske kan tycka att jag verkar helt konstig.

Jaa, vad ska jag säga....tyck det då, kan inte hjälpas.

Hoppas verkligen av hela mitt hjärta att jag har fel!

(När man ser bilderna så kan man inte tänka sig att det skulle vara något galet,

men det är bara bilder.)



Kram

Susanne


Av Susanne - 7 augusti 2015 23:00


"Allting började ju så där himla bra!!

Det var varmt, egentligen alldeles för varmt om man är berner....men då helt plötsligt

fick vi tillträde till poolen och lite simning.

Gissa att det var skönt OCH svalkande."

                     


"Vi hade ju ingen aning om att matte hade en plan!?"

"Vår bästa tvåbenskompis kom och hälsade på, vi hade jättekul....badade och busade!"

 


"Hm....så helt plötsligt hamnade vi i badkaret....TVÄTT stod på schemat?

Inte för att vi har något emot det, nej nej, inte alls,

men vi hade ju så mycket annat kul på gång med Déan!

Han kan busa han!"

   


Det är tur att hundar inte är långsinta....vilar ju sällan några bittra miner där inte.

Jag gillar hundar, hahaha!

   Dom gör mig alltid glad, oavsett.....



    "Så där då......då var det tydligen dags!

Det skulle fotograferas.....på tvären och på längden, och på alla håll faktiskt.....ah puh!"


Just bilder på stående hundar, det är skitsvårt tycker jag....

Skorpungen!



Och Ronja!



Sittande....något mindre marigt.

Skorpan igen.



Sittande Ronja.



Så var jag ju tvungen att få varsin bild på deras gulliga huvud....joo, jag gillar't!



Vad tänker du på, Ronja?



"Jag tar den, jag tar den....jag tar....?



Otroligt skönt med rena hundar.....hm...men känner jag dom rätt,

så kommer det inte vara så väldigt länge!?

Kanske kanske till onsdag eller så     


Har sedan varit o hälsat på kompisar.

Ätit gott, och babblat och skrattat så halsen blev torr   

Vi har en längre resa att planera för, och som vi vet så går tiden fort.

Ett tu tre är vi där.


Allt det här var enbart kul  på alla sätt.

Men....



För en stund sedan fick jag ett mail med ett sorgligt besked,

men jag tror jag skriver mera om det i morgon....

Måste leta fram några bilder först, tänkte jag



Kram

Susanne

 

Har fortfarande inte fått klarhet eller provsvar på Skorpan, men hon mår fortfarande bara bra!

Av Susanne - 6 augusti 2015 21:39

                                       

   "Vad skrattar ni åt??"

"Är det något fel med att jag tar igen mig i en solstol, eller??"

"Sitter jätteskönt här, jag lovar!"

  


Törs inte, eller vill inte riskera något ännu,

så därför fick inte Ronja o SKopan följa med på dagens händelse!



Har ännu inte fått svar på alla prover, väntar och ser vad dom säger först.


   


Och Ronja har inte heller visat några symptom på att vara sjuk (tack för det)


I dag var vi bjudna på kalas!!

Kicken fyllde två år, vilket så klart måste firas.
Kanske lite fisigt att gå själv, utan hundarna,

men man kan ju inte motstå frestelsen som står på golvet.



En väldigt sugen Kicken, väntar på klartecken!


Specialbakelse till hundar!


"NAMNAMNAMNAM!"



Chicko äter lite mera försiktigt, slafsar inte som "vissa andra"   


"Klar!!"

"Hade du inte mera??"

 


Sötast   


Jättkonstigt att jag kom, utan att ha några "brudar" med mig?

"Var är dom egentligen?"



Kicken tittade så förundrat på mig..."Har du dom i fickan, eller?"


Tjejerna fick vänta i bilen, som stod öppen på ett mycket svalt ställe,

där jag hade koll på dom.

Gissa att dom luktade på mig när jag kom tillbaka.



  "VAD HAR DU GJORT, MATTE??"

"VI VET NOG VEM DU TRÄFFAT!"

Oohps....



Ärlighet ja....det slår jag ett slag för, och så gör jag så här?! Fy fy, på mig!

  

Men jag tycker nog det är lite läskigare när sk vänner är oärliga mot varandra.

Så pass att jag inte tänker acceptera det, helt enkelt.

Att känna sig utnyttjad, och sedan överkörd totalt,

näe, då kan det va...klarar mig utan sådana omogna företeelser.


Snart dags för ny husvisning!

Spännande och roligt.

Har en dröm....och kanske kanske hittar vi den någon gång,,,vem vet.


Kram

Susanne

Av Susanne - 5 augusti 2015 22:08

 #stadgar #kennelhosta #fakta #

Så här var det.....


Hade anmält Ronja och Skorpan till Arbetsprov i Ängelholm, 

så nu var det träning och träning som gällde.

Har ju fått en så fin bro att träna med här hemma, och den ska ha markeringar målade,

så jag skulle helt enkelt kolla måtten på sennendragets hemsida.

Så blev jag sittandes där och kollade lite av varje, och rätt som det var, swischade något förbi....

"Vid sjukdom, så som t.ex kennelhosta, får inte hund deltaga tidigare än 1 månad efter utbrott av sjukdom.

Inte heller hund som bor i samma hushåll får deltaga tidigare än 1 månad efter.

                   Men vad i.....???

Jag hade verkligen inte en aning om det, och jag som anmält i tron om att då är säkert allt lugnt.

          

Vi var lääänge i skogen i dag...här var det svalt och skönt,

hundarna låg i skuggan och hade stenkoll på mig,

medan jag tömde den delen av skogen på kantareller.



Jag blev arg och ledsen och allt möjligt....

Det var då mitt ringande startade.

Vad jag undrade över, det var hur det kan komma sig att veterinärer klart och tydligt säger,

att efter 10 dagar smittar inte hunden längre.

Så jag ringde först veterinär och projektansvarig för forskningen på kennelhosta,

han finns på  SLU och SVA.

    Han blev lika snopen som jag,

och hävdar bestämt att den absolut längsta inkubationstiden är 10 dagar!!

Han borde ju veta, kan jag tycka.



Ring SKK's tävlingssektion, det var nästa tips jag fått.

Fick genast kontakt med en trevlig personal,

som lyssnade på min något nedkortade historia.

(Joo, jag var allt lite upprörd)


"Det är precis det här som är problemet", sa hon.

Hundägare är tyvärr allt för ofta så ivriga i sitt tävlande till varje pris,

så dom "mörkar" om hunden är sjuk, eller har en smittsam sjukdom.

I stället för att göra som du, och ta reda på fakta, och faktiskt vara ärlig.

När jag berättade hur många hundar som var på träningslägret i Moheda,

och att INGEN mer än just Skorpan visat symptom på kennelhosta,

så sa, hon att det finns inte en chans, det är omöjligt att bara en enda hund skulle fått det.

Många drack vatten ur samma vattenskål, många var nära varandra när vi tränade.

    



Jag menar absolut inte att anklaga någon för något, det enda jag vill, det är att få veta.

 Det finns heller ingen chans att hon fått det någon annanstans än där.


I alla fall....SKK's tips till mig, det var, TÄVLA, om du nu inte anser att hunden är sjuk och dålig förstås.

Men....sa jag!

(som av erfarenhet vet att det finns dom som får väldigt ont i magen av saker som den här.)

Hon fortsatte.....Om nu SKorpan enbart har visat symptom en enda dag, eller kväll,

då är det rätt otroligt att det var kennelhosta hon haft!

Dessutom skulle med all säkerhet någon mera hund ha det.


    

Enligt mitt sätt att räkna, skulle det slå på två dagar,

från att uppnå den där månaden vi pratar om.

Jag tycker rätt ska vara rätt, finns det lagar och paragrafer, då är dom till för att följas.


Nu hör det till saken att både Skorpan och Ronja är så klart vaccinerade,

det gjordes i början av juni senast, och då skulle det kunna vara andra regler som gäller, sa SKK.



Vad kan jag göra då, undrade jag?

Vad kan hända?

Jag kan få en anmälan på mig,

och självklart vill jag inte det....då känns det som det är ganska oviktigt att tävla nu.

 Å andra sidan, vi har så få tävlingstillfällen under ett år,

och jag missar många redan nu, bl.a för att avstånden är för långa att åka.

Vi har ingen möjlighet att åka över 100 mil enkel resa för att dra.


Som sagt, SKK skulle nu se över deras regelverk, framförallt stadgarna som handlar om karens.

Jättebra, tycker jag, även om det inte hjälper mig just nu.

Det MÅSTE bli tydligare, det MÅSTE bli mera upplyst, så att alla förstår.

Som det är nu skyller alla bara på okunskap, "Näe, det visste jag inte" osv osv

Det är vår skyldighet som hundägare att ta reda på saker som vi inte vet något om.


     


Nu har vi också en liten förmån!

Iom att Skorpan deltar i forskningsprojektet om kennelhosta,

så har nu en mängd prover tagits, så vi kommer snart få veta på riktigt....TRODDE JAG JA!!!


På det svarar veterinär och projektansvarig;

Det finns inget man kan säga säkert, inte ens med ett provsvar i handen. ???

Om en hund är vaccinerad, så har den antikroppar i blodet,

så ett blodprov som visar positivt svar, kan även bero på just det.

Om det nu inte skulle vara så att man hittar en helt ny "virus-filur" förstås.


Mycket jag fått lära mig dom senaste dagarna!   



Nästa samtal det gick till den veterinär vi varit hos nu,

och även hon som tagit alla prover på SVA's begäran.


Återigen berättade min historia för henne, och hon sa att hon förstod precis.

Hon var också mycket tveksam till att det var kennelhosta Skorpan haft.

En halv dags harklande, som att hon fått något i halsen,

sedan inga flera symptom över huvudtaget.

Tveksamt!


Och att inte Ronja visat några som helst tecken, det är jag superglad över,

men det är också lite märkligt, eftersom dom lever så pass nära varandra.

Men det har iofs hänt förr, vad jag förstår.


OBS!!

Allt detta var INNAN jag kollat upp datumen ordentligt!!!

Räknade och räknade.....ja men.....det var ju den 28 juli hon hade sitt harklande!!

Och tävlingen är den 30 augusti!!

DÅ SÅ!! Då är det ju en månad!!

  

Men jag tycker inte jag gjort allt detta ringande i onödan,

nej då, för det här måste ses över, tycker jag.

Allt har gått framåt, inte bakåt.

Vi har bättre vaccin i dag, fler o fler vaccinerar mot kennelhostan.

Jag har haft kontakt med så många trevliga människor, som verkligen sitter på rätt plats, 

alla har varit så hjälpsamma.


Men....så fort provsvaren kommer, så kommer jag få reda på det,

så får vi se om jag blir lite klokare då.

(högst otroligt, kanske, hihi)


Det blev en mindre roman det här, men för mig känns det rätt bra att ha allt nerskrivet.

Man vet aldrig när man behöver det, och jag är ju dessutom en av Sveriges mest glömska personer 

  


Nu så, nog om det för nu!


Vi vistades i skuggan av skogen i dag, där var så svalt och skönt.

Nya svampmarker hittades, tack för det.


Fyra små tassar! (låter som namn på en butik eller så)

Söta är dom   


Och så kom husse hem....jösses vilka "tokstollor" dom förvandlas till då.

              


"HUSSE ÄR HEMMA!!"

"HUSSE ÄR HEMMA!!"



"Lägg av då, jag ska hälsa först!!"



Men så till slut lugnade allt ner sig, och  det blev stilla....



"Eh, ursäkta mig, men nu ska jag sova, matte!!"

"SLUTA FOTA!!!"

    


Zznaaark   



Kram

Susanne

Presentation


Ronja o Skorpan, två bernerflickor. Dom är bästa vänner, och den här bloggen handlar om dom.
Häng med oss på våra utflykter, vid havet, i skogen eller på stadens gator.
Eller kanske när vi tränar drag och viltspår :-)

OBS! Bilderna.

  Alla bilder är tagna av mig, (om inget annat anges) 

Det är inte ok att ta bilder, men om du skulle vilja ha någon, så fråga alltid först!

Tack   

/Susanne  

Facebook

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

LÄNKAR

Instagram

Tidigare år

Arkiv

Kategorier

Länkar

Sök i bloggen

Fråga mig

3 besvarade frågor

RSS

Bloggportalen

Bloglovin

Follow on Bloglovin

Gästbok

Blogkeen

quilaoronja

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se