Direktlänk till inlägg 9 augusti 2015
#drömmar #springibenen #kryperhopparofar
Var det min dröm vi skulle få se i dag?
Om vi säger så här....man gör sig en bild om hur man skulle vilja ha det,
målar upp i fantasin.
Även om vi sett bilder och så, så blir det inte som i verkligheten ändå.
Först o främst....jaa, det första man ser, det är så klart läget.
5 poäng av 5 möjliga!
En dröm för två berner, kan man nog säga, och deras matte så klart.
Nu ska jag förstås inte redogöra för hela huset, men summan av visningen.......svårt!
Vi tyckte om det....mycket....lagom allt.....meeeen?
Vi funderar...
För snart 30 år sedan byggde vi ju vårt hus, vårt eget drömhus.
Men det var vår dröm då, när våra barn var små och så länge dom bodde hemma.
Nu ser vårt liv nnorlunda ut.
Vi behöver inte så stort längre......samtidigt som stora ytor är skönt.
"Hur man än vänder och vrider har man rumpan bak"
Och man vet exakt vad man har....
Eller vad säger ni tjejer....
På hemvägen gjorde vi en liten avstickare för en hundpromenad,
det behöver man absolut inte fundera över.
Alltid samma glädje, oavsett hur/vad man gör, livet är plätt-lätt då!
Det var varmt i dag, då blir det inte superlånga promenader på dagtid,
framförallt inte när man inte går i närheten av vatten/sjö/diken......
Det här sticket, eller vad man nu ska kalla det som Skorpor har i sina ben...
Det kryper och hoppar och far, man bara måste springa fort fort fort!
Kanske kanske försvinner det en dag, eller så gör det inte det,
det spelar faktiskt ingen roll för min del, huvudsaken att jag har en frisk Skorpa.
Vad jag vill komma till är att det är lite marigt att få till en bra bild på Skorpan i rörelse,
för det går så otroligt snabbt.
Kameran ÄR snabb....alltid annars, men se inte med Skorpan i fokus.
I skuggan kan man busa....och dragkamp är nog sjutton en favoritsyssla tror jag.
Så glad att se hur Skorpan fått tillbaka sina krafter igen!!!
Ni kanske minns eländet med majskolven och så....då tappade hon precis ALLT!
All hennes styrka, alla muskler var som bortblåsta,
men nu är hon "på banan igen", det finns inga tvivel om det.
Och att hon ger Ronja en riktig match, det är inte illa!
"Ja jag bara håller i jag....dra du bara Ronja, jag tänker inte släppa i alla fall!!!"
En dag som gav oss mycket.....mycket att tänka över.
Den ena stunden tänker jag, "Ja, vi gör det...för att i andra stund ändra mig...."Vi har det toppen här!"
"Ni tar väl med oss, va?? Var ni än bor??"
Skitgrisar!
Blink-Blink!
Kram
Susanne