Direktlänk till inlägg 25 augusti 2015
Att skratta, det vet vi ju alla att det förlänger livet, eller hur?
Så i dag har jag förlängt mitt liv ganska mycket tror jag!
Det känns tryggt att veta.
Vi, dvs jag, hundarna och en "gammal" vän for till grann-staden i dag.
Och som vi skrattat!!
Vet nog precis var vi har varanadra, och skämten kan ibland bli rätt "grova",
men att få skratta så magen värker är himla skönt,
och när vi haft det lite tufft en tid, känns det extra bra.
Klart jag funderat över vad Skorpan drabbats av, och jag gillar inte att inte ha några svar.
Tanken var att ringa veterinären och prata av mig lite, ställa några frågor,
men så helt plötsligt ringde han i dag?!
Just för att höra hur det var med Skorpan.
Riktigt trevligt, kan jag tycka, men samtidigt gör det mig lite orolig.
Jag kommer så klart skriva/uppdatera här så fort jag blivit klokare själv,
men just nu tror jag inte många skulle förstå.
Inte för att jag tar åt mig, men orkar inte bli ifrågasatt.
Typ, "Om veterinären säger att det ser bra ut, så är det bara att gilla läget!!"
Så sorgligt!
Här stannade vi ofta till "förr i tiden", för att äta en bit mat eller fika.
Nu är det sedan länge stängt, och väldigt öde.
Det står en skyllt att dom öppnar åter våren 2015, men det skedde aldrig.
Sönderslagna rutor, så förfallet....
"Kom nu Skorpungen, här finns ingen ätbart att hämta!)
Lite bilder blev i alla fall tagna, för det kan jag inte låta bli.
Fler som inte kan låta bli....att spela apa när kameran kommer fram.
Skorpan Skorpan.....mina tankar får inte stämma.....
I morgon är en ny dag, och jag har i alla fall lovat mig själv att vara positiv, inte tänka i svart.
En liten utflykt med kompisar kan aldrig bli annat än rätt.
Kram
Susanne
#jagvetinte #hoppaspåfel #orosmoment22