Nästan så jag börjar undra över en sak?

  Hur mycket kan man drabbas av egentligen?

  När ska det ta slut, när ska man få lite lugn?

Det här som nu hänt, det kan jag väl erkänna att jag oroat mig för.

Quila drabbades, Ronja drabbades....inte skulle det vara möjligt att en trdje tik drabbades?

Eller?

Pyometra, livmoderinflammation, denna så vanliga åkomma.

Det har gnagt lite i mig.....jag brukar få för mig, eller känna att något inte är helt som det ska.

Jag tror väl inte riktigt på mina egna känslor kanske, vill inte att jag ska ha rätt.

Nu hade jag tyckt att jag sett att Skorpan var lite "låg"

Visserligen skulle hon väl vara på väg in i skendräktighet, kanske,

men lite tidigt för det var det nog allt.

Ronja o Skorpan brukar ju springa o leka med varandra som galna,

men inte nu, inte alls som vanligt.

Hade bokat simning i dag, så dom skulle få lite ordentlig motion, nu när jag inte kan gå så långt.

Frågade mig gång på gång, var det något med Skorpan, eller fick jag bara för mig??

Hm....?

Ronja först ut, som vanligt, enbart för att få lite lugn.....

Hon blir vild när hon inser att det är simning på G.

Ronja kunde inte släppa Skorpan med blicken....som för att tala om något för mig?

Även Skorpan fick simma en väldigt kort stund,

eftersom jag då blev ännu mera medveten om att det var "NÅGOT" som var galet.

Hon var inte alls ok...

Helt säker blev jag nästan, när Ronja i princip visade mig Skorpans bakdel.

"Här matte, titta här får du se"

Joodå, mycket riktigt, Skorpan hade en ful flytning!

Ronja fick simma färdigt, och Skorpan sköljdes av ordentligt och torkades.

Ronja "städade" poolen......

"Jag lägger badleksakerna här på katen, Matte!!"

"Åååhej!"

Under tiden som hon jobbar med att få upp sakerna på kanten, trampar hon vatten!!!

"Här kommer en till leksak!"

Medan Skorpungen tittar på, och ser mer o mer trött ut....

När allt var klart, simmat färdigt och städat,

var jag bara tvungen att prata med någon om Skorpan.

Vi befann oss ju på en djurklinik, så jag gick in och pratade med personalen om min oro.

Självklart ville dom titta på henne, om inte annat så för att lugna mig.

En "gammal" bekant veterinär, (som vi tycker om) undersökte henne,

tog blodprover, röntgade livmodern....

Svar!

Blodstatus bra, förutom vita blodkroppar, som låg i "gränslandet.....

Rtg visade en begynnande förstoring av livmodern.....

Deesutom då, den fula flytningen.

Men det han tog mest fasta på, det var ändå kompisen Ronjas tydlighet.

Något är på tok med min vän, sa hon.

Allt klart för operation i morgonbitti, nål satt, rtg gjord,

prover tagna, så det är bara att sätta igång.

Hon är så duktig, den här Skorpan,

hon accepterar att det sitter en kanyl i benet, bryr sig inte om den alls.

Jag tror och hoppas att hon grejar även detta.

Vi kom i ett tidigt stadie, vilket är perfekt.

Sötaste flickorna

Jag vet att ni håller tummarna för att Skorpan fixar ännu en operation, och snart är frisk igen.

Hoppas jag kan leverera goda nyheter i morgon.

Kram

Susanne

#livmoderinflammation #pyometra

 

Sofia

10 mars 2015 05:49

Lycka till imorgon. Bra ändå att d upptäcktes i tid. Håller tummarna.

http://www.echosierra.se

 

SytantenSytanten

10 mars 2015 07:34

Lilla skorpan så mycket tok hon varit med om. Nu blir det bara bättre. Och vilken storasyster hon har som talat om hur Skorpan mår . Ett stort hjärta och massor med pälsgos till dom båda. Och en STOR kram till dej så du inte känner dej bortglömd. Hjärta, hjärta, kram,kram från sytanten

http://sytanten-bettan.blogspot.com

 

Liza Hansson

10 mars 2015 08:07

Åh så tråkigt, håller tummarna och tänker på er.
En stor Bernerkram som tröst.

 

Eva H

10 mars 2015 10:14

Ni har verkligen otur! 3 på raken o nu en så pass ung tik... :(
Håll HÅRT i den veterinären som tar andra hundens signaler på allvar!!! Sådana växer baske mig inte på träd.
Och så en säck till med kramar :D

http://fyrfotingar.blogspot.se

 

Siv

10 mars 2015 13:07

NEJ! Så tråkigt med lilla Sockerskorpan. Underbart kloka Ronja som talade om vad som var på gång. En varm lycka-till-hälsning!

 

Quila o Ronja

10 mars 2015 13:52

Tack snälla ni goa vänner. Jag har gott hopp om att det här kommer gå bra, hon är stark och i god kondition, vilket underlättar mycket för en snabb återhämtning. Nu kan man ju undra, hur det kan komma sig att just vi drabbas igen och igen. Tyvärr finns väl inget svar på den frågan.
Har inte hört något på hela dagen, och det bådar väl bara gott, hoppas jag. Ska snart bege mig till kliniken.......åh, vad härligt glada vi kommer bli när vi ses igen, båda två, eller alla tre/fyra.....😉
Kramar
Susanne

http://quilaoronja.bloggplatsen.se

 

Anna

12 mars 2015 21:34

Åh nej ❤ massor av kramar

http://annaslantligaliv.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...