Så länge jag har en kamera, så länge jag har hundar i mitt liv,

           så länge kommer jag med största sannolikhet att fota, vareviga dag.

            Till bilderna kommer en tanke, eller jag tror mig veta vad hundarna tänker,

(vilket jag så klart inte vet alls)

     Allt är bara fantasi.

Som så ofta, blev jag sittande och tittade på hundarna,

efter att vi kom hem från skogspromenaden.

Jag lär mig mer o mer om dom för varje dag

SOm att Skorpan nu för tillfället älskar BOLLAR!

Tennisbollar!

Hon "kastar" den upp i luften, för att sedan fånga den på nervägen.

Bara en lite trixi sak....det går INTE att ha dragkamp med en tennisboll!!!

     "Den här då....den kan vi väl ha dragkamp med, Ronja??"

En otroligt tålig leksak!

Den är säkert minst två år, har legat utomhus sedan den kom hem hit, och fortfarande hel.

Syns inte en skråma. Det gillar jag! Kostade 15 :- Vilket kap jag gjorde den där dagen!!!

Har sagt lite så där på skoj, att Skorpan, hon älskar att leka kurragömma.

Hur skulle jag kunna veta det?

Joo, hon retar Ronja, så där lagom mycket, så Ronja börjar jaga henne...så rätt som det är, är hon borta?

   Då har hon sprungit och gömt sig (tror hon) på precis samma ställe som när hon var valp.

Under en särskild buske....så står hon där och trycker, och tror verkligen att hon inte syns.

Och syns man inte, då finns man inte.

Hahaha, så söt hon är...

Ronja kan ju knepet att snabbt locka fram Skorpan från sitt "ställe".

Bara att hon hämtar en ny liten leksak, i det här fallet en av hennes valpar,

då kommer Skorpan som ett skott....

"Så kul jag har..  ..ska du inte vara med och leka, Skorpan?"

Här höll jag på att få ett stycke Ronja in i knäskålarna!!

Dålig sikt!

Skorpan framme ur sitt "bo", redo för lek igen.

Dra inte så hårt!!! 

Hela tomten blir full av små vita tussar,

och "valparna" blir tunnare och tunnare om sina små magar (och resten av kropparna med)

Tror, men bara tror, att Skorpan får behålla dom få stråna som är kvar på hennes kropp.

Tappar hon mera nu, så kommer vi inte känna igen henne....inte som en berner i alla fall 

En lugn skön dag, enbart skogen, hundarna och jag....

I kväll hämtade vi barnbarnen från skola/dagis, och åkte för lite shopping av kläder.

Står väl inte högst upp på Milles lista över saker han gillar,

men när vi väl var där, så provade han kläder som bara sjutton.

Så lite mat i magarna med tillhörande efterätt, innan vi vände hemåt igen,

för att återlämna det bästa som finns.

Livets efterrätt, helt klart

"Jag går på dina ben", säger envisa Skorpan.

Men i slutänden har inte mycket till chans över Ronja....ännu i alla fall.

Slutet gott, allting gott!

Det här är äkta vänskap, inget falskt alls,

bara på riktigt.......och det är inte ett dugg svårt, jag lovar....prova.

Lever efter t alesättet "Behandla andra så som du själv vill bli behandlad",

men jag tänker inte "Vända andra kinden till", aldrig.

Nu ska jag sluta.......har upptäckt att jag även gillar att skriva, ha, det visste jag inte   

Kram kram

Susanne

 

Liza Hansson

3 juni 2015 06:48

Hej! Ja visst kan du skriva....och fotografera är det inget snack om. Dessutom har du två av världens vackraste objekt att beskriva med ord och bild. Blir borta ett tag och får kanske svårt att läsa din blogg men då får jag något att längta till. Kram

 

Susanne

3 juni 2015 14:00

Stort stort tack för dom fina orden, jag blir så klart jätteglad, och faktiskt generad.
Men som du säger, det är hundarna som gör att set här är så roligt. Hade jag haft vandrande pinnar hade det blivit en helt annan historia 😄
Önskar dig en trevlig vistelse, var det än är, och jag finns här när du än tittar in
Kramar ❤️

http://quilaoronja.bloggplatsen.se

 

Sara

4 juni 2015 00:41

Halt fantastiska bilder! Vad använder du för kamera?

http://nolongerironic.shapemeup.se

Susanne

4 juni 2015 01:46

Hej Sara :-) Jag använder Nikon, varvar lite, beroende på hur förhållandena är. Det jag tycker har störst betydelse, det är vilket objektiv man sätter dit. Tack så mycket för dom rara orden, vad fotar du med?? ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...