quilaoronja

Direktlänk till inlägg 13 februari 2014

VAR är den???

Av Susanne - 13 februari 2014 22:09


   Först, för att inte frångå det vanliga "pratet",

så vill jag bara säga att jag hade väl önskat att det INTE hade regnat i dag!  

(Det var allt prat om vädret för i dag!)


"Vad jag gör???"

    "Släcker törsten, ser du väl!"   

        "Jättegott, prova vettja!"       



Inomhusträningen gör framsteg, vilket är "peppande" för mig.

Och i dag, "kläcktes" en idé av en vän,  som jag tror kommer bli toppen.



Det finns säkert en uppsjö av olika hundkurser man kan gå,

men ingen som har passat för det jag vill.

Sennendraget ligger mig väldigt varmt om hjärtat, så det är en självklarhet att fortsätta med.

Ronja har kommit så pass långt där, (vilket jag är otroligt stolt över)

så det är inte mycket kvar tills vi når vårt mål.

(Målet är att få ta ett championat, även i sennendrag).

Vi har "bara" en sak kvar!

Och det är att köra ett godkänt arbetsprov III till!

Hon har klarat det första i trean, efter massor av hårt tränande.

Slet mitt hår, och trodde ett tag att det aldrig skulle gå.

Men, skam den som ger sig.

Så....draget kommer vi fortsätta lägga mycket energi på.



Även Skorpan kommer vi träna mycket med nu,

när hon har ålderna inne för att dra vagn.




Viltspår, det är ytterligare en "gren" som vi tycker om.

En självklarhet att fortsätta jobba med.

Ronja har tagit ett championat i viltspår,

men där känner jag att jag vill ge henne svårare utmaningar i spåret.

Skorpan har ännu så länge klarat ett anlagsprov, så hon får nu börja jobba med öppna spår.

Vi har tränat en hel del hemma, och hon är en riktig liten "spårare" hon.


Då har vi alltså drag och viltspår, som vi absolut kommer jobba med.





I höstas gick vi en kurs i bruks (som alltså innefattar ett lydnadsmoment och ett fältprov)

Lydnadsdelen var jättekul,

men den andra delen, som t.ex kunde vara sök, eller spår,

det blev liksom för mycket för mig.

Så nu har jag tänkt om........

Jag tänker LYDNAD!



Det är där, som den där planen, som en vän "kläckte" kommer in.

Hoppas vi kan få till våra tankar där.

Fortsättning följer............



           Så kommer vi då till dagens "uppletande"!

Söker efter tunnlar!

Närmare bestämt tre stycken!

Eller kanske två.

Men vi lyckades bara hitta en......Men en är bättre än ingen.

Gissa att vi gått över stockar och stenar,

i ett evigt regnande, på branta sluttningar, som säkert såg väldigt farligt ut,

om någon såg oss.

Ett felsteg, och man hade åkt kana hur långt som helst.

Tur man har starka hundar att hålla fast i.

Ni vet Mammut! GD-kompisen!

Han med matte, och så vi, är galet fötjusta i gamla "ställen",

kanske kan kalla det miljöer.

Att föreställa sig hur det var för länge länge sedan, det ligger oss varmt om hjärtat.

I dag hade turen kommit till dom här tre/två tunnlarna, som vi så gärna ville hitta.

Vi ger oss så klart inte, och forskar vidare..........


Den endaste bilden som togs på vår vandring i dag, dessutom med mobilen,

för kamerans bästa vän är ICKE regn.



Efter en halv dags letande/vandrande, "go-fika" i skitvädret,

som trots allt smakar väldigt gott,

och spännande äventyr, kom vi lagom hem för att straxt vända igen.




Årsmöte på den brukshundsklubb där vi blivit medlemmar.

Det här med klubbar........det är väl som det är, helt enkelt.

Eller, näe, inte alltid kanske.

Klubbar, vars medlemmar varit med sedan tidernas begynnelse.

Jag försökte verkligen intressera mig för vad som sas, KAnske kunde lära mig ett och annat,

men på något sätt, är det samma överallt.

"Vi behöver folk som ställer upp på en det ena och en det andra."

Självklart!

Det är ju en förening, där man arbetar ideellt.





MEEEN.....och kom ihåg, det här är min högst personliga åsikt.....

att kliva in ny, bland en grupp människor som känner varandra sedan länge,

där ordet "HÄLSA" inte riktigt finns med i deras ordlista, det känns inget bra.

Inget bra alls.

Man kan ju ställa sig frågan varför inte flera av alla medlemmar deltar på sammankomster.

Eller, varför inte flera är villiga att arbeta ideellt, för en god sak.

Jag vet vad jag svarar på den frågan i alla fall.


Vill också säga att jag absolut INTE drar alla över en kam nu!

Dom jag kände lite, det är inte dom jag syftar på.


Tror det är jätteviktigt, att få människor att känna sig lite välkomna.

Det är faktiskt väldigt enkelt.

Jag tror INGEN gillar känslan av att inte höra till.

Är man ny, ja, då är man ny, tycks många tycka.


Hur som helst, jag var där, men efter x antal timmar,

då sa kroppen ifrån, så jag skippade smörgåstårtan och kaffet,

och for hem till några som alltid "hälsar" när man kommer.

Även om det är nykomlingar.





Tro nu inte att jag är ledsen över det här, jag får mera känslan att;

"Jaha ja, det var precis som på alla andra ställen"

En liten grupp tighta människor, som ogärna släpper in nykomlingar.....Dom som varit med länge,

tror jag inte ens tänker på hur det är. Man kör på i gamla ingångna spår, liksom.


Som sagt, jag är INTE alls ledsen,

men jag kommer heller inte lägga någon fritid på föreningsliv.


Kram

Susanne

 
 
Karolina, Semla och Axa

Karolina, Semla och Axa

14 februari 2014 02:16

Åh vad spännande med alla dessa miljöer, förstår inte hur du/ni hittar alla roliga ställen och stigar, trevligt att se i alla fall :) Fina bilder som vanligt :)

Den där känslan känner jag väl igen, tror brukshundklubben du skriver om kan vara samma jag gick valpkurs på, med Semlan. Kursen var ok men när man efteråt ville vara lite aktiv i själva klubben så kändes det inte kul, engagera mig till att komma och hjälpa till med någon vårstädning men man var helt ensammen kändes det som. De pratade bara mellan varandra /med dem de kände. Jag åkte hem efter bara en stund, har inte satt min fot på den klubben sedan dess.
Kanske jag som är dålig på att ta mig in i grupper, var/är lite samma med sennenträffarna :)

Men som du skriver sist, tur man kan välja vad man vill lägga sin fritid på, på sådant som gör en glad :)

Godnatt/ Karolina

http://Freakyfantazy.blogspot.com

 
Ingen bild

Monica & Caspian

14 februari 2014 07:17

Känner igen mig om brukshundsklubben, lika här.. Jag gick där med Caspian på valpkurs och sen när jag var där och tränade med honom så var jag alltid ensam fast det fanns folk där. Okey jag hade bra störning och så.. Dom är sitt eget gäng och släpper inte in nya personer om dom inte är meriterade på tävlingsbanan. Så jag slutade med att åka dit för det var inte roligt. Som tur är har jag vänner utanför klubben som jag träffar och tränar med:)

 
Sara

Sara

14 februari 2014 10:10

Det där är svårt med gemenskap och sammanhang, speciellt när det är "tighta" grupper och så. En del kan få en att känna sig jätte välkommen medans andra inte är lika bra på det och det behöver ju inte vara medvetet från deras sidan heller, alltid.
Jag har lite svårt för sånt med, man ska som passa in i en mall på något sätt och ja då blir det fel för mig!

Lydnad är ju skit kul så det tror jag blir bra :) En berner och lydnad var något jag var sugen på ett tag, hihi :)

KRam // SAra

http://hungryeyes.bloggplatsen.se

 
Anette

Anette

14 februari 2014 10:23

Hej! Fina bilder o intressant text som vanligt 😉 Det där med gemenskap känns igen. Så tråkigt att inte klubbarna tänker om. Hur kan dom tro att folk vill ställa upp om dom inte tar hand om sina nya medlemmar? Gick på bruks med Malte o tänkte att vi skulle tävla i lydnad men dom liksom brydde sig inte för jag hade en "trög" Berner. Slutade efter första kursen. Trist!! Kör på med lydnaden för det är kul☺️☺️Kram

http://www..afdragon .se

 
Sara

Sara

14 februari 2014 10:31

TACK susanne!

Nej det är INTE ok! Det är inte alls roligt som sagt, ibland om det är något man riktigt brinner för så kanske man orkar peta sig in men ibland känns det som det mest tar energi att försöka och då "lättare" att strunta i det.

Kram

http://hungryeyes.bloggplatsen.se

 
Quila o Ronja

Quila o Ronja

14 februari 2014 11:09

Men nu blir jag riktig rädd!!! Det här är värre än jag trodde!
Att vi var några som kände så här, en svårighet/olustkänsla, att 'ta sig in" som nykomling, bland en grupp människor som känt varandra länge, det förstod jag. Men det här!!! Det är otroligt! Det är verkligen ett problem. Om ni visste så många som skrivit till mig privat, om hur jobbigt dom haft det, känslan dom haft när dom börjat, blivit medlemmar i en förening. Nu handlar det mest om hundklubbar, men jag tror problemet finns överallt. Usch, vad ledsen jag blir.
Man betalar dyra pengar, för att man vill arbeta med sin hund, och lära sig nya saker av duktiga människor. Det här gör att man kanske bara går en enda kurs, och sedan skiter i det. Ta det här med städ dagar, som dom flesta klubbar säkert har. Många har skrivit och berättat, hur dom gladeligen kommit på dessa dagar, för att hjälpa till........men till slut vänt hem igen, utan att någon ens märkt att man var där. Hur svårt kan det va egentligen, att visa lite vanlig vänlighet? Känslan är precis densamma, som när man som barn kom till en ny skola, bara skillnad på vår ålder.
Det här är ett otroligt viktigt ämne, och för mig vore det inte så svårt att förändra. Så till er som är medlemmar i klubbar, och varit medlemmar länge länge, hur är ni när ni träffar" på "NYA"? Bryr ni er? Tror kanske inte ens att man tänker på hur andra känner sig, man har säkert glömt hur det var när man själv var ny. Nu bara lycklig över att vara en i gruppen, att "HÖRA TILL".
Det finns självklart undantag, men att läsa hur så många känner, det är ingen rolig läsning.
Tack till er alla 💕
Kram Susanne

http://quilaoronja.bloggplatsen.se

 
Livet på landet med höns och hundar

Livet på landet med höns och hundar

15 februari 2014 12:09

Vilken vacker tunnel :) Jag brukar resonera att mobil bilder är bättre än inga bilder alls ;)

http://www.annaslantligaliv.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Susanne - 30 december 2022 22:30

Att försöka skriva några rader utan att åter nämna Tjorven, det går ju inte. Att försöka skriva något glatt o roligt, ja där är jag inte ännu.   Men ni alla som älskar hundar vet hur det känns när hjärtat brister, och ni vet också att m...

Av Susanne - 13 december 2022 19:04

Jag kan inte sluta gråta. Kan inte heller förstå det som hänt.   Vår älskade, fina, underbara Tjorven finns inte längre med oss.     Det har gått en vecka sedan den där dagen, men jag har inte kunnat skriva om det. Allt gick så f...

Av Susanne - 30 november 2022 20:30

  Såå mycket snö vi fick! Är man en berner så älskar man just vintern, och jag blir glad över att se dom busa i snön. Härligt!!   Om man helt plötsligt drabbas av en sjukdom, tar det sin tid att förstå, att acceptera, att lära sig...

Av Susanne - 8 november 2022 22:16

  Under många års tid har vi varje höst åkt till fjällen en vecka. Hyrt mysiga stugor på olika platser.  Upplevt allt det vackra som naturen erbjuder på hösten.   Efter att jag blev tvungen att "fixa" båda mina knän med proteser, tänkte ...

Av Susanne - 30 april 2022 23:35

  Hur tar man bäst vara på en dag som denna? Jo, i min värld är en heldagsutflykt till en vacker plats det allra bästa. Som här t.ex, och med hundarna så klart!       Vackert!           Tjorven har varit här tidigre, och s...

TJORVEN!

 

SKRÅLLAN!

 

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen


Skapa flashcards