Direktlänk till inlägg 9 juni 2015
Jaaa, hurraaaa, för duktiga Skorpan!!
Man skulle kanske lätt kunna tro att vår Skorpunge är en tjej som bara är busig.
En tjej som tror att livet helt enkelt består av enbart lek...men ack så man bedrar sig.
Hon är en riktigt klipsk tös, med alla besticken i rätt låda, hehe.
I dag var det dags för henne att avlägga ett prov i viltspår, öppet spår.
Som vanligt kom dom där förbaskade tävlingsnerverna farande på matten, SKIT!!
Men jag lyckades övertala mig själv att Skorpan, hon kan!
Det är nu ganska många år sedan vi började med viltspår, det var Quila som var först ut.
Då hade inte ens Ronja åldern riktigt inne.
Att se hundarna älska detta med spårning, det är total lycka.
Som vanligt trodde Ronja att hon skulle få leta efter den där klöven i dag,
och att se hennes min, när hon insåg att det var Skorpans dag i dag....nja, den sa allt!
"VA? Hur menar du nu, matte...ska inte jag spåra??"
Hörde vår "kursledares" röst i mitt huvud innan staren.....LITA PÅ DIN HUND!!!
Hm...hur svårt ska det va?
Där och då bestämde jag mig....Klart jag litar på Skorpan.
Så bar det av....in i skogen....
Efter ett stycke, hörde vi ljud/prassel.....Älg? Råjur?
Nej då, en hund kom springandes mot oss.....hon hade lyckats med konststycket att "bryta sig" ut ur bilen!
Jag satte ner Skorpan, som inte tog notis alls över hunden,
så väntade vi tills "problemet" var tillbaka i sin bil.
Under tiden gnällde Skorpan, jaa, hon ville verkligen hitta sin klöv nu, inte sitta här och vänta!
Hon var såå himla duktig...och när domaren bad mig sätta ner henne för skottprov,
så trodde jag knappt mina öron?
Hon hade fixat det.....för efter skottet får hon alltid en himla fart,
vet att det är nära spårslut, och där väntar klöv och beröm.....och lite godis.
(Glömde fota henne på plats så bilden fick vi ta när vi kom hem.
Skulle haft en älgklöv i munnen, men mina var slut, därav rådjur)
Om jag är stolt?
Ja, ganska......väldigt mycket!
Men så har vi tränat en hel del i vår skog, för vi tycker det är så himla roligt.
Dagens fina protokoll
Vilken dag!
Firade efteråt med "go-fika", och njöt av.....jaa, skogen.
Tog sedan hundarna på promenad, och plockade härliga liljekonvaljer till min lilla mamma,
vilket blev mycket uppskattat i kväll.
Det minsta jag kan göra för henne nu....usch ja, det är lite tungt....hon vill inte vara med längre...
luften går liksom ur mig.
Vi tar en dag i taget nu, och tar ingenting för givet längre.
"Jag blev skittrött faktiskt!!!"
"Matte säger att min hjärna fick jobba som tusan i dag, men roligt hade vi!"
Underbara hundar
Lite roligt var det också, att Skorpans fina, härliga mamma Jolanta, fyllde år just i dag!
Hon fanns säkert med på ett litet hörn där i skogen.
Grattis säger vi till Jolanta
Kram
Susanne