Direktlänk till inlägg 5 april 2014
Jag är helt tokig i sten!
Joo, det är faktiskt sant.
Runda, fina sjösten, det är dom allra finaste och bästa.
Om man ser sig omkring på vår tomt, då ser man massor av sten.
Sten som jag samlat under årens lopp.
Har tiggt från bönder, som med glädje låtit mig plocka sten på åkrarna.
Vid ett tillfälle, körde jag sönder min bil,
i min iver att få hem så mycket som möjligt på en och samma gång.
Packade alldeles för mycket i bagagen och i baksätet.....
PANG, sa det, när stötdämparna vek sig...oohps!
Dagen har ägnats åt "mina stenar", som fått flytta på sig, lite hit och lite dit.
Noga är det, med placeringen.
Dom finaste får ligga överst och längst fram
(Bilden från google)
Men, man kan ju bara inte jobba hela dagen,
så vi åkte in till barnbarnen, Millton och Meya, en sväng,
för att titta på deras nya "familjemedlemmar".
Det här är Kajsa och Stella, två marsvins-systrar.
Endast 9 veckor gamla, och väldigt söta.
För tro det eller ej, men marsvin gillar jag.
När våra barn var små, då höll vi på att få en hel marsvinsfarm.
En hona och en hane = massor av ungar!!!
Marsvinsungar är helt färdiga när dom föds, med päls och allt, och otroligt gulliga.
Anser att det är viktigt att barn får växa upp tillsammans med djur.
Man lär sig många fina egenskaper av att ha djur.
Marsvinen är en födelsedagspresent till Mille,
men Meya får så klart också vara med och pyssla med dom.
Meya ja!!
Här har ni henne......hon älskar kläder,
och i dag skulle hon visa mig lite nyheter som hon hade i garderoben.
Mössa o keps, som var lika bra att prova på en gång, för att på så sätt spara tid
Snygga solbrillor, med massor av glitter!!
Och JACKAN!!!
Den har jag sett ca 83 ggr......men hon älskar den.
"Vill du se min "FINN-JACKA" mormor?"
Klart jag vill se den!
När hon säger FINN-JACKA, så ramlar man ihop av skratt
Goaste tjejen (som har lite problem med fingrarna)
Inte jätte-tama ännu, Stella och Kajsa, men det blir dom säkert snart.
När vi ändå var i stan´, tog vi en promenad i city med Ronja o Skorpan.
Södra Promenaden var som ett hav av Scilla.
Vackert!
Men snälla Skorpan! Kan du inte titta upp en liten liten stund bara?
"NÄPP!!!"
Till slut så gick det, med lite övertalning, när jag sa att husse kommer nu!
"Jaa, var tog han vägen, förresten?"
"Husse bara försvann!!"
"Mm....vad det luktar gott här då"
"Kom matte, vi går in!"
"På spaning efter en försvunnen husse?"
Folk som skulle passera genom här, frågade om det var ok att gå när hundarna stod där.
Självklart.......knalla på ni bara.
(Det fanns ingenting i världen, som kunde få dessa flickor att bry sig om något annat
än om och när husse skulle komma.)
"Näe, det går bara inte att sätta sig ner just här matte....det sticker så i rumpan!!!"
"Nu, nu kommer visst husse där borta....och han har några kartonger med sig.....säkert till oss"
Fantastiskt att dessa blommor får stå relativt orörda i stan!
Det svåratse med att sitta stilla i stan.......det är alla människor som vill komma fram och hälsa.
Då är det inte lätt att sitta stilla inte.
"Jag funderar lite....tänk, tänk, tänk.......vi fick inte alls mycket,
av det där som låg i kartongerna från stan?"
"Bara några småbitar"
Det var allt från oss i dag.......
Kram
Susanne