Direktlänk till inlägg 8 april 2015
Vi är ett litet envist gäng som sysslar med sennendrag i Östergötland.
Målet har väl alltid varit att få till träningsträffar som passar alla,
men det är så klart inte det lättaste tyvärr.
Men jag vet att vi alla har samma önskan om att få till gemensamma träningstider.
Hur som helst, idag blev vi tre av fyra, vilket man får vara nöjd med.
Sist var det jag som var den där fjärde.....
Det startade med skogsröj, sedan lite träning....mera röj....man måste nog varva lite,
för att inte deras hjärnor ska bli överhettade.
6 berner sammanlagt i dag....Alla lika galna, glad, tokiga!
Skorpan går till attack mot hennes "kille" Ludde!
Senast dom sågs såg man tydligt att inte Skorpan var riktigt ok, och straxt därefter "rök" livmodern.
Men i dag blev jag så glad, hon var sitt "normala" jag igen, fullt ut!
Härligt att se hundar leka....."Måbrasyn"
Även Ronja är en riktig buse, trots att hon faktiskt fyllt 6 år.
Jag tror aldrig hon blir helt vuxen (inte mig emot)
"Hej hej, Emelie, jag står här så fint vid dig, för jag tror du har något åt mig i väskan?!"
"Tigger?"
"Aldrig jag inte!"
Hur gick då träningen i dag?
BRA!
Plankan, den känns som hon förstått hur jag vill att hon ska gå.
Bron, den var det inte några problem med heller.
Korsning med störning, backa, platsligg, helt ok, matte nöjd.
Så var det då slalomen!!
Den har gått så in i vassen bra dom senaste gångerna, jag har varit så nöjd och glad.
Men i dag, då hade vi tränat länge länge, flera timmar, och så skulle jag bara......köra slalomen en gång också.
Ronja var trött i huvudet, det syntes.....började så bra.....men sedan...
Efter halva banan, då gav hon mig den där blicken, som tydligt sa:
"Du matte, jag skiter i det här nu!!"
"Du kan köra din slalom själv, jag hoppar in i bilen!!"
Det var så dumt av mig!!
Men vi ska prova en gång i morgon igen, när hon är pigg och utvilad.
Då går det säkert bra....(sa hon med stor säkerhet)
4 av 6 på kyrktrappan!
Fr vä. Ronja, "lilla" Ludde, Linus och Skorpan
Dina och Hulda var fullt upptagna med annat.
Duktiga vovvar, allihopa
Inte ofta man använder kyrkan för träning.
Eller, vi var ju inte inne i kyrkan
Det blev ett låååångt dygn, säkert många flera timmar än bara 24!
Men roligt hade vi, vilken gör riktigt gott för min del.
Jag fick glömma värmepannor, mobiler, tänder, dödsfall, begravning, cancer....you name it,
för en stund, det kändes bara bra.
Nu laddar vi om inför i morgon.
Då har jag en plan...gissa vad?
Kram
Susanne