Direktlänk till inlägg 31 oktober 2015
Nu måste jag lägga in en varning!!
Jaa, både för det ena och det andra.....
Dels.....en blodig bild!
OCH
Har klämt ihop två dagar i en, och det innebär två dagars bilder till en dag, uj uj uj.
Många bilder blir det då....
Startar baklänges, med i dag, Alla Helgonadagen.
Jag är lite gammaldags när det gäller "firandet" av denna helg,
med andra ord, firar inte över huvud taget egentligen.
Just i kväll åkte vi faktiskt in till en minneslund, bara för att vi ville.
Tände några ljus, och ägnade tankar åt nära och kära som inte finns med oss i livet längre.
Oerhört vackert, man kände så tydligt värme och kärlek från alla.
Och vi var MÅNGA där!
I dag lyste solen, och vi tog som vanligt en skön promenad.
(Med fotografering, också precis som vanligt)
Busade och hade det kul...
Ännu en gång tänkte jag på hur skönt det är när hundarna är friska o krya,
det tar så mycket energi när dom är dåliga på ett eller annat sätt.
Hemskt är det, och vi har haft alldeles för mycket av den varan, anser jag.
Men nu är allt bra.....
"Kom igen då, Ronja, lek med mig!!"
Vi avslutade vår promenad med uppletande.
"Riggade" med alla grejer, och först ut var, som vanligt, Ronja.
(Om man låter henne vänta, då hör man inte vad man tänker ens.
Hon ylar o tjuter, gnäller och skäller, allt för att höras, bara för att meddela sin hemska situation.
Sitta och vänta?
Inget för Ronja, hon vill va först, så är det bara!
"Jag hittade en jag hittade en!!"
En till......
"Och repbollen....nu har vi dragkamp en stund, va?"
Lycklig hund, med sina insamlade saker.
Skorpungen!
Är du redo?
"Jajamensann, ska jag börja nu då?"
Skoj skoj...."Nu hittade jag den här, matte!"
Fort fort in till mig.....
Så plötsligt får jag se blod bland löven?
Vad sjutton??
Mer o mer blod, överallt, pölar.....Skorpan syntes det inget på, hon sprang och letade efter nästa grej,
men jag kallade in henne....för det måste ju komma från henne, blodet var helt färskt.
Joorå, här var orsaken!
Skorpan hade trampat på något, och tassen blödde YMNIGT kan an lugnt säga.
Det droppade på bra.
Som tur är har man ju som hundägare alltid något användbart i bilen,
som man kan stoppa "flödet" med.
Först hällde jag över vatten, var ju tvungen att försöka se hur stort/jupt det var.
Men det blev nästan värre.
Med blod överallt, fortfarande droppande, lastade jag in i bilen,
virade om en handduk om tassen, och vände hemåt.
Lät allt "lugna sig" en stund, för att sedan göra en koll.
Det tog sin tid, men till slut gav droppandet med sig,
och jag kunde raskt konstatera att skadan inte var stor, behövde inte sys eller så.
Nu ska vi inte ha in några små "bacillusker" i det här bara, tänkte jag!
Tror nog vi ska klara oss, sårkanterna var raka o fina, och allt tog ihop raskt.
Men så himla typiskt va....och att det var just Skorpan, det förvånar mig inte ett smack.
En liten bebisstrumpa passar perfekt för små skadade bernertassar.
Så några rader om gårdagen!
Ronja i sitt rätta element.
BERG!
Utsikten är inte alls fel.
Sjön Glan, utanför Norrköping.
Träff med vänner, där vi skulle ge oss på en "Utmaning"
Vi har två berner var,
och nu var tanken att alla fyra hundar skulle sitta stilla med solglasögon på sig.
Vi hade tränat lite granna.
Skorpan tog det på fullaste allvar....satt heeeelt blickstilla!
Rörde inte en fena.
Ronja vill gärna få ner sina glasögon så hon kan se över kanten, liksom.
"Det blir ju så mörkt annars!"
Nu var det dags!
*Trumvirvel*
TA DA!!!
Vilka underbara hundar....
Fyra "Stevie Wonder-Berner"!!!
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
Vi TJÖÖÖÖT av skratt, långt efter att vi var klara med uppdraget.
Imexx, Dunder, Ronja, Skorpan
Finns säääkert någon som förfasar sig över vårt tilltag,
kanske tycker det är hemskt att utsätta hundar för det här.
Men, det tycker inte vi!
Hundarna är glada, dom gillar att "arbeta", blir så uppspelta när vi styr o ställer.
Även detta är en form av träning, tycker jag.
Dom lär sig lita på mig, jag utsätter dom inte för något som gör ont eller är farligt.
Allt görs med lekfullhet och med glimten i ögat.
Skön och rolig promenad.
Kan väl inte bli annat, när man går där med härliga hundar och en vän.
Inkräktare på väg, Inkräktare på väg!!!
En startar med sitt larm, och resten hänger på (förstås)
"Åååh, fyra berner, vad fina"
Hoppas ni klarade det här utan skador?!
Varken i fingrar, armar eller genom illamående
Kram
Susanne