Direktlänk till inlägg 13 december 2015
Höll på att bli hända en liten "olycka" i dag.
Ja, olycka o olycka....men livat hade det säkert kunnat bli.
Nu hade jag tyvärr inte kameran framme just i rätt sekund....typiskt.
Dessto mera bilder blev det under dagen.
Sol och frost, en "kombo" jag tycker om.
För en kort stund lämnades ytterdörren på glänt, precis innan vi skulle ge oss iväg.
Precis innan maken skulle stänga den, såg jag liksom i ögonvrån en skugga som susade förbi!?
Att få till en sån' här "stå-bild" på Skorpan, det är inte enkelt, tycker jag.
Hennes svans är verkligen ALDRIG stilla, inte för en sekund.
När hon är extra extra glad, som här, när vi ska gå till skogen,
då snurrar den mest runt runt hela tiden.
"Men åååh, jag orkar inte vänta mera....berätta nu då, så vi kommer vidare....!"
"Skuggan" som for förbi, slank in genom dörrspringan i en rasande fart....men vad var det?
Smög in för att ta en titt på "skuggan"....och döm om min förvåning,
när jag hittade en liten kattunge, som spatserade omkring och kollade läget!
Var så klart tvungen att släppa ut den igen, men han gick minsann inte frivilligt!
Fick en "otäck" syn,
hur det skulle gått om vi inte upptäckt honom innan vi stängde dörren och gick i väg.
Jaa, tänk om vi mötts av detta!!!
Han träffade även på hundarna som väntade utanför, men dom sa bara,
"Hej hej, här bor vi, bäst att du sticker"
Näe, katt har vi haft några stycken tidigare, och numera går det inte alls,
eftersom några familjemedlemmar är allergiska.
Nu så, nu var vi redo för en solig, frostig promenad....
Perfekt när alla vattendrag är frusna!!
Tänka sig, kom hem med rena hundar i dag!
Ronja gjorde vad hon kunde för att ordna det, genom att "slå sönder" isen med tassarna,
men i dag var det riktigt bottenfruset.
Sorry, Ronja!
Jag gillar inte ormar, inte alls!
Drar opp fötterna under mig om det visas en bild opå TV t.ex
Så ligger det helt plötsligt en genomfrusen orm på en sten.
Fy tusan!
Huggorm trodde vi först, men så var inte fallet.
Nu blev jag så klart nyfiken på VAD det var.....enda sättet att få veta är att hämta hem den och "analysera"
Hemska tanke!
Trots min fobi och rädsla och allt det där, var jag ju tvungen att fota den.
Läskig såg den verkligen ut!
Klättra på stock!
Och på sten!
Finns det hjärterum finns det stjärterum!
Huset som hört till detta dass, är sedan länge jämnat med marken.
Men, dasset det står stadig kvar!
Dessa ständiga köer är också kvar!
Men Skorpan kan vänta hon.....
Som vanligt...vi är bara sällskapliga...tigger ALDRIG!
Har man ingen snö kan man väl va lite nöjd med frost?
Lite vitt blir det ju.
Kolla, inte ett litet lerstänk!!
Det var allt!
Kram
Susanne