Klockan ringde tidigt.......och som vanligt blev det inte så många timmars sömn.

Men det går ju lättare att komma upp ur sängen, när man ska iväg på något kul!

Och det skulle vi i dag.

Till skogen på viltspår!

Vi går ytterligare en "kurs", bara för att vi tycker det är så roligt, både hundarna och jag.

År 2011 gick vi vår allra första kurs i viltspår, och det har blivit några stycken sedan dess.

Ronja skulle väl egentligen inte behöva gå kurs, (hon har ju redan tagit championat i viltspår)

Men det är som sagt så kul, att kunna ge henne svårare utmaningar, att jag själv får lära mig mera,

och att få gå spår som någon annan lagt.

Först ut av "flickorna" var Skorpan i dag.

Skulle bli spännande att se henne, eftersom hon verkar vara en riktig "stjärna" på att spåra.

Hon springer och hämtar skanker och andra skelettdelar stup i kvarten här hemma.

Hade inte behövt undra.....Skorpan gick som på räls.....jösses, vad hon var duktig!

Stolt som bara den, när hon hittade belöningen!

Ronja gjorde också bra ifrån sig, hon känns säker i sitt spårande,

och jag själv har också kommit en lång bit på väg.

Jag litar på hundarna.....vilket är A och O!

Ronja gick jag med själv i dag (brukar alltid gå två och två)

Men, av flera orsaker, kändes det skönt att gå själv......

Jag är absolut inte emot förändringar, tro nu inte det.

Men på dom här "kurserna" var vi från början inte alls många.

Ett härligt gäng, som hade väldigt skojigt på våra träffar i skogen.

Nu har det blivit så otroligt populärt att viltspåra, och kurserna är mer än proppfulla.

Spelar inte mig någon roll, men den där "familjära" känslan finns så klart inte längre.

Min åsikt är precis densamma oavsett vilken kurs man går.

Jag gillar när antalet deltagare är så där lagom många.

Det blir en viss skillnad på att vara 6-7 stycket och att vara 26 stycken.

Alldeles för många på en och samma gång, i min smak.

Det blir mest rörigt......kanske mest i mitt huvud.

Så vet ni vad jag gjorde........?

Joo, jag tog bilen och åkte till "vårt" spår ensam.

Gick spåret med Ronja, gick tillbaka en lååång väg  till bilen,

som stod långt in i "öde-skogen".

Där satte vi oss, hundarna och jag, tog fram vårt fika, och bara njöt en stund.

Njöt at tystnaden, av en bäck som porlade, av fågelsång........

Var liksom  tvungen att samla på mig lite av det där, som är så härligt.

Det är nog bland det bästa jag vet, att bara sitta där i skogen,

utan att höra ett litet pip från någon annan.

I övrigt har vi lagat lite påskmat till morgondagen,

då hela familjen kommer hit.

Ovanligt att alla kan komma på en och samma gång, det ska bli så kul!

Avslutade med ytterligare en sväng i vår skog,

med bara lek och skoj!

"Har vi sagt att vi gillar stenar?"

"Hamster???"

"Vadå hamster??"

"Näe, jag har väl inget i munnen?!?!"

När jag fick se Ronja göra....vad det nu var hon gjorde....

...då skrattade jag så att magen värkte, hahaha!!!

En stubbe, som hon naturligtvis skulle upp på......

helt plötsligt började hon backa upp på den?!?!

"Japp, då var man uppe då!!"

"Gick ju väldigt bra det där!"

Omtänksamhet!

Det är det här.....Ronja väntar på Skorpan,

och ser så hon kommer upp på berget ordentligt.

Önskar er alla en Glad Påsk

Kram

Susanne

Joo, äntligen tror jag att jag törs säga JIPPI!

Skorpan har nästan varit precis som vanliga, lite tokiga jag, i dag.

Har aldrig varit med om något liknande, och jag trodde ett tag att hon var sjuk på riktigt.

Men, hon trodde "bara" att hon fått valpar, och helt glömt bort var hon lagt dom.

Om man räknar efter lite, på hur många månader på ett år,

som en tik är helt normal, och inte påverkad av alla märkliga hormoner,

ja, då är det inte så lång tid.

                  Två löp /år är väl ganska normalt, och så går dom in i ett förlöp innan löpet.......

Själva löpet.......och tiden dom tror att dom är dräktiga......skendräktigheten........

Men jösses!!

Skorpan började löpa 1 februari, innan dess hade hon varit annorlunda ett bra tag,

och nu har vi 17 april!!

Låt oss säga 3 månader av en lite annorlunda tik, gånger två.......det är 6 månader på ett år!

Inte mycket kvar alltså.

Tur Skorpan är världens bästa Skorpan, så att det uppväger hela hennes beteende.

Och nu.....BILDER från dagen!

Simning!

Tror Ronja blåser bubblor i vattnet.....

Här har Ronja fått på sig flytvästen,

vilket hon inte alls tycker är nödvändigt egentligen.

Så fort vi kommer in, rusar hon fram till rampen, och tittar frågande på mig....

"Är det ok att jag går i vattnet??"

Jaa, gör det du, sa jag i dag.

Att se hennes glädje över att få simma, det är obetalbart.

(det har jag nog sagt förut....många gånger)

Ronja simmade sedan 3 rejäla pass, utan att få gå ur bassängen,

och jag tror hon börjat förstå, att när vi simmar, då simmar vi, och ingenting annat.

Bästa bästa vattenleksaken!
Hon släpper den INTE....inte ens för lite godis.

Det är så himla skoj att simma med hundarna,

och en toppenbra träning för ALLA delar av kroppen.

Så var det då den här lilla tjejens tur i vattnet.

Hon har blivit säkrare och säkrare för varje gång vi är här.

Det är bara dom första metrarna i vattnet som går lite som i blixtens hastighet.

Nästan så hon springer på ytan, hahaha!!!

Men ganska snabbt, "planar hon ut", lugnar ner sig, och tar lååånga fina simtag.
Vilke skillnad....

Minns dom första gångerna, när hon var som galen i vattnet, och jag stod och gapskrattade åt henne....

Det såg så himla roligt ut.

I dag är det ingen som skrattar åt en liten Skorpunge,

för hon är så duktig på att simma.

Med oss till simmet i dag, var en av våra döttrar.

Och det går ju lite snabbare med allt, när man är två som kan hjälpas åt.

För det är inte bara simning när man är där.

Hundar ska spolas rena från klor, och sedan torkas så gott det går.

I dag hade jag faktiskt med mig hundblåsen, och kunde stå utomhus och torka dom.

Perfekt!

Det ska sedan städas ordentligt efteråt, vilket tar sin tid det också.

Ett stopp efteråt, på väg till grannstaden.
(Hundarna blir så väldigt kissnödiga efter simmet)

Redo?

Då åker vi igen då!

Inhandlat nya dynor till utemöblerna, och en stor utomhusmatta.

Inte en sådan där grön "konstgräsmatta", utan något som faktiskt såg ut som en vanlig matta,

men att den tål regn och rusk, samt går att spola av.

Kommer nog bli kalas-bra, tror jag.

Nu i säng.......i morgon uppe med tuppen.....

Gissa vad?

?

?

?

Kram på er

Susanne

Hur glad blir man, när man skrivit ett helt inlägg färdigt,

och precis ska publicera det.....men något fel inträffar...

och man dessutom glömt trycka på sparaknappen???

INTE GLAD, kan man säga   

Å andra sidan, det är väl verkligen ett I-landsproblem.

 Jaja, gör om......

Ronja, vår lilla "Tok-Fia" som är så full av liv.         

Veterinärbesök i dag igen,  och Ronja är så duktig och framförallt lugn och trygg.

Så fort vi stack in näsan, blev hon rejält utskälld av några små arga individer,

men hon ägnade dom inte en liten blick.

I stället ägnade hon sig åt att hoppa upp på disken i receptionen,

bara för att tala om att hon var här nu.

Och det blev ju ganska populärt bland personalen, kan man säga.

Jag tror, jag tror, att den här lilla "Skorpungen" börjar bli normal igen!!!

(Peppar, peppar, ta i trä)

Från förmiddag till eftermiddag....så vips, började jag se tecken på hennes normala jag.

Frågade även veterinären om det här med att ALLA hanar är så intresserade av henne,

och det kan vara så att hon luktar något extra gott just nu, när hon tror sig ha valpar.

Ett gott tecken är också sättet Ronja och Skorpan leker.....full fart!

Haha, se upp du Ronja, nu börjar hon visst ta för sig, den där lilla   

Fick mycket gjort i dag, så skönt.

Påskfix i största allmänhet, och så klart, en skogspromenad.

"Men, vad sjutton, måste godiset sitta så himla högt upp?"

Ronja fick sträcka på sig ordentligt.

Uhp uhp uhp, Skorpan!!!

Vad sysslar du med då???

"Eh, jag hittade den bara....trodde det var till mig....."

Upp och leta du också, Skorpan!

"Inte här....och inte där....."

Kan man använda den här "mojängen" som släde tro???

Fin, tycker jag.

Den har stått på samma plats i skogen i så länge vi bott här!

Fixade min trasiga tand i går, och det skulle inte bli något billigt kalas precis.

Men min tandläkare är en riktigt  bra tandläkare, och jag tror han tyckte lite synd om mig,

när jag baklagade mig över att det var den andra tanden på väldigt kort tid, som bara ramlat sönder.

Han skulle sätta dit en "krona" även här, och det skulle kosta otroliga 2500:-!!!

Det finns nog ingen tråkigare utgift.

Men gissa vad?!?!

Jag fick den av honom!!!

Helt utan kostnad.........bara en liten hake dock.

Jag måste lova att använda min bettskena, som jag inte känt någon positiv effekt av.

Å andra sidan, inget negativt heller.

Klart jag lovade det!!

Nej, vad klockan blev mycket nu, vi som ska upp tidigt i morgon!

Simning står på schemat.

"Se så, i säng med mig nu!!"

Kram och allt gott

Susanne

Det här inlägget kanske kommer uppfattas som att jag blivit tokig.

Men jag har inte det.....eller, kanske har jag det?

Hur som helst, så är det också OK, om det är så här det känns.

Det har hänt en del saker i mitt liv, både tråkiga och roliga, så klart,

men den senaste tiden har jag verkligen "tagit tag i saker", som inte varit ok.

Saker som gjort mig ledsen, som tagit så mycket energi,

att jag helt glömt bort det viktiga i MITT liv.

Får ofta höra, att människor verkligen tror att mitt liv alltid är rosenrött,

vilket det självklart inte är.

Ingen har det så! I så fall är det en lögn.

Men, som sagt, jag jobbar på det, och gör stora framsteg i "TA VARA PÅ LIVET I DAG"

(Men just här, i bloggen, där har jag valt att bara vara positiv, för det gör mig glad)

Eufori är lycka.
Stor lycka.
Den som är euforisk är alldeles upprymd.

Vi tar det från början.....

Har vid några tillfällen haft en känsla i hela kroppen, en känsla av lycka.

Jaa, visst låter det lite skumt,

men jag har verkligen kännt en sådan glädje över det jag har.

Tänkte mycket över detta i dag, och kom att tänka på ordet EUFORI.

Jag har aldrig använt det tidigare, inte vetat riktigt VAD det betydde.

Men jag tror faktiskt att jag vet det nu.

Vad betyder då detta märkliga ord?
Ursprunget ur grekiskans euphoros, frisk.
Det är bildat av eu, god eller väl, och pherein, bära.
När ordet kom in i svenskan på 1930-talet användes det främst om psykiatriska problem.
Så brukas ordet eufori fortfarande, men i dag har ordet fått en mycket bredare användning.

Vad händer i då kroppen, när man känner den här känslan av lycka?

Jo, det är endorfinerna som skapar lyckokänslorna och hejdar även smärta.  

Vill du känna dig glad och må bra?

   Lär dig då att aktivera dina endorfiner. 

Hur gör vi då det?

Bl.a genom att skratta, känna harmoni och glädje.   

Endorfinernas har några grundegenskaper:
* Skapar fysiskt välbehag och hejdar smärta.

I extrema fall kan kroppen producera endorfiner som är tusen gånger starkare än morfin.

* Främjar läkning av skadade och sjuka vävnader.

* Stimulerar immunförsvaret.

* Skapar eufori och lyckokänslor som upplevs som en djup andlig förbindelse med naturen och universum.

Visst är det helt otroligt!

Kroppen är fantastisk, helt enkelt.

För min egen del, finns det flera saker som aktiverar mina egna endorfiner.

Min familj, våra hundar, mina och våra kära vänner.  

Det finns även platser som kan ge mig den här känslan.

Och, så klart är det på mina utflykter i skogen, tillsammans med Ronja och Skorpan.

Ställen jag tycker om och gärna vill besöka,

ensam eller tillsammans med en "endorfinaktiverare"

 Haha, det ordet kom jag på nu.......ENDORFINAKTIVERARE!

Dom ska man vara rädd om!

Det är endorfinerna som åstadkommer den euforiska kicken.

  Den engelske psykologen William Bloom hävdar bestämt att vi genom att

själva aktivera våra endorfiner kan skapa vår egen inre glädje och frid.

Bilderna som ligger mellan raderna,

symboliserar aktivering av mina endorfiner........mitt egna "MÅ-BRA-HORMON"

Inget kan toppa det......total lycka, att se lyckliga hundar.

Nej....nu glömde jag ju........

Blev så uppslukad av detta ämne,

att jag glömde bort vad jag EGENTLIGEN skulle skriva om. 

"Mutad av min tandläkare" skulle det handla om!

Det får bli i morgon, för det är en helt otrolig händelse, tycker jag.

(Eufori, igen)   

Grattis till er som lyckades ta er ända ner hit....det blev lite mycket i dag   

Kram

Susanne

Innerstan'!

Mitt i smeten, bland spårvagnar, bussar, liv o rörelse,

mycket människor och hundar var man än tittade, det var tanken i dag.

Och det blev mer än en tanke.

Pyntat och fint på torgen.

Men, höll ju på att glömma!!

Arbete stod ju allra först på schemat.

Som "terapihundar"

Det gillas av alla inblandade. Hundarna vet exakt var dom ska, vilken dörr som gäller....

Undrar om jag skulle ta och lära dom vilken knapp dom ska trycka på i hissen?

Det borde väl inte vara så svårt?

Skorpan höll på att somna, när hon satt och blev klappad.

Det är ju det bästa som finns.

Så där då, då var det promenaddax, efter avklarat dagsverke.

Jag tycker allt dom är rätt häftiga, som går med på allt man ber dom om.

Dessutom snurrade stolarna!!

Mammut, jaa, han fick stå, för det gick liksom inte att få plats med stjärten.  

"Kolla här då....man kan faktiskt bada mitt i city!"

        Gick även i det gamla industrilandskapet........     

Just ja....Mammut vill ju också vara med på bild!

"Jaha, då var vi redo!! Hämtar ni andra fikat då?"

"Så klart, Mammut vill också vara med och fika!"

Den här gamla industridelen av Norrköping, har gjorts så otroligt fin.

Man har behållit det gamla, trots att det känns nytt och fräscht.

Som en egen liten stad i staden.

Det finns även mycket godsaker att äta här.    

"Vi börjar vänja oss vid att sitta ner vid alla butiker"

Fin dekoration till påsk.

Man kanske skulle ta och plocka lite björkris, och börja skapa lite   

Louis De Geer!

Här står han.

 Denna man brukar kallas för ”den svenska industrins fader”

Det finns så mycket spännande att läsa om honom,

men det är en helt annan blogg.....inte min   

När vi stod här, kom ett "gäng" med japaner fram,

och frågade lite om hundarna, samt klappade och kramade dom.

Och gissa mera? Dom fotade. haha!

Vår vandring genom och runt staden, avslutades här!

(Kul, vid en lyktstolpe, tänker ni)

Ett av dom mest kända glasställena i stan.

"Halvars"

Där är ALLTID långa köer, så även i dag.

Men, det är bra träning det också, att stå stilla och bara vänta.

En härlig dag, som var helt annorlunda mot våra skogspromenader.

Men så nyttigt.

Det märks att vi varit ganska mycket i stan med hundarna,

för dom stressar inte upp sig över huvud taget.

Nu så, klar för i dag.

Lite annat "jobb" nu.

Kram

Susanne

      Mycket man vill göra på tomten och på altanen, nu när det är fina dagar.     

Men jag vill även göra roliga saker med hundarna, alla dagar i veckan

Skogsbesök, med diverse små roliga "övningar",

som hopp t.ex

Alltid roligt, tycker Ronja o Skorpan

Skorpans gnällande försvinner så klart helt, när vi gör saker. (pust)

För det ÄR INTE roligt att höra henne "gråta" över dom försvunna valparna.

Nu har hon hållt på några dagar, så det borde väl vara slut snart,

på dessa hormoner som spelar henne ett spratt.

Att motionera och aktivera henne mera än vi redan gör,

det skulle nog både hon och vi bli lite konstiga av   

Söt är hon i alla fall   

Och Ronja är som vanligt full av spring!

Som många säkert redan förstått, så älskar Ronja att skita ner sig.

Luktar det dessutom illa, då är det ännu bättre.

Hon stack iväg för att hämta en pinne, vände tvärt åt motsatta hållet......

Och kom tillbaka, luktandes APA!

Vad hon själv tyckte om sin nya doft, det framgår ju ganska tydligt här

(Och NEJ, jag var INTE arg!! Förevigade bara utseendet med en bild.

Men eftersom Ronja faktiskt är en klok dam,

förstod hon säkert vad jag tyckte utan några ord från mig.

Så nu ingen tror att det är därför hon ser så bedrövad ut.

Skulle jag inte vilja få hem en skitig hund, då skulle dom gå kopplade, vilket dom sällan gör.)

"Är det ingen mera än jag som gillar det???"

Lite besviken Ronja, som inte hörde något jubel när hon återvände.

Stoppade Skorpan från att göra samma sak (som tur var)

Det räckte att ta hand om en hund i dag.

"Jag tänker INTE släppa pinnen, aldrig i livet!"

Vem vinner??

Skitiga och lite trötta, återvände vi hemåt, över stock och sten.  

Lekt lite med bilder igen.

Så var då helgen återigen slut, och man har kommit en bit på väg, när det gäller vårsysslorna.

Lade även märke till hur ljust det är länge nu.

 Klockan 20.00 hade solen ännu inte försvunnit......så himla härligt.

Bara att njuta!

Kram

Susanne

Tro't eller ej, här kommer en fortsättning på gårdagens alla bilder.

Som jag berättade igår, blev även Diesel förtjust i Skorpan

  (precis som alla andra hanar hon träffat på den senaste tiden.)  

Väldigt förthust, skulle man kunna säga.     

"Hejsan, lilla bruden..........sitter du här alldeles ensam.......!"

(En vanlig fras i hundvärlden, om ni inte visste det)     

Eftersom Diesel fick så mycket skäll av Ronja, och inte hade en chans på henne,

var Skorpan ett mycket enklare tjej.

Hon varken skällde eller morrade, bara satt där och var så där söt och gullig,

som bara en Skorpunge kan vara, ni vet   

Jag anser inte att berner är en liten hundras.....men när jag ser

den här bilden, då kanske jag ska tänka om?

Vi mätte gårdagens promenad med "Runkeeper" och den stannade på närmare en mil.

Ganska lagom längd på promenad.

Om man inte har en tid att passa, vill säga.

För tid tar det.

Vi går ju absolut inte i någon racerfart, och vi stannar för en fika på mera än ett ställe.

Lugn, sansad, mycket trevlig, och väldigt Skorpan-tokig",

det är en beskrivning på Diesel.

Mammut, ja honom känner väl alla igen vid det här laget   

Över 5 år, men som en valp i sättet!

En fikapaus!

"Eh, undrar vad dom har för gott med sig???"

Två killar, av samma skrot och korn,

som är bästa vänner.

Jaa, dom här tjejerna är också bästa vänner.

           "Kom, vi sticker nu........inget mera fotande på berget!"       

"Öh...var ska hon någonstans....med den farten???"

"Nu du Skorpungen....nu tar jag dig allt!!!"

"Näääähe....det gör du inte alls.....för jag är mycket snabbare än dig!"

Skönt att svalka sig i det kristallklara vattnet........

Som vanligt, var Ronja mera i vattnet än på land.

Det var det sista i bildväg från gårdagens härliga runda (lovar)

I dag har vi varit på 7-årskalas.

Kan knappt fatta att vårt första barnbarn blivit så stor redan.

Klart vi fick tårta!

Glasstårta, känd för att vara så god, och det är den verkligen.

Spunnet socker ovanpå.

Kram, kram

Susanne

(Visst ja.....skulle ju berätta om ....det tar jag i morgon i stället)

   Först några bilder från en härlig dag.

                  (För det blir bara några bilder i dag......resten kommer en annan dag)                

Förmiddagen bestod mest av regn, men enligt alla väderappar,

skulle solen titta fram på eftermiddagen.

Och se där....plötsligt händer det!!!

Tillsammans med Mammut och hans matte, och en ny kille, vid namn Diesel,

gav vi oss iväg på den otroliga vandringen....IGEN!

Diesel var en mycket trevlig och lugn kille (han också)

som gillade tjejer.

"Hej!"

"Vem är du??"

Han började snabbt visa stort intresse för Ronja.....men det hade han inte mycket för.

Ronja var rätt tålmodig i början......

Men, till slut, då fick det vara nog!!!

"Lägg av, sa jag ju!!"

Men lika snabbt visade hon, att leka, det ville hon hemskt gärna.

"UhpUhpUhp, min bakdel rör du inte, kompis!"

"Ok ok, jag ska låta bli"

Men det ÄR svårt att låta bli någon man tycker om.....

Diesel, han åkte på skäll gång på gång.

Skorpan blev också ordentligt uppvaktad.

"Men du då?!"

"Du är ju riktigt söt, du också!"

Önskar att alla hade möjlighet att njuta av promenader i härlig natur.

Det ger ett inre lugn, som i alla fall jag inte kan få någon annanstans.

Första fika-pausen

Skorpan på upptäcksfärd bland bergen.

Även i dag blev promenaden bortåt milen lång.

Men det känns liksom inte, när man har trevligt sällskap, och njuter av allt runtomkring.

Många många bilder blev tagna, men det blir bara en liten del här i dag.

Som den här......när vi fick alla samlade.

Dagens rubrik då?

Jaa, det handlar om den här lilla Skorpungen.

Hon har varit lite "seg", och lite annorlunda, vilket jag kopplat till att hon löpt,

och sedan var skendräktig, och sedan....jaa, jag har massor av bra "ursäkter" för hennes beteende.

I kväll letade hon fram en alldeles särskild leksak......

Kan det vara så, att hon nu tror sig fått dom där valparna?

Stämmer rätt bra, eller snarare exakt med tiden, om man räknar från hennes löp.

Hon skulle precis fått valpar nu......OM hon varit parad.

Eftersom Quila var den första tiken vi haft, så har jag bara erfarebhet av hanar.

Quila fick ju livmoderinflammation, och Ronja likaså, så vi har inget att jämföra med.

Det här är för övrigt, Skorpans allra första riktiga löp.......och jag har hört att

man ska aktivera tikar som får liknande "besvär".

Så dom inte ligger helt sysslolösa och faller in i sina "knäppa tankar"

(ni förstår nog hur jag menar)

Nästa tanke blir då att, om hon ska ha det så här vid varje löp,

då tycker jag faktiskt lite synd om henne.

Men en gång kanske är ingen gång?

Diesel och Mammut!

På toppen!

Ett härligt gäng, som hade så roligt i dag.

Och det hade vi tvåbenta också.

I dag fyllde även en liten kille 7 år!!

Vårt första barnbarn, Milton, har redan fyllt sju!!

VAR tog tiden vägen?

I morgon blir det kalas, med tårta och allt som hör till.

Slut för i dag, tack för i dag.

Kram

Susanne