Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
"Seså Husse....hoppa på nu då........nu blir det åka av!!!"
Ronja o Skorpan är redo för dagens träningspass i "sparkdrag"!!
Ronja är såå ivrig på att få starta!!!
Ylar och skäller som värsta draghunden!
Och Skorpungen då....joo, hon väntar snällt på kommando
Det här är såå roligt!
(Men det har jag nog sagt förut)
Och det bästa av allt....hundarna tycker det är roligt!
"Vi kör en gång till, va?"
Stora gärden, med massor av snö.......TJOHOOO, det är livet det
Snacka om träning för benmusklerna.
Inte bara för hundarna
Ronja, som är full av bus, trots sin ålder.
Det är en fröjd att se.
(Menar inte att hon är gammal,
men man hade kanske trott att hon skulle kommit ur unghundsstadiet, med massor av galna upptåg)
Det är bara positivt, med galna, roliga, glada hundar
"STOPP, husse........
Ge mig en godis, annars får du inte komma förbi!!!"
"Tack, tack!"
På eftermiddagen åkte vi till stan' för att umgås med min mamma en stund.
Tänker mycket på henne, att hon faktiskt är 91 år, och inte kommer att finnas för alltid.
Det är en hemsk och jobbig tanke, men så är livet.
Jag och min mamma har en väldigt nära relation, och har alltid haft.
Har alltid pratat om allt med henne, och gör så än i dag.
Skillnaden är väl, att i dag, så förstår hon inte riktigt allt längre.
Huvudet hänger inte riktigt med.
All hennes stroke har satt sina spår.
Men hon finns här, och det är jag oerhört tacksam över.
Klart jag får lite dåligt samvete, när jag blivit irriterad på henne ibland.
Det känns som att jag måste bli påmind om att livet inte varar för evigt,
och att vi måste ta vara på dagarna....ALLA dagarna!
Ronja kommer alltid springandes mot mig i full fart,
så fort jag stannar och tar upp kameran..........
"Nu då matte, nu ska du få chansen att fota mig i språnget!"
Trötta hundar, efter en dag i snön.
"Det är ju det här vi väntat på....snön!"
När man bor på landet, blir det inte så ofta "vanliga" promenader.
Jag menar koppelpromenader.
För det mesta är dom då lösa.
Vi tycker därför att det är viktigt, att träna även det ibland.
Rustade oss med kläder mot storm, kyla och halka,
och hundarna med ordentliga reflexer, för en sen promenad på en halvmil.
Innan man ger sig av, så tänker man att,
"Fy sjutton, inget vidare att ge sig ut i det här skitvädret",
Men så börjar man gå, jaa, då är det riktigt skönt
"Nu är alla redo att traska iväg!"
Helgen försvann i ett nafs, måndag redan.......
Ny vecka, nya insatser.
Kram
Susanne
Kan man ändra sig?
Kan man ta tillbaka en liten önskning som man haft?
Det är det här med snön.....
Joo, jag vet att jag önskade snö, varje dag tjatade jag nog om det.
Nu skulle jag vilja stoppa mängden lite! Går det?
Som vanligt, så skojar jag......Gillar snön, och hundarna älskar det!
"Tack, tack, för all snö som vi fått!"
"Spark-dragnings-träningen" forsätter.
Mycket att jobba på.
Vi tog husse till hjälp i dag, och det gick mycket bättre.
Framsteg är alltid roligt, även om dom är små.
Om man tittar på filmen, med lite fantasi, kan man tänka sig hur det ska se ut.
Hundarna vill jag ha i trav, och inte som idag....."Fullt ös, Medvetslös"
Det är lite för läskigt för en gammal matte
Ronja o Skorpan var i alla fall jätteduktiga.
Filmen skakar hit o dit.....vilket enbart beror på min något darriga hand
Promenad i snöstorm, det är inte det bästa jag vet.
Men, som vanligt, när man ser hur roligt hundarna har i snön, då blir det roligt.
Sikten var lite dålig, så kom man för långt ifrån varandra, då syntes man inte alls.
Skorpan försöker se Husse o Ronja långt där borta.
"Där, där är hon ju......Ronja!"
Sring, spring, spring!
Och ibland, då händer det sig,
att Skorpan faktiskt "fäller ner" sin svans
I dag hände det något riktigt roligt.
Jag blev så otroligt glad.
Tänk att det finns så mycket fina, rara människor "därute".
Måste säga att mycket hos mig själv förändrades iom detta!
Till det bättre
Titta på den här bilden av Skorpan!
Och titta här!
Den här bilden fick jag skickad till mig i dag.
Från en ung tjej, som jag inte alls känner.
Hon skrev att hon itat av Skoran, och undrade om jag ville se.
Klart jag ville,
Jag tycker bilden är fantastisk!
Alice, som hon heter, är 13 år, och älskar hundar, framförallt berner
Tack än en gång, Alice för din fina bild av Skorpan!
Vi skrev lite till varandra,
och jag berättade att vi brukar åka på träningsläger, till den stad hon kom ifrån.
Gissa vad hon berättar då?!
Joo, vi har träffats där, och hon har klappat och hälsat på både Ronja och Quila!!!
???
Tänk, vad världen är liten.
Hon har följt vår blogg sedan dess, och nu skickat en fin bild.
Jag är mållös.
Hoppas vi ses i vår, när vi åter igen ska på läger
Det var allt för i dag.....men vilken dag va!
Kram
Susanne
Härom dagen såg jag en "film-snutt", på tre berner som drog en spark!
Jag blev helt "såld"!!
Det såg så himla roligt ut, och jag hade tidigare funderat lite på,
hur man skulle kunna motionera hundarna på ett roligt sätt,
samtidigt som det är effektivt.
Visst, dom får väldigt mycket motion, men dom springer hur dom vill.
Jag vill ha dom båda i trav......i ett jämnt och bra tempo.
Skidor........uteslutet!
Pulka/släde.........uteslutet!
Simning........toppen, men jag skulle tycka det var skönt om "vårt" hundsim
blev färdigrenoverat först.
Som det är nu, känns det så himla rörigt....mest för mig själv.
Det kostar så pass mycket att simma med hundar,
så jag skulle faktiskt vilja ha full "valuta" för pengarna.
Så såg jag då den där filmen.......
Började leta spark!!!
Och hittade faktiskt en i går!
Hopfällbar, stabil, och röd!
Började med en hund i taget, för att dom skulle få känna på....
Men, jag satte snart ihop dom båda.
Det tog en stund.......hopp o studs, bita i varandras koppel, lek o bus,
men straxt innan vi slutade träningen,
så fick dom allt lite kläm på det hela.
Det var nog i alla fall 100 meter som det gick riktigt bra.
Tjohej, vad det gick undan!!
Och så kul det var!
Meningen var då att allt detta skulle filmas.......men lagom när jag tryckte på "play",
då hade mobilen bestämt sig för att det nog vara för kallt.......och dog helt.
Och riktigt kallt var det faktiskt.
Men det här kommer vi träna på så ofta vi kan, så vi kan komma igång ordentligt,
Så film lär det bli.
Så släpptes "vild-djuren" lösa, i all den mjuka snön.
Det yrde ganska bra på åkrarna.
Uppställning, utan ben!
Man ser mycket som rör sig där borta.......
En annan sak vi tränat på med Skorpan, bara för att få in lite balans, det är att sitta fint.
Det har jag gjort med alla hundar, för att, precis som med oss människor, få kroppskontroll.
Skorpan är väl den som tagit längst tid på sig.
Hon har inte tid, allt i hennes värld ska gå så otroligt snabbt.
Men jag är mera envis än vad hon är, och en stund varje dag har vi kört.
Och så i dag, då trillade poletten ner!
Husse sa "sitt fint" till dom båda innan maten, och "HEPP", så satt dom där....båda två!!!
WOW!!!
Hämta kamera.......men det tog alldeles för lång tid.
Duktiga tjejen!
Nu är det bara att fortsätta få in rätt teknik och balans, så sitter det.
Det blir visst mycket om Skorpan här i dag....men hon utmärkte sig faktiskt i dag.
Det här med STANNA är också något vi nöter och nöter.
Jag tycker det är bland det viktigaste.
Vill kunna lita på att STANNA är STANNA och ingenting annat.
I alla lägen.
Och här blev jag så full i skratt åt henne....
Sa STANNA......och gick iväg..........och glömde bort henne.........
Gick en bra bit, Ronja o jag, och undrade efter en stund var Skorpan var?
Vände mig om, och där stod hon!
"Eh....hur länge ska jag stå här, matte?"
Men, vad duktig du är, Lilla Skorpunge!!!
Kom kom!
Dom här små tecknen, som man får mellan varven, dom betyder så oerhört mycket.
Ett "bevis" på att man lyckats lite.
Det gör mig så glad........
.......och stolt över våra hundar.
Det är tur att jag har dom här hemma, annars skulle det vara hemskt ensamt.
Som det blir när barnen blivit vuxna,
och man inte behövs för dom på samma sätt längre.
Dom har sina egna liv.
Trötta hundar efter dagens olika träningar.
Bäst att vila upp sig ordentligt, för i morgon ska nog sparken ut igen.
Godnatt mina vänner
Kram
Susanne
"Ok tjejer, är ni redo"?
Det var frågan jag ställde i dag.
Om jag säger/skriver, att dom båda skrek i kör.....JAAAA!! då är ju det inte riktigt sant......
Men det kändes som det!
Det vill säga, om dom nu hade kunnat prata på riktigt....
Vilket dom väl egentligen faktiskt gör, på sitt egna lilla vis!
Hänger ni med?
Målet var inte riktigt spikat när vi gav oss iväg....bara nästan.
Det är ju en hel del snö här nu, och pulsandet kan bli lite tufft (om det är långt)
Men vi körde in på en liten oplogad skogsväg....på vinst o förlust.
Ja, vad sjutton.......
"Eh, matte.......vet du var vi ska nu?"
Vackert var det i alla fall.
Solen ville t o m bryta igenom mellan varven.
Och det fanns gott om nysnö att "flyga" fram i.
"Jaha ja, där for Skorpungen iväg på ett färskt spår......."
Älgspår!
"Vad tycker vi om det??"
"Ujuj, den "tokan!"
"Ingen fara......skulle bara kolla var han var på väg.....älgen!"
När vi hörde prasslet i skogen....prasslet av något djur,
ja då blev även Ronja intresserad.....
"GULP"!
"Jag tror det står något jättestort där borta.........med HORN"!!
Jag undrar jag, om Ronjas lugna sätt,
som nu, när dom såg älgen, har inverkan på Skorpan?
Hur hon reagerar.
(Jo, jag är väl ganska övertygad att det är så)
Skorpan hade full koll på vad Ronja gjorde.
Eftersom Ronja stod kvar och bara tittade efter "konungen",
så gjorde Skorpan samma sak.
"Jag gör som Ronja, jag gör som Ronja....hela tiden" ;-)
Så började undersökningen.......Här gick han....den stora älgen.
(Dumt att sätta in nosen i en slånbärsbuske!)
AJ!
Här gick den också...........spännande att "läsa av"
"Näe, nu kommer jag till dig en stund, matte!!!"
Åkte in till stan sent i kväll för lite påfyllning av proviant.
(Det ekade i kylskåpet)
Det var så härligt väder, och upplysta gator, att vi tog ett varv med hundarna.
Dryga halvmilen blev det.....inte en endaste liten kotte såg vi till.
Joo, några såg vi.............
Det var när vi kom tillbaka till parkeringen där bilen stod.
Alla större parkeringar har ju blivit tillhåll för ungdomar, som leker med sina bilar.
Och nu när det är mycket is, så är det kanske extra skoj.
MEN!!! När jag går där, med mina hundar, då är det INTE ok!!!
Hur lätt är det inte att tappa kontrollen över bilen, och komma farande mot oss?
Riktigt otäckt var det, när dom kom farandes alldeles för nära.
Här skulle väl polisen kunna göra en insats?
Men frågan är om dom bryr sig?
Körs dom bort, så är dom väl snart tillbaka igen.
Just det ja.....ni skulle bara veta vad jag skaffade i dag?
Haha, det kommer bli en "syn för gudarna", hahaha!
Är så sugen på att testa den, men jag måste vänta till i morgon.
Hör på den här då!
Rörmokare kommer hit i morgon.........klockan........7!!!
Oh no!
Godnatt!
Kram på er
Susanne
Snö alltså!
Man förstår att denna ras härstammar från ett snöigt land.
Vi har fått en hel del snö här, ju mer dessto bättre, tycks hundarna tycka.
Dom kryper ihop som "små" bollar i en snögrop, och vägrar att komma in.
Det dröjer inte lång stund, förrän dom är borta, helt översnöade.
"Måste ju säga, att visst är det skillnad att springa som en tok i snö,
än att springa på barmark!"
"UR SPÅÅÅÅR!!!"
LYCKA!!
"Hade inte en aning om att snö kunde vara så här kul!!"
"Näpp, nu tänker jag ligga här........för resten av dan' "
Skorpan och hennes "attityd-svans".
Hon har en och annan "tomte på loftet" för tillfället,
och enligt henne lurar faror på dom mest konstiga ställen.
Då, då är hon redo att skydda oss ALLA, direkt!!
"Knäpp-Fia"
Ronja kollar av läget, vad det kan tänkas vara, som Skorpan tycker sig se.........
"Joo, jag tror bestämt att det rörde sig därborta i skogen!"
"Ledsen kompis, men jag ser INGENTING!"
"Kom o njut i snön i stället"
"Ligga ner??"
"Vem har tid med det?"
"Tar o springer lite......
"Försöker fånga snöflingor"
Ännu en snöig dag.....och jag gnäller inte
Tänka sig.....inga skitiga hundar!
Om jag nu skulle önska något mera,
då skulle det kanske vara en liten gnutta sol......men det är inget krav
Och nu....åter till morgondagens planering........
Kram
Susanne
Ok......tidigt, tidigt, startade dagen i dag.
Blir så full i skratt åt hundarna,
(ja, det blir jag ju flera ggr varje dag)
full i skratt åt hur dom lägger sig till med vanor.
Och ovanor med, för den delen.
Av olika anledningar, så startar inte mina dagar så tidigt, och förr,
då gick maken ut en sväng med dom på morgonen, så behövde jag inte ha så bråttom.
Men numera, nu är det minsann ändring på det.
Det går inte, under några som helst omständigheter,
att få upp dom, när maken ska till jobbet.
I bästa fall, lyfter någon av dom på ena ögonlocket, med en blick som säger;
"ÄR DU HELT TOKIG, HUSSE???"
"UT? NU?"
Som ni förstår, så blir dagar som i dag, väldigt märkliga,
när helt plötsligt Matte är uppe tidigt?
Hm.....så har vi det där med procedurerna på mornarna....."Hälsnings-procedurerna"!
Jösses ja!
Näe, jag kan nog inte berätta det......
Summan är med andra ord.....hundarna är morgontrötta.....
När jag fått gjort det jag skulle, åkte vi hem, och tränade.
Fritt följ!
Fick stänga in Ronja, som ändå stod och "ylade" så det ekade ut.
"JAG VILL, JAG VILL, TA MIG I STÄLLET!!!"
Ja, Ronja var sedan så himla taggad........och skötte sig dessutom riktigt bra i dag.
Så, dags för lek.......
"Hallåååå, Ronja.......vill du leka med mig?"
Joorå, leka vill man väl alltid!
I dag var det tydligen brottning, som stod på deras schema.....
Efter en hel del kamp, och jagande, och "hårda ord" på hundars vis,
tog Ronja ett nacksving på Skorpan.....PANG! så låg hon där!
Jag skrattade hejdlöst åt dom båda.....
Ronja bara låg där, helt stilla, PÅ Skorpan..........som i sin tur sprattlade
för att försöka komma ur hennes grepp.
Sprattlade hon för mycket, så hängde Ronja ännu mera på hennes mage......
"SUCK" jag kommer visst inte loss!!"
"HJÄÄÄÄLP!!"
"Okej då, lovar du att du är snäll nu då, Skorpan?"
Och Skorpan, hon lovade och lovade..........
Tills Ronja var schysst, och släppte taget.......
"Haha, jag bara lurades......!"
"Uhps......"
Jaa, ni ser ju själva, hur lugn hon är, Skorpungen!
"Okej Ronja, vill du leka lite till med mig nu?"
"Jag lovar, jag äääär lugn"
Tur man har dessa underbara hundar........man får så mycket av dom.
I kväll rustade vi oss med alla möjliga reflexer,
och tog ett långvarv på landsvägarna här omkring.
Skönt, och lagom allt.
Dessutom rena tassar
Kram
Susanne
Fotografera......hur kul är det?
Joo, det är vasinnigt roligt, tycker jag.
Många tycker säkert jag är precis galen,
och det är helt ok att tycka.
Började ju med detta intresse på äldre dar',
och trodde väl aldrig att jag skulle bli så "fast" i det,
den där dagen när jag fick en systemkamera i present av maken.
Men fast, det är jag!!
Och dagar som i dag.....då får man nästan lust att "skrika" av glädje!
Sol, snö, lagom allt....jaa, och kallt.
För att ni ska förstå, hur "illa" det är,
så ska jag berätta vad jag gjorde i dag.
"Laddade" för utgång, klädde mig varmt,
hundarna klara och väntandes.......och i väg var vi!
Efter si så där en halvtimmas promenad,
rakt in i "vår" skog, så skulle jag ta en (eller flera) bild på....joo, hundarna!
Det här blir toppen, tänkte jag.......och tryckte på avtryckaren........VA??
Ingenting hände???
Men, jag laddade ju batteriet i går??
Va sjutton?!?!
Hm..... neeej, jag hade glömt sätta tillbaka batteriet efter laddningen
Första tanken var...."Äsch, jag struntar i det........(Troligt)
Vi traskade helt enkelt hem igen, hundarna och jag
Ronja o Skorpan såg allt lite snopna ut.
"Vad sjutton, matte, ska vi redan gå hem?"
Ordningen återställd!!
Nu kör vi igen, flickor!!
Vi hade så kul i skogen.
Snö är nog bland det bästa som finns, om man är en berner.
"Vi sprang o sprang........jagade varandra över stock o sten"
Letade efter dom allra bästa pinnarna............
Njööööt!
Hjälptes åt med skogsavverkningen........
Samlade ihop allt vi hittade......
"Hohooo, här kommer jag med en pinne till!"
"Eh....den här lilla pinnen, Ronja....Var ska jag lägga den?"
"Kan jag mala sönder den kanske?"
"Jorååå, lite kurragömma lekte Ronja med mig också."
"Hon är såå snäll....jag får alltid gömma mig, så letar hon"
"SUCK!"
"Skorpungen tror inte att jag ser henne
där under granarna.....men hon gömmer sig ju ALLTID under granar!!"
Hoppträning över tippad gran!
Eller, var det kanske tall?
Man glömmer tiden, när man har roligt!
Över två timmar senare, och lite småkalla fingrar,
var vi tillbaka där vi startade (två gånger) HEMMA.
Utan att ha gått vilse
Vinterhundar!
Kul med så många kommentarer på gårdagens inlägg om foder.
TACK (Jag kommer svara alla....i morgon)
Ämnet är oändligt, känns det som.
Men också ganska kul att höra hur andra hundägare resonerar.
Alla hundar är ju individer, så det som känns bra för våra hundar,
kanske inte alls passar någon annan.
Nu hög tid att hoppa i säng!
För ännu en gång,
har jag lyckats boka in en tidig start på morgondagen.
Det SKA gå (skakar på huvudet åt mig själv)
Kram-kram på er
Susanne
Det här är min personliga fundering,
och den är INTE vetenskaplig, på något vis.
Alla har vi rätt att ha en egen åsikt och detta är min.
(Dagens bilder i snön, med två galet, glada hundar, kommenterar jag inget om.)
(Att det handlar om flygande hundar ser ni säkert själva)
Det handlar alltså om foder....hundfoder.
När jag fick min allra första hund, det var i slutet av 60-talet,
då fanns inte alla dessa olika sorter och märken av torrfoder.
Möjligtvis att det fanns Frolic, som helfoder,
men det var ju alldeles för kostsamt för mig.
Jag vet också att Freddy, som han hette, vid riktigt festliga tillfällen,
kunde få en liten BURK med "VOV".
Burken bestod nog mest av "vatten", tror jag.
Det finns nog än i dag?
Nej, Freddy, han fick helt enkelt resterna av den mat vi åt.
Men jag minns också att jag gav honom flera olika tillsatser på maten (som var ett måste, hette det)
Det var mineraltabletter, något pulver som skulle strös på maten,
och olika vitaminer, m.m, m.m.
Han hade aldrig några problem med vikten, och mådde bra i "lilla magen"!
Åren har gått och många hundar har passerat mitt liv,
och fodret, jaa, det har ju förändrats en hel del. (Så klart)
Första gången som jag över huvud taget tänkte på risken med övervikt hos en hund,
det var när vår första berner, Quila, kastrerades. (Innan hade jag mest haft hanar)
Då sa alla till mig, att "DU MÅSTE GÅ ÖVER TILL LIGHTFODER!!!" ?
ALLA tikar som kastreras går upp i vikt!!
Ojoj, tänkte jag, det vill jag ju inte.
Sagt o gjort, jag köpte lightfoder till henne.
Men jösses, vad hon gick upp i vikt???
Jag minskade på fodret....och minskade, och minskade.
Till slut åt hon nästan ingenting.
Hon var ständigt hungrig.
Men det här kan bara inte vara rätt, tänkte jag.
Vi höll igång lika mycket då, som vi gör med hundarna i dag,
och självklart behövde hon få i sig energi.
Hon fick ju absolut inte tillräckligt.
Började dryga ut maten med havregrynsgröt, som ger en bra mättnadkänsla,
samt rårivna morötter.
Läste och funderade mycket i ämnet.....Det stämde inte tyckte jag.
Viktökning med lightfoder??
(Och jag lovar, hon fick så lite, så lite)
Så kom då Ronja in i våra liv.....
Även henne blev vi tvugna att kastrera, för att rädda livet på henne.
Nu hade jag tänkt ut en annan sak.....
Tänk alla dessa tillsatser som är i foder.
Precis samma sak med vår egen mat.
Det är så mycket konstigheter i, som man inte ens kan stava till.....
Är det bra?
Kan det vara nyttigt?
Vi ska äta lightprodukter, undvika ditten och datten, allt för den perfekta kroppen.
Jag gillar't INTE!!!
Både Quila o Ronja sattes in på ett foder, med relativt hög energi och fetthalt.
Högre än normalt, om ni förstår?!
Gissa vad som hände?
Quila kunde äta sig mätt, utan att bli överviktig.
Ronja likaså.
Samma sak med Skorpan nu, hon äter samma foder som Ronja.
Jag tror (som sagt, min åsikt) att mina hundar behöver just det här.
Ett "hög-energi-foder"
Dom är båda väldigt aktiva hundar, som rör på sig mycket hela dagarna.
Dom behöver mycket energi, för att kunna ligga ute när det är kallt,
och orka med våra heldagsutflykter.
Det finns så mycket tankar om det här med foder,
och jag skulle kunna skriva så mycket mera......
Jag kommer nog aldrig ge mina hundar lightfoder igen......
Med alla dessa tillsatser som finns i alla lightprodukter,
så vet jag inte om det kan var bra?
Vill inte på något sätt gå till överdrift, åt varken det ena eller andra hållet.
Men så naturligt som möjligt, det tror jag på.
Nu behöver inte äggulorna i ett hundfoder komma från lösgående höns i Alaska precis.
(Som jag dessutom, förmodligen, får betala massor av extrapengar för)
Det spelar mig ingen roll var hönsen kommer från.
Men kanske jag tänker .......
Nej, nej, nu får jag nog lägga ner det här ett tag....
Skulle kunna fortsätta länge, att skriva ner tankar om just foder.
Vi hade en skön dag i skogen också....men det såg ni säkert ;-)
Kram på er mina vänner
Susanne