Titta titta!

    Sol, även i dag!!

           Men det finns inget som kan få mig att tro att julafton närmar sig med stormsteg, ingenting alls.

Hur ska tomten kunna ta sig hit, t.ex???       

Jag menar, hans renar gillar väl inte den här värmen?

"Upp-o-ner-vända-världen"

Klart man vill se något positivt i allt, och för min egen del är jag nog lite nöjd i alla fall!

Kameran! Kameran gillar solljuset   

Och visst blir promenaderna så mycket härligare när man slipper regn och grå-grå himmel.

Bustjejerna!

Ben både här och där....har ingen aning om vilket ben som hör till vem?

Kom och tänka på det här med valpar i dag, vet inte riktigt varför,

har kanske varit en del prat med "valpinnehavare" den senaste tiden kanske   

I alla fall.....att bli med valp är kanske inte enbart rosenrött.

Mycket tid lägger man ner på dom där små nallarna     och för det mesta är det enbart underbart.

Men jag minns en gång, när Quila var valp, då hände en rikitgt otäck sak....

Det kunde verkligen ha slutat i "katastrof"

Hon hade för vana att krångla sig in under sängen varje natt,

och ofta slutade det med att sängen fick lyftas, för att hon skulle komma ut.

Detta hände oftare och oftare ju mera hon växte.....Vi proppade in kuddar och fyllde upp under sängen, för att förhindra att det skulle ske.

Att vakna av en valp som skriker i högan sky, det är INTE kul.

Men det som hände den där natten, det var ett skrik som var fruktansvärt!!!

Kollade under sängen, men där gick ju inte att komma in....Då såg jag.....hon hade på något märkligt sätt fastnat BAKOM elementet!!!

Hon hade förmodligen legat på rygg, på valpars vis,

och lyckats med konsstycket att trassla upp och in ena bakbenet bakom elementet.

Behöver jag säga att Quila var heeelt hysterisk!!!

Snart var även jag det, när jag började inse att hon SATT FAST, riktigt ordentligt.

Bakbenet var som fastkilat, det gick inte att rubba.....och eftersom Quila var en liten valp, och jätterädd,

hade jag fullt sjå att försöka hålla henne stilla, så hon inte slet av sig benet i all panik.

Hon bet och bet i mina händer, blodet rann om mig, jaa, fy vad hemskt det var.

Tänk snabbt!!!....för att få loss henne fick maken stänga av vattnets huvudkran,

och lossa elementet från väggen,

bara så mycket så jag kunde lirka loss henne!!!

Märker att jag verkligen minns det som det var i går, nu när jag skriver om det.

Hujeda mig.....men när Quila hade lugnat ner sig, och jag fått stopp på blodet från mina händer,

kunde vi konstatera att det var ingen skada skedd.

PUH!!!

För att undvika denna händelse igen, valpsäkras numera även alla element,

när och om det råkar finnas en valp i huset. 

INGA VALPAR BAKOM ELEMENTEN  

På tal om valp....Ibland ser Ronja väldigt valpig ut, tycker jag.

Och beter sig även som en lekfull liten valp....

Som här, på fältet i dag....

"Kollaaaaa!!!" Jag hittade en fin boll!!"

"Kan man låna den lite, tro?"

Ronja lånade lite.....och hade såå roligt!!

         Bara några fler solbilder....kunde inte låta bli.... tycker det är så kul. 

Om man går på ett fält, med ganska högt gräs.....och det regnat hela natten......

Då blir man jätteblöt.....

Om man dessutom bara har en enda väg hem, som råkar vara en grusväg...

...då blir man jätte, jätteskitig, från marken och opp!!!

Tur dom båda älskar att ligga utomhus, så den värsta skiten "ramlar" av.

Kram

Susanne

G L A D...GLAD!

Det blir jag varje gång jag vaknar och solen lyser in genom fönstret.

(kanske inte jätteglad när jag ser hur fönstren ser ut, men det försöker jag helt bortse från) 

    Ut på promenad.....fruset i marken, perfekt!      

Det bästa med dagens promenad, om man frågar Ronja o Skorpan,

det var nog den här Colaflaskan!

Inte behöver man ha speciella hundleksaker inte,

den här var mycket roligare.....

Ronja vägrade att dela med sig,

men Skorpan var helt klart fast besluten att få tag på flaskan.

"Hm....snart tröttnar nog Ronja....jag springer bredvid bara.....!"

"Nu...jag gör en överraskande rörelse, och så....hahahaha.....!!!"

"Nana nana naanaaaa!!"

"Du kan inte ta den....!"

Skorpan lycklig över sin trofé....och Ronja har sedan länge tröttnat på flaskan.

Var och hälsade på den här lilla nallebjörnen och hans föräldrar,

som också var med på promenaden.

Så himla söt....det är nog den sötaste nallen jag sett!

T o m en liten svanstipp där bak   

Och kikar man inuti den gulliga nalleoverallen,

jaa, då hittar man något ännu gulligare....nämligen den här lilla godingen.

Leon, dryt 2,5 månad ung, med ett leende som kan få vem som helst att smälta,

framförallt mormor och morfar.

(jaa, jag tror faktiskt det, även den värsta "surpuppan", eller hur?)   

Joorå, nu ser jag det tydligt!

Skorpan har börjat "sätta päls" igen....Tjohooo, vad skönt för henne,

att slippa bli kall om lilla magen   

Om man jämför tidigare bilder, så ser man att hennes vita streck i pannan ändrat sig.

Det var tidigare helt rakt, men nu börjar det mer och mer likna Ronjas "solfjäder",

som jag tycker är så fin.

Ska bli så roligt att se hur Skorpan kommer se ut när hon är fullpälsad.

Det är inte klokt egentligen, hon är över två år,

men har råkat ut för så mycket elände, att hennes päls aldrig varit helt ok.

Men nu, nu tror jag vi är färdiga med allt vad elände heter...Jaa, det har jag bestämt!!!

"Joo, jag tänkte.....jag skulle kunna dela med mig lite

av min päls till Skorpan.....jag har så jag kan sälja....BILLIGT!!"  

Just ja....det var en sak till som gjorde att jag inte var sysslolös i dag!

Märkte ingenting alls, eller såg ingenting......

Men så kom vi hem, och jag tyckte att hundarna betedde sig lite konstigt???  

Men vad sjutton...... 

Bäst att "gå igenom dom", och......Hela pälsarna var som stora knölar!!

ALLT satt liksom ihop   

Skorpan gick snabbt att få ordning på, men Ronja...Vojne vojne!!

Då kom jag på den helt fantastiska kammen/kardan som vi testar.

Den ska ju vara helt perfekt för just det här problemet.

Och reklamen talar faktiskt sanning den här gången!

Det gick verkligen "Plätt-Lätt" att få bort alla intrasslade kardborrar.

Som nya igen!

Våra     

Så där då, nu är jag klar för i dag och tackar för mig   

Kram

Susanne

                   Julklappar.....eller inte?                 

Det är frågan?

Och frågar någon mig, jaa, du tycker jag liksom att det hör till.

Jag tycker också att det bästa av allt, det är att ge julklappar.

Att göra någon glad, det finns väl inget bättre.

Vi hade sparat allt till i dag minsann,   

så nu skulle vi även bli klara med allt på en och samma dag.

En mardröm, att ge sin in till stan och julhandeln just i dag, kan man tycka,

men jag blev riktigt förvånad?!

Näe, det är klart, att ensamma var vi ju inte, men det var heller ingen trängsel.

Rätt behagligt faktiskt....  

Pausvila, när vi kommit halvvägs med klapparna....

Vi köpte med oss varsin kaffe med tilltugg,

åkte till en jättehärlig plats där Ronja o Skorpan kunde "härja" fritt.

Med betoning på HÄRJA!! (i alla fall när det gäller Skorpungen!)

"Ska jag göra någon mera konst, kanske?"

"Vad gör man inte för en godis!?!"

"Nu då?"

"Nu ska vi väl ändå ta den där fikastunden, va?"

"Japp, vi är på plats!!"

"Vad får vi?"

"Tigga???"

"Jag??"

"Skulle jag väl aaaldrig göra.....?"

"Tigga o tigga.....man måste väl visa att man är här, och att man vill ha?"

"Hur ska dom annars veta att jag är sugen på något gott?"

Efter en låååång fikapaus på den där fina platsen,

så fortsatte vi mot vårt mål....bli klara med julklappshandeln i dag, just i dag, och bara i dag!

1 dag, och vips, så var det klart!

Snabbt o lätt......

Nu återstår inslagningen,

men det kan också vara lite mysigt, tycker jag.

Hur gör ni hundägare....köper ni julklapp till era hundar?

(Ska inte fråga vad i så fall.....man vill ju inte att dom vet)    

Kram

Susanne

#gotakanal

        Se där ja!!

Det hjälpte tydligen att gnälla lite, och önska sig en solig dag!

          Bara att ladda ryggsäcken och ge sig iväg.

Det här gillar jag!!!

   Den vackra kanalen.....

Göta Kanal!

Det är som gjort för en solig promenad med fika till

Hade bestämt mig redan när vi startade, INGET BAD i dag, tack!

Det låg faktiskt is kvar på vattnet på sina håll,

så det kändes som en rätt dum idé att hoppa i.

Hade nog trott att det skulle bli en utmaning,

att få dom "bad-tokiga" hundarna att lyssna på vad jag sa,

men dom höll nog med mig i dag.

Det var riktigt kallt i vattnen!!

Det finns en liten tunnel som går under Göta Kanal!

Har provat en gång för länge sedan, att gå där, och komma ut på andra sidan kanalen.

Den gången var det mindre vatten än i dag,

så mina stövlar räckte liksom inte till riktigt.

Vilket jobb!!!

Den byggdes i samband med kanalbygget,

för att man skulle få över djuren till andra sidan.

Den är ganska smal och låg, så där gick nog kossorna en och en.

Skulle vara kul att ta sig under igen......en dag så...

Eftersom jag absolut inte ville att dom här damerna skulle få för sig att springa in där,

så placerades dom här, där dom fick vänta på matte,

som var tvungen att undersöka lite!

"Jag ser dig, matte!", sa Ronja....  

Julen närmar sig med stormsteg, men inte känns det inte.

Grönt och relativt varmt ute, och snö får vi nog försöka tänka oss på julafton.

Det är så skönt med frusen, vit mark, då håller sig hundarna rena och fina,

och man slipper spola och greja efter varje utevistelse.

Det blev en riktigt lång och skön promenad i dag....och jag lovar, vi njöt, alla tre!

Kram kram

Susanne

Mörkt o grått, hela dagarna....Så här kan vi inte ha det!!

Var helt enkelt tvungen att "backa bandet" i dag, och få lite ljus och värme.

2 år tillbaka i tiden, då hade vi SNÖ, solen såg vi också rätt ofta.

Tänk va, vilken skillnad det gör.....

Som sagt......2 år tillbaka, och en Skorpunge hade nyligen anlänt.

En riktig liten tuffing fick Ronja att ta hand om,

men jag tror/vet, att det hjälpte henne att komma ur sin deppighet.

Man kan inte vara annat än glad, att få en vän som Skorpan...

"Aj e.....låt bli då....."

(Och visst sa Ronja ifrån ibland, även om vi nog tyckte hon kunde gjort det oftare.

Men hon visste nog bäst i det fallet)

Jag längtar verkligen efter det här!

Snö, sol, kyla, friskt och skönt. ( och en sak till, hundar som håller sig rena)

Redan från dag ett (nästan) lärde Ronja Skorpan vad man ska göra,

när matte ska fota hundar som kommer springande.

Då kommer frågan igen, kommunicerar dom med varandra?

"Så här ska man alltså sitta, och sitta stilla tills ett kommando kommer, Skorpan!"

"Var uppmärksam nu!"

"Och där kom det....ordet som betyder att vi ska springa till matte!!"

"Förstår du, Skorpan?"

"Kom igen nu, nu springer vi!"

"Är du med, Skorpan?"

"Kom kom"

Vilket litet troll, va?! Charmtroll   

Inte ser hon så överlycklig ut precis, Ronja, men efter några dagar till tillsammans,

så släppte hennes tveksamheter när det gällde Skorpan.

(Skorpan ser ju däremot ut att må ganska bra.....  )

I dag har dom verkligen vuxit ihop, och trivs så bra i varandras sällskap.

Har hört ryktas om att den där solen ska visa sig i morgon,

och det ryktet hoppas jag stämmer!!!

Kram

Susanne

Ännu en gång blir jag förundrad över hundars "klurighet".

Kan hundar tänka?

Gång på gång blir mer o mer övertygad om den saken.

Verkligen tänka ut, helt utan hjälp, hur dom ska göra i en viss situation.

Men innan jag berättar om vad som hände i dag, så måste jag bara visa Er!!!

Vi fick sällskap på fm-promenaden i dag.

Och det var inte vem som helst precis......

(Promenaden var glashal på "våra" leriga vägar, så den här bilden är tagen vid ett annat tillfälle.)

Det var den här lilla killen, som växer så det knakar om honom...

LEON!

Han hade såå mycket att berätta för en intresserad mormor, (det var ju ett tag sedan vi sågs)

Och ju mera jag sa, "Nähe, Oj då, Åh, vad roligt, Säger du det", dessto mera babblade han.

Jaa, han hade ju lärt sig blåsa "Bubblor" också...och  pratar man samtidigt väldigt mycket,

med munnen full av bubblor, då blir allt ganska blött överallt.

Han är en så otroligt glad och söt liten krabat, och han är ett av våra underbara barnbarn.

Härom veckan upptäckte jag några kort, incheckningskort?!

Jag har fått dom i samband med att Ronja tagit cert på hundutställning.

Det stod 100 kronor på varje kort, och nu fick jag se att det ena bara räckte året ut.

Man vill ju liksom inte "kasta av med pengar", 300 kronor, eftersom hon tagit tre cert.

Jaha, bara att titta på SKK's hemsida, och se om det fanns något jag kunde beställa.

Hm....inget som jag var i direkt behov av, men något måste det väl ändå finnas,

som matchar min budget, tänkte jag.

En sådan här väska är det säkert många som har, men för mig är det en nyhet.

Det vore väl jättebra, att ha allt samlat på samma ställe.

Allt som har med hundarna att göra....

Fick hjälp av en vän att köpa den på Hundmässan i helgen,

så slapp jag ju frakten också, hehe

Stor och rymlig!

Jätteintresserad Skorpan.....NOT!!!

Men här!

Här är en som  blev riktigt ordentligt intresserad.

RONJA!

Här står hon och funderar lite....."Hm....undrar om den skulle få plats???"

"Joo, den borde kunna få rum här i....Fint!"

Ronja synar noga.  

Och vet ni vad hon gör?

Joo, hon hämtar sin älskade bernervalp, och placerar den i väskan!!!

Trycker liksom ner den omsorgsfullt........

"Jaa, så där då....där får du ligga....sov gott lilla valpen!"

Ronja ser riktigt nöjd ut när hon går därifrån, tycker jag.

Skorpan har legat och kikat på allt Ronja styrde med, och samtidigt "snuttat" på sin anka.

Det där snuttandet är något nypåkommet, för hennes del.

Och gissa vad, det här var något som Quila gjorde ofta.

Hon hade en igelkott som var den absoluta favoriten,

och hon kunde ligga länge länge med den i munnen.

Dom ÄR väldigt lika på många sätt, Skorpan och Quila......

Så stängde jag väskan, vände mig om för en stund.......

och när jag skulle ta den, hahaha, då såg det ut så här!!!

Ronja var väldigt bestämd med att valpen skulle vara i väskan....eller på den!!

Undrar varför hon tänkte ut det här?

Men roligt var det att titta på när hon jobbade med sin plan   

Så var det gran då......

I kväll skulle den få flytta in.

Som vanligt, höll jag på att säga, så ser dom kanske inte så mycket ut för världen,

när dom står där helt neutrala.....

Men så förvandlas dom....med lite kulor, lyse och annat.

Jag tycker om den, den blev söt, så nu kan tomten få komma snart.

Julgransbelysning, det är ett annat ämne som jag lärde mig en del om i dag....men nu rann klockan iväg igen,

så det tar jag i morgon.

Kramar

Susanne

 Jag tror dom här båda flickorna, i viss mån blivit lite skadade?!    

"Fotograferingsskadade"

Om dom inte hör ett klick från kameran, jaa, då sitter dom helt enkelt kvar......

Just här kom det en mycket intressant bil åkande...."den liknar faktiskt husses bil, Ronja!?"

   Skorpan såg fel....

När allt hoppande på allt man kunde hitta,

 gick vi en promenad i hamnen, och hade en stunds lek/inkallning, m.m

Kom kom!

Stå kvar, eller hoppa undan....Det är den stora frågan när dom

båda kommer i full fart mot mig?!

Oftast står jag nog kvar, dom får helt enkelt veja undan.

Skulle jag flytta mig åt sidan, då kan man ju ge sig den på att dom gör detsamma,

och det gör ju lite ont.

Jag skulle kunna säga äntligen...Äntligen, att vi har kommit förbi valp

och unghundsstadiet, när det gäller Skorpan.

Valpar är det sötaste som finns, absolut,

men det är en hel del jobb, och det tar tid att "få ordning på dom".

Men en sak är säker, det är värt allt jobb, om och om igen.

För när man börjar skönja små spår av en lyhörd hund, då känns det så otroligt bra.

Dom gör så stor skillnad, dom här två....

Har nog legat lite på "latsidan" när det kommer till träning av hund.

Jaa, inte under någon längre tid, men det där vardagliga, som jag förutsatt mig,

det har liksom inte hunnits med den senaste tiden.

Visst kan man väl kalla det där vardagliga som vi gör för en slags träning,

om inte annat social tränig, som iofs är nog så viktig.

Men jag vill mera!!!

Mycket mera....

Kan det kanske bero på att julen närmar sig, och tiden räcker inte riktigt till?

Vår jul firas väldigt lugnt och skönt.

Men lite julmat, "några" tomtar, granen, och ganska mycket till, det vill jag nog ordna,

och det fungerade inte att bara knäppa med fingrarna, så var allt klart? Konstigt?

Det är en sak som är väldigt synd, och det är att min mamma inte orkar komma hit.

Hon är gammal och trött, och visst, jag förstår......men det betyder inte att jag tycker om det.

Man vet ju liksom inte, nästa jul kanske det är för sent....

Tänk att man fylls av så mycket tankar, så här just till jul,

men det beror säkert på den där tanken man har,

att ingen ska behöva sitta ensam över julen.

  Nej, nu laddar vi inför morgondagen......då en liten herre kommer på besök.....

Kramar till Er

Susanne

Jag skrattar ihjäl mig!!!

Ibland kan det bli så galet allting, och då gäller det att se det från den ljusa sidan,

det underlättar liksom.

Anfall!

Ronja får in en fullträff på Skorpan....  

Payback-time!

Skorpan fullkomligt knockar omkull Ronja....  

Men allt är ju bara på skoj.

I dag skulle hela vårt "lilla draggäng" träffas för att...näe, inte träna drag, utan gå en promenad.

Äntligen hade vi fått till en dag då ALLA kunde?!

Helt fantastiskt svårt att lyckas med det.

Vad kul det skulle bli!!!

Men, det var för bra för att vara sant   

Samling.....alla 8 hundar på plats.....men, så av olika anledningar blev det till slut bara 6 kvar...

Till saken hör att vi tre matter som återstod, kan liknas vid tre små guldfiskar.

INGEN av oss har något vidare lokalsinne.

Vad som helst kan alltså hända då.

Men men, det skulle nog ordna sig, tänkte vi, och traskade iväg.

Vi skulle inte ta någon jättelång sväng för klockan hade runnit iväg,

och som vi alla vet, kommer mörkret fort fort.

Vi kom i alla fall fram till sjön helt planenligt!

Hundarna kastade sig i vattnet....STOLLAR!!

Joorå, vissa var ute och simmade.......

Mycket spring och bus.......

Som sagt, mörkret kommer fort!

Vi tänkte att vi nog måste "gena" lite för att komma till bilarna,

innan ljuset helt försvann.

Drog upp mobilen, fram med Google maps...."Hm...joo, det är nog bara att gå där!"

"Då blir det nog rätt?"

Men så stod vi helt plötsligt och såg ut över kanten vid ett stup!!!  

Det skulle kanske varit bra med en varning där, i form av en skylt?

Eller ännu hellre en skylt som den här kanske   

Hur skulle det här gå?

Letade lite efter en "enklare nedfart", men det fanns ingen i närheten, bara rakt ner liksom.

Ja, vad sjutton......

Sakta men säkert gled vi ner på våra rumpor....jaa, bokstavligt talat.

Även hundarna kom ner ordentligt, ingen skadad.....

Så typiskt hundar, som när dom insåg att dom var nere,

och vi var kvar där uppe på toppen, jaa, då ska dom upp till oss igen.

Slutet gott, allting gott, och som vi skrattade......      

Dyngsura i baken   

Ja, så det kan bli......

Nu är alla torra igen, hundar, bakdelar och allt   

Kram på er

(och gå aldrig i skogen tillsammans med andra guldfiskar, om det inte finns pluppar på träden!!!)

Susanne